Personkonflikter, fåniga memes och rena falserier får allt större plats i valrörelsen. Men den som skrapar på ytan hittar faktisk politik, inte minst om skatt. Skatter kan sänkas rejält - med mer pengar till välfärden som följd, menar krönikören Eva Cooper.

Vad handlar ett val om? Vilken typ av samhälle vi vill leva i. Vilken framtid vi vill se för Sverige. Men det är inte alltid vad politiker eller media lyckas förmedla. Personkonflikter, fåniga memes och rena falserier får allt större plats. Är det vad väljarna vill ha? Snarare suger det musten ur den mest engagerade väljaren. För vem vill man egentligen ge mandatet att leda landet när det mesta verkar vara ett avsnitt av en dokusåpa?

Men skrapa på ytan. Där finns faktisk politik och grundläggande värderingar- och skiljelinjer. Och det inte enbart när det kommer till migrationspolitik. Det avslöjas inte minst när det kommer till något som konkret som skattepolitik. När det talas om satsningar på än det ena än det andra behövs det också intäkter. Det som kommer in genom skatt.

Att sänka skatterna på sådant vi vill se mer av, som arbete och utbildning, och höja dem på sådant som är skadligt, som tobak och klimatförsämrande utsläpp, är vettigt. Skatter kan också sänkas rejält med ökade skatteintäkter som följd – det lyckades den förra Alliansregeringen och även Göran Perssons regering med. Skatteintäkterna till kommunsektorn ökade vilket också innebar att välfärden stärktes. Det här bygger på att skattesatsernas nivåer påverkar människors val och beteenden, och därigenom den ekonomiska aktiviteten.

Men det köper inte alla. ”Man kan inte båda äta kakan och ha den” var nämligen statsminister Stefan Löfvens respons i diskussionen om skatter, apropå att till exempel Göran Persson sänkte skatten och ökade skatteintäkterna, i SVT:s partiledarutfrågning (21 aug 2018). Löfven hävdar att det inte går att göra som både Alliansen och tidigare S-regeringar har gjort, och låter därmed känslorna ta över fakta från Ekonomistyrningsverket, en förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet.

Småföretagens anställda står för de sammantaget största skatteintäkterna till landets kommuner.

Om vi lämnar vad socialdemokraternas partiledare tror så är det också läge att påminna om var pengarna som ska läggas på välfärden faktiskt kommer ifrån. Småföretagens anställda står för de sammantaget största skatteintäkterna till landets kommuner. Som grupp bidrar de mer till välfärden än de grupper som är anställda i stora företag, i offentlig sektor eller i övriga sektorer på arbetsmarknaden. Högre skatt på jobb och företagande kommer att leda till färre jobb och mindre pengar till välfärden.

Ett färskt exempel på vad som händer, och vilka som drabbas av skattehöjningar, är förändringen av arbetsgivaravgiften för unga. Med arbetsgivaravgift menas de avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd person utöver arbetstagarens lön. Mellan 2007 och 2016 var arbetsgivaravgiften nedsatt för unga. I två steg fördubblade sedan den rödgröna regeringen arbetsgivaravgifterna och den 1 juni 2016 trädde de ökade kostnaderna in med full kraft. ”Det får till följd att vi mycket hellre anställer någon som redan har några års erfarenhet, som jobbar snabbare och inte behöver läras upp. Ungdomarna får därför mycket svårare att få jobb framöver”, vittnar Sebastian Fager som är HR-chef för koncernen Leksand Resorts AB. Samma sak säger Victoria Andersson som driver Lådbilslandet AB på Öland: ”Tyvärr kommer det bli mycket svårare att erbjuda lika många av dem [ungdomarna, min anm] jobb i framtiden. Naturligtvis väljer man gärna någon äldre person som har några års erfarenhet när det blir dyrare att anställa ungdomar”. Klivet in på arbetsmarknaden har genom högre skatt på arbete blivit tuffare för unga människor.

En annan som drivs av lust att höja skatter på företagande är Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt. När Sjöstedt deltog i SVT:s partiledarutfrågning (23 augusti) oroade han sig inte alls för att det skulle påverka jobben särskilt mycket. Vänsterpartiet ser nämligen, enligt sitt partiprogram, att de rättigheter som springer ur ägandet (av företag) måste begränsas och ägandet i sig övergå till gemensamma former. Så det är ju i själva verket fullt logiskt att Vänsterpartiet vill höja skatterna på sådant som de vill se mindre av.

Höga och ökande marginalskatter leder till samhällsekonomiska förluster och minskar incitamentet att vidareutbilda sig, bli mer produktiv eller jobba mer.

Är färre företag och färre arbetstillfällen vad Sverige behöver? Stefan Löfven presenterar det naturligtvis inte så. I den debatt som Aftonbladet ordnade den 27 augusti talade Löfven sig varm om ”förmånen att bidra lite mer till svensk välfärd”. Sverige leder redan i dag marginalskatteligan – det vill säga skatten på den sista intjänade hundralappen. Belöningen för att jobba mer, att börja jobba natt och helg, eller att utbilda sig och på så sätt kunna tillföra mer värde blir alltså lägre. I Sverige är marginalskattesatsen inte bara högst i världen, den är redan hög vid relativt låga inkomster vilket gör att många drabbas av den. Det slår inte bara mot rika bankdirektörer, utan även breda yrkeskategorier inom offentlig sektor, såsom sjuksköterskor, poliser och lärare.

De flesta av oss vill bidra till svensk välfärd. ”Vi tror inte att låg skatt är en garanti för ett gott klimat för företagande” skriver socialdemokraterna Nina Bladh och Markus Selin i en debattartikel i Dagens Samhälle, som i övrigt är full av goda förslag om att bland annat minska regelkrånglet. Det finns inga garantier. Men vad vi vet är att höga och ökande marginalskatter leder till samhällsekonomiska förluster och minskar incitamentet att vidareutbilda sig, bli mer produktiv eller jobba mer. Det har en negativ påverkan på arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. Genom att höja skatten på sådant som vi borde ha mer av kommer färre ha förmånen att bidra till svensk välfärd.

Den 9 september är det dags att göra ditt val. Hur företagen mår spelar roll för hur framtiden i Sverige kommer att formas. Varje skattekrona måste skapas innan pengarna kan fördelas.

Din röst spelar roll.

Eva Cooper

Publicerad av Eva Cooper den 2018-09-05 - 09:16  #Politik #Skatt #Krönika