Susanne_header

Viktiga slutsatser om lönestrukturen i KI:s lönebildningsrapport

Publicerat av Carl Göransson

Igår presenterade Konjunkturinstitutet sin årliga lönebildningsrapport. Budskapet är tydligt: för att varaktigt sänka arbetslösheten behöver lägstalönerna hållas tillbaka. Nationalekonom Susanne Spector listar Konjunkturinstitutets viktigaste slutsatser.

Sverige har ur ett internationellt perspektiv höga lägstalöner och EU:s lägsta lönespridning . Samtidigt är sysselsättningsgapet stort. Skillnaden i medianlön för personer med och utan gymnasieutbildning är 1 400 kronor i månaden medan skillnaden i sysselsättningsgrad mellan grupperna är 23 procentenheter.

Dessutom är arbetslösheten mycket ojämnt fördelad. Personer födda i Norden med hög utbildning har lägst arbetslöshet på 3,5 procent medan personer födda utanför Europa med kort utbildning har en arbetslöshet på drygt 40 procent.

Konjunkturinstitutet konstaterar i sin lönebildningsrapport att det är problematiskt att lönebildningen inte tar hänsyn till personer med lägre jobbchanser. I takt med att arbetslösheten blir allt mer koncentrerad till vissa grupper blir det allt färre av de arbetslösa som kan antas vara representerade i löneförhandlingarna.

Dessutom lyfter Konjunkturinstitutet bristen på enklare jobb (eller jobb utan krav på särskild yrkesutbildning) som en viktig orsak till att arbetslösheten är särskilt hög bland personer som saknar gymnasieutbildning. Bara 5 procent av jobben i Sverige är sådana jobb medan motsvarande siffra i EU-15 är drygt 9 procent.

Men det är inte bara lönebildningen som spelar roll utan även reformer har betydelse. Konjunkturinstitutet lyfter särskilt RUT-reformen och sänkningen av restaurangmomsen som två reformer som långsiktigt höjer sysselsättningen och minskar arbetslösheten framförallt genom att ” grupper som tidigare varit arbetslösa eller helt stått utanför arbetskraften blir sysselsatta .”

Carl Göransson

Publicerad av Carl Göransson den 2015-10-08 - 21:33