Ingen pratar om entreprenörskap som överlevnad, men det är precis vad det är och vad som främjar kreativt tänkande, konstaterar Birgitta Ohlsson, krönikör och riksdagsledamot (L). Vi behöver inte vara Nobelpristagare för att förstå att förbättrade villkor för välfärdsföretagande är viktigt för att stärka företagsamheten bland kvinnor, skriver hon.

Kosmetikaföretaget The Body Shops grundare Anita Roddicks ord sammanfattar väl hur kvinnors företagande sett ut genom historien. Oavsett om det handlar om ett bageri året 1902 eller en fristående förskola året 2018. Fjärran uppbyggt genom ärvda pengar. Sällan startat via lån från mecenater eller banker utan snarare som följd av en krass verklighet som brutalt har trängt sig på. Att plötsligt bli änka när maken har krossats till döds av en container som hamnarbetare. Att stå utan försörjning vid skilsmässa i en tid där skilsmässor var ovanliga och underhållsbidrag knappt fanns. Att helt enkelt entreprenörskap varit vägen till att försörja familjen hemmavid, då som nu.

Det har handlat om överlevnad som efterhand slagit över i ömsom slit ömsom passion. Gemensamt för dåtidens Herta och Hulda i min släkt och på andra håll är att småskaligt näringsidkande alltid startade i en bransch som de hade rötter i - oavsett om det rörde livsmedel, bageri eller sömnad.

Det var blygsamma företag som om de växte ofta anställde andra kvinnor i samma situation.

”Fortfarande drivs enbart 30 procent av företagen av kvinnor och över 90 procent av riskkapitalet, både privat och statligt, går till män.”

Kanske var det inte konstigt att kvinnor startade i de branscher som de kände till? Företagandet hade varit hårt reglerat efter kön. Från 1720 var yrken endast öppna för män, indelade i skrån. 1864 infördes näringsfrihet, men bara för män. Att vara myndig var en förutsättning för att driva företag. Män blev myndiga vid 21, medan en ”mö af hwad ålder som helst” förblev omyndig. Först året 1921 lagstadgades samma myndighetsålder för gifta kvinnor som för män.

Vi behöver inte vara Marie Curie för att inse att kvinnor historiskt inte har tävlat på samma villkor. Fortfarande drivs enbart 30 procent av företagen av kvinnor och över 90 procent av riskkapitalet, både privat och statligt, går till män.

Men det finns undantag.

Många av cheferna inom skola, vård och omsorg är kvinnor. Sex av tio välfärdsföretag drivs av kvinnor. Många anställda är kvinnor som har anställts av andra kvinnor. Många kvinnor får sitt allra första jobb via privata företag som driver förskola eller äldreomsorg. Många kvinnor börjar att klättra i karriären inom sitt yrkesfält genom välfärdsföretagen. Många rutinerade kvinnliga chefer når sitt livs toppost inom den privata välfärdssektorn.

Många är entreprenörsskapsberättelserna om kvinnor som förverkligar sina egna drömmar, spränger glastak och skapar nya chanser för andra kvinnor.

Viktiga reformer som rut-avdrag för hushållsnära tjänster och valfrihet inom vård- och omsorg (LOV) har öppnat nya möjligheter. Vi behöver inte vara Nobelpristagare för att förstå att förbättrade villkor för välfärdsföretagande är viktigt för att stärka företagsamheten bland kvinnor. Dessa branscher är inte de enda för kvinnor. Men historien har visat att såväl kvinnor som män ofta börjar med sin första entreprenörsidé inom ett fält som de känner till. Ibland växer idén inom området eller så blir det en språngbräda till något annat. Det viktigaste är att komma över själva entreprenörskapströskeln.

Av förskolor och skolor är var fjärde fristående. Privata aktörer sköter mer än en femtedel av äldreomsorgen.

Och det är dessa välfärdsföretag som är under attack från den rödgröna regeringen som vill begränsa vinster.

När 1900-talet var ungt stred feminister inte bara för rösträtt utan också för rätten att ses som en myndig medborgare med rätten att på lika villkor driva företag och tjäna pengar. En kamp som är värd att damma av! Att få vara en Fröken Friman 2018 på välfärdsfronten med rätten att driva förskolor, skolor och äldreomsorg utan vinstbegränsning. Rödgrön förbudstaktik gör nämligen inte kvinnan rik.

Birgitta Ohlsson

Publicerad av Birgitta Ohlsson den 2018-01-10 - 16:15  #Jämställdhet #Företagsamhet #Krönika