Hur många Unionen-medlemmar blev riksdagsledamöter för miljonerna som TCO betalade till parti X inför valet? Det låter absurt, men det är precis så det går till när Kommunal köper riksdagsplatser av Socialdemokraterna, menar krönikören Eva Cooper.

Hur många Unionen-medlemmar blev riksdagsledamöter för miljonerna som TCO betalade till parti X inför valet? Hur många Jusek-medlemmar i landets olika kommunfullmäktigen gav den stora summan parti Y fick av Saco i valrörelsen? Och hur många arbetsgivare blev landstingsledamöter för att deras branschorganisation hade skänkt en slant till parti Z?

Visst låter det absurt? Men det är så det just nu låter inom LO-förbunden. Kommunals ordförande Tobias Baudin tog i Kommunalarbeteraren bladet från munnen och berättade hur fackförbundet köper riksdagsplatser av Socialdemokraterna. Och nu är Baudin inte nöjd, eftersom antalet kommunalare som sitter i riksdagen för S har halverats sedan förra valet.

Inför valet lovade Kommunal att valrörelsearbetet skulle generera 250 000 röster till Socialdemokraterna. Nu ska de ekonomiska bidragen utvärderas. För trots alla satsningar fick alltså inte Kommunal så många riksdagsplatser.

Det är sällan du hör västerbottningar prata om att de ska betala för en plats på riksdagslistan.

Hur representationen i riksdagen ser ut spelar roll. Mångfald med människor från hela landet (flera partier saknar till exempel ledamöter från norr om Uppsala, det kan man fundera på hur smart det är), i olika åldrar och med olika erfarenheter. Men det är sällan du hör västerbottningar prata om att de ska betala för en plats på riksdagslistan. Eller Naturskyddsföreningen, Unionen eller Företagarna. Vem är det tänkt att riksdagsledamoten ska företräda – Kommunals medlemmar eller S-väljarna? 

”Det är första gången någonsin i våra mätningar som mindre än hälften av LO-medlemmarna röstade på Socialdemokraterna”, sade Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, när han presenterade vallokalsundersökningen, Valu. I väljargruppen arbetare, de som LO organiserar, röstade i år 31 procent på Socialdemokraterna. 26 procent la sin röst på Sverigedemokraterna. Bland de faktiska LO-medlemmarna var dock gapet större. 41 procent röstade på S medan 24 procent röstade på SD.

Endast fyra av tio LO-medlemmar röstar på det parti som deras medlemsavgift både en och ibland två gånger går till (LO stöttar S med sex kronor per medlem och dessutom stöttar även vissa förbund inom LO med olika summor). Resten tvingas skänka pengar till ett parti som de inte röstar på. Kommunal stödjer till exempel Socialdemokraterna med 250 000 kronor varje månad. 50 öre per medlem och månad portioneras ut, på ett år blir det cirka tre miljoner kronor. Därtill satsade Kommunal centralt runt tio miljoner kronor på valrörelsearbete för S.

Det kallas facklig-politisk samverkan. Och det har sina historiska skäl. De första fackföreningarna bildades under 1800-talet. För att ge arbetarna en röst i riksdagen, där besluten som kan förändra samhället fattas, bildade fackföreningarna i sin tur det Socialdemokratiska partiet år 1889. Nuvarande LO-ordföranden, Karl-Petter Thorwaldsson, kommenterade efter valet den här samverkan, som ofta möts av kritik. ”Det finns SD:are som är väldigt emot det här men det är en klar majoritet av medlemmarna som är för vår samverkan med Socialdemokraterna”, sa han. Men undersökningen som han hänvisar till kommer från 2011/12. Då var stödet för S helt annat bland LO:s medlemmar. 

Sverigedemokraternas framgångar bland just LO-medlemmarna är väl dokumenterade. Och, det finns ju bara i riksdagen åtminstone sex andra partier.

Kanske finns det utrymme för modernisering även hos Kommunal.

Kanske finns det utrymme för modernisering även hos Kommunal. I Expressen öppnar nämligen Kommunals ordförande Tobias Baudin för att partistödet inte ”känns så 2018”, och att han hellre skulle vilja att pengarna stannade internt.  ”Vi kan utbilda ännu fler kommunalare till nästa valrörelse och få in fler undersköterskor, barnskötare och bussförare i politiken, vilket är viktigt. Då får vi så att säga mer nytta för de pengarna”

Nästa år sjösätter Kommunal en ny utbildning som syftar till att få in fler förtroendevalda i politiken. Hur utbildningen ska se ut arbetas det på just nu. Starten sker under 2019. Tänk om Kommunal faktiskt skulle vara så nytänkande att de inte låste den utbildningen till ett visst parti. Så att förtroendevalda barnskötare tillåts att även engagera sig i till exempel ett borgerligt parti. Det skulle väl ”kännas 2018”, för att använda Tobias Baudins egen retorik? Men Baudin verkar stänga den dörren. ”Samverkan handlar om att gå in och påverka inifrån partiet i stället för att stå utanför och skrika in. Det har vi med Socialdemokraterna.”

Eller i ärlighetens namn: Kommunals samverkan handlar om att köpa sig platser inuti det socialdemokratiska partiet. 

Eva Cooper

Publicerad av Eva Cooper den 2018-10-09 - 09:08  #Politik #LO