Vi pratar om att vi behöver arbeta allt längre, åtminstone till 70 år, kanske även 75, skriver krönikören Eva Cooper. Hon funderar över hur fler ska lära sig nya yrken när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Hur ska vi som är mellan 30 och 50 undvika att vi blir överflödiga, frågar hon.

Tänk om det hade varit 600 robotar som satt där. 600 robotar på Sveriges största arbetsmöte för industrin. Men nu var vi människor, och vi behöver jobba på att vara relevanta. Vi behöver kompetensutvecklas och ständigt lära oss. Statsminister Stefan Löfven var i toppform där i Sandviken, han hade, precis som han själv uttryckte det, kommit hem. Här fanns den svenska industrins maktelit samlad. Efter att företagare, politiker, företrädare för näringsliv, fack, universitet, myndigheter, branschorganisationer med flera hade diskuterat just frågorna om kompetensutveckling och lärande för livet i över två timmar med 60 workshoppar kunde följande tre budskap överräckas till Löfven:

  • Tydligare uppdrag för livslångt lärande för högskolor och YH
  • Inför ett KUT (kompetensutvecklings)-avdrag
  • Öka flexibiliteten i utbildningssystemet

Och jag kunde inte sluta tänka på Lasse. Jag känner inte Lasse, jag har aldrig träffat honom. Men när hans inlägg plötsligt dök upp i mitt Facebook-flöde fastnade det. Lasses arbetsplats sedan 34 år lade ner under våren. Vi pratar om att vi behöver arbeta allt längre, åtminstone till 70 år, kanske även 75? Med det sättet att räkna har Lasse åtminstone 15-20 år kvar i arbetslivet. Men han är för gammal.

Han kan allt han har behövt kunna i sitt yrke, men några av de bärande utbildningarna inom samma industrinära bransch som behövs för att få ett nytt jobb saknas. Lasse kontaktade Arbetsförmedlingen för att undersöka vad han kunde göra för att kunna byta arbetsinriktning, eller bygga på sin kompetens med utbildning. Men nej, han har varit arbetslös för kort tid för att vara aktuell för en åtgärd, och han är för gammal för att kunna få studiemedel.

Stefan Löfven – vad ska du göra för Lasse? Och alla andra som är i Lasses situation? Du hade, som du själv sa det, kommit hem. Du har jobbat i den här världen länge, som mäktig fackordförande och som statsminister. Vad är dina egna förslag på att få det livslånga lärandet att fungera? 

Ekonomichefen frågar vd: Vad händer om vi investerar i att utveckla medarbetare och de säger upp sig? Vd svarar ekonomichefen: Vad händer om vi inte gör det och de stannar?

Nej, förstås. Allt är inte statsministerns jobb. Men att som arbetsgivare arbeta med kompetensutveckling av sin personal är inte alltid så lätt, framförallt inte på ett mindre företag där allt redan är slimmat och man egentligen skulle behöva vara fler på arbetsplatsen. Att undvara någon flera dagar i månaden för utbildning som inte upplevs som livsnödvändig för företaget just nu blir en omöjlighet. Och tänk om man satsar på sin anställda, både i tid och pengar, och den sedan tar sitt pick och pack och utför stordåd någon annanstans? Men det närmast uttjatade citatet “Ekonomichefen frågar vd: Vad händer om vi investerar i att utveckla medarbetare och de säger upp sig? Vd svarar ekonomichefen: Vad händer om vi inte gör det och de stannar?” har blivit slitet av en anledning.

Lägg där till allt vi inte vet om framtidens arbetsmarknad ännu. Det sägs att majoriteten av barnen i en förskoleklass i dag kommer att arbeta med något som ännu inte finns. De kommer att finnas på samma arbetsmarknad som vi som är mellan 30 och 50 i dag. Hur ska kompetensutvecklingen och det livslånga lärandet underlättas? Hur undvika att vi blir överflödiga?

Präst och psykolog kan anses vara framtidsyrken.

För vad som var märkligt frånvarande under Industridagen var hur robotar och artificiell intelligens påverkar oss och påverkar våra yrken. Enligt en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning beräknas drygt hälften av dagens anställda i Sverige att kunna ersättas av digital teknik under de kommande 20 åren. Det innebär att två och en halv miljon heltidstjänster i Sverige påverkas. Ekonomer, kassapersonal, försäljare och maskinoperatörer kan ersättas för att istället skötas av robotar. Däremot är det mindre risk att arbeten som kräver social förmåga, konstnärlighet, förmåga att förhandla och övertala, samt fingerfärdighet försvinner. Präst och psykolog kan därmed anses vara framtidsyrken.

En kraftfull dator tar några veckor på sig att bli lika bra på att bedöma röntgenbilder som en utbildad ortoped, visar studier från Danderyds sjukhus. Åratal av utbildning ställs mot några veckor.

Räcker det med ett KUT-avdrag för att hänga med i detta artificiella landskap?

Eva Cooper

Publicerad av Eva Cooper den 2019-10-16 - 10:34  #Arbetslöshet #Utbildning #Krönika