Ylva_ledare
Foto: Anders Wiklund / TT

Jobbpolitik på tomgång

Publicerat av Carl Göransson

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) lanserar nu regeringens hårt kritiserade jobbpolitik. För att nå målet om lägst arbetslöshet i EU år 2020 krävs 430 000 nya jobb. Hur går det med regeringens jobbmål? Det räcker med att slå upp regeringens egna böcker för att slå fast att uppförsbacken är brant. Under de två närmaste åren ökar jämviktsarbetslösheten, för att sedan uppgå till 6,4 procent under 2018. Det är knappast i nivå med de länder som har lägst arbetslöshet i EU. De jobbskapande förslagen lyser med sin frånvaro. Kritiken från regeringens egna myndigheter ekar nu i regeringskansliets korridorer.

Utanförskapet – mätt i antalet försörjda i bidragssystemen – förväntas öka med 60 000 personer fram till 2018. Även arbetskraftsdeltagandet sjunker de närmaste åren. Samtidigt signalerade regeringen redan i höstbudgeten att de aviserade skatteförslagen dämpar tillväxt och sysselsättning , även om sysselsättningsgraden kommer att ligga på en bibehållen nivå. Svenskt Näringsliv har tidigare pekat på negativa jobbeffekter i storleksordningen 20 000 färre jobb .

Flera myndigheter är kritiska mot regeringens största förändringar i den ekonomiska politiken. Konjunkturinstitutet slår fast att jämviktsarbetslösheten ökar när taket i arbetslöshetsförsäkringen förverkligas samt chockhöjningen av arbetsgivaravgifterna genomförs. Finanspolitiska rådet

slår fast att enbart förändringarna i A-kassan leder till 30 000 fler arbetslösa. Arbetsförmedlingen pekar på att halveringen av RUT-avdraget för hushållsnära tjänster riskerar att negativt påverka personer som redan har en svag förankring på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen varnar också för att försämringar i ROT-avdraget kan få negativa effekter på bland annat byggsektorn i Skåne.

Ekonomistyrningsverket påpekar att den dramatiska försämringen av ROT-avdraget leder till fler svartjobb. Dessutom bortser regeringen från de negativa jämställdhetseffekterna som ett halverat RUT-avdrag leder till. Även Ekobrottsmyndigheten varnar för att svartjobben ökar som ett resultat av det försämrade ROT-avdraget. Och så sent som i förra veckan gick den framstående forskaren Lars Calmfors ut och sågade regeringens jobbpolitik.

Kanske som ett resultat av kritiken faller nu allmänhetens förtroende för regeringens jobbpolitik. De viktigaste vallöftena som ”traineejobben” har kraftigt bantats ner. Fas 3 – sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin – blir kvar några år till, trots löften om att avveckla insatsen ”relativt snabbt”.

Trots att sjukskrivningarna ökar och Försäkringskassan inte klarar av sitt jobb samt står utan generaldirektör sedan i höstas, vill regeringen forcera fram ett borttagande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Resurserna till Arbetsförmedlingen väntas samtidigt öka med tio miljarder kronor fram till 2018 , trots det låga förtroendet för myndigheten.

Dessutom – som lök på laxen – ska en skattechock på uppemot 40 miljarder genomföras med udden riktad mot företag och ungdomsjobb.

Företagen är jobbmotorn i Sverige. Om regeringen skulle vara seriös med sysselsättningspolitiken borde förslagen underlätta för företagen – som är jobbskaparna – att växa och anställa. I nuläget går dock förslagen i fel riktning. Förhoppningsvis lyssnar regeringen på den tydliga kritik som nu kommer från såväl näringslivet, som dess egna myndigheter.

Carl Göransson

Publicerad av Carl Göransson den 2015-05-25 - 18:54