Kompetenskrisen är akut i flera branscher och det börjar bli riktig bråttom att lösa den, menar krönikören Anders Ferbe. Han presenterar tre nycklar för att komma till bukt med problemen.

Det pågår en snabb och till stora delar digitalt driven strukturomvandling. I stort sett berörs alla branscher och individer. Följden blir att jobb, företag och verksamheter försvinner. Men också att det växer fram nya jobb och företag, vilket kräver andra kunskaper. Redan nu är kompetensbristen akut i flera branscher. Om inget görs halkar vi efter vår omvärld.

Det är i detta sammanhang det livslånga lärandet ska ses – individens förmåga att lära under hela livet och i alla miljöer där denne är aktiv. Ett lärande som handlar om att utveckla nya kunskaper, färdigheter och kompetenser genom såväl formellt som informellt lärande.

Konkret handlar det om att under och mellan olika anställningar kontinuerligt bygga på sin kunskap och den utbildning som man tidigare har fått.

När kompetensbehoven på arbetsmarknaden nu snabbt förändras behöver det finnas förutsättningar att kunna komplettera kunskapsluckor. Det gäller anställda, arbetssökande, dem som är i omställning mellan olika jobb, eller dem som vill yrkesväxla.

Eftersom blandning av förkunskaper och livssituation liksom behoven och kunskaperna skiljer sig åt mellan individerna, medför det också att utbildningsbehoven för vuxna är komplexa och mångfacetterade.

Dessutom varierar möjligheterna att delta. Vilken utbildning som är möjlig avgörs ofta av när och var. Det är också en utmaning för både individ och arbetsgivare att kunna förena behovet av lärande med kraven på effektivitet och arbetsresultat. Om dessutom studieekonomin är osäker ökar svårigheten ytterligare.

Om inget görs halkar vi efter vår omvärld.

Det finns också stort behov av att styra om utbildningssystemet till att mer svara upp mot arbetsmarknadens framtida kompetensbehov. Detta, tillsammans med behov av anpassning till vuxnas behov av flexibilitet i sak, tid och rum, är sannolikt mycket svårt att åtgärda inom det nuvarande utbildningssystemet.

Orsaken är tyvärr att det saknas ett helhetsgrepp och sammanhållet ansvar för vuxnas utbildning. Med dagens, stundtals obegripliga, blandning av olika politiska ansvarsområden och myndigheter blir effekten att ingen tar det övergripande ansvaret.

För att få kraft och struktur i det livslånga lärandet behöver därför kommande regering pröva möjligheten att skapa ett nationellt sammanhållet och väl fungerande utbildningssystem för vuxna lärande. Detta kan bestå av flera olika grundstenar, men tre nycklar bör vara:

  1. Alla olika delar av utbildningsutbudet och dess komponenter binds samman under en hatt. Ledordet blir framtidens kompetensförsörjning med utbildningar som är flexibla i sak, tid och rum. Utgångspunkten för alla dessa utbildningar för vuxna ska vara arbetsmarknadens framtida kompetensbehov.

  2. I utbildningsutbudet bör det ingå ett nationellt sammanhållet valideringssystem som synliggör vuxnas kunskap och kompetenser. Detta verktyg underlättar kompetensutveckling på arbetsplatserna, liksom möjligheten att tillgodoräkna sig informellt lärande inför kommande studier på exempelvis universitet och högskolor.

  3. Kompetensutveckling på arbetsplatserna är den tredje nyckeln som bör stödjas via någon form av statlig medfinansiering. Detta skulle sannolikt också stimulera arbetsmarknadens parter till reella förhandlingar om avtal som stärker individernas egen drivkraft för livslångt lärande.

Dagens splittrade ansvar för vuxnas lärande fungerar inte om Sverige ska bli vinnare i den digitalt drivna strukturomvandlingen. Det brådskar att svara upp mot behoven för framtidens kompetensförsörjning. Därför behöver den kommande regeringen kliva fram och ta ledartröjan för vuxnas lärande.

Anders Ferbe

Publicerad av Anders Ferbe den 2018-11-28 - 09:41  #Kompetensförsörjning #Krönika