Under valrörelsen presenterades många generösa vallöften med högre lön för än den ena, än den andra yrkesgruppen. Men parterna borde tacka nej till alla förslag – och regeringsbildaren hålla tassarna borta från lönebildningen, skriver krönikören Lars-Olof Pettersson.

Väljarna har sagt sitt och lämnat över ett svårstyrt fögderi i Sveriges riksdag och i många kommuner.

Vad som kommer ut av detta och hur det kommer att påverka arbetsmarknaden är än så länge skrivet i stjärnorna. Många och stora frågor kommer att vara högaktuella för en kommande regering.

Det handlar om lönebildningen, Arbetsförmedlingens roll, kompetensförsörjningen och lagstiftningen på arbetsrättens område.

En helt avgörande betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden är att det finns en viss stabilitet – att det går att lita på att regeringen kommer att kunna regera, det vill säga tolereras av riksdagen.

Därför menar jag att en blocköverskridande regering skulle kunna erbjuda en sådan lösning. En bred regering av mittenpartier skulle kunna bli stabil, ge besked i viktiga frågor och verkligen hålla under en hel mandatperiod.

Jag kan tänka mig att Socialdemokraterna måste fundera på vilken roll de kan erbjuda Annie Lööf.

Det kommer dock att kräva betydande eftergifter, både av symbolisk och politisk natur. Jag kan tänka mig att Socialdemokraterna måste fundera på vilken roll de kan erbjuda Annie Lööf i en sådan regering.

Samtidigt är det väsentligt att det går att få en stabilitet på till exempel arbetsrättens område. Unionens ordförande Martin Linder har envetet pekat på att exempelvis turordningsreglerna kan hanteras av parterna på arbetsmarknaden. En ny regering skulle förvisso kunna ge arbetsmarknadens parter uppdraget att komma överens om hur de tänker hantera detta och kompetensutvecklingen på samma sätt som de under våren grep sig an konfliktreglerna.

Att Arbetsförmedlingen behöver stöpas om och ges nya och mer renodlade uppgifter torde också vara nödvändigt för att få till en regering.

Men det absolut viktigaste är att lönebildningen lämnas intakt till parterna på arbetsmarknaden. Här var partierna ovanligt generösa i valrörelsen med utfästelser.

Ett av de mer generösa var Kristdemokraternas förslag att fördubbla lönen för läkare, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i glesbygd.

Centerpartiets budget innehöll ett löfte om 5 000 kronor mer i månaden för specialistsjuksköterskor.

Men det fanns fler, många fler, förslag. Liberalerna ville införa 30 000 tjänster som huvudlärare med ett lönepåslag på 5 000 kronor i månaden. Moderaterna ville att polisernas löner skulle höjas med 3 000 kronor mer i månaden.  

Det här var jobb inom den offentliga sektorn som skulle få löneökningar. Men motsatsen fanns också. Allianspartierna ville införa en särskild anställningsform, inträdesjobb, för nyanlända och ungdomar som saknar gymnasieexamen, som skulle ersättas med 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolöner per månad. Alliansen ansåg att 30 procent av tiden skulle gå åt till att utbilda sig eller lära sig arbetet.

Ett särskilt lönepåslag är som att kissa i brallan, det värmer först men blir snart väldigt kyligt.

Sverigedemokraterna hade ett liknande förslag, lärlingsanställning, som dock skulle omfatta fler grupper än inträdesjobben.

Förslagen har fått omfattande kritik och det har bland annat framförts att det skulle strida mot både grundlagen och konventioner som Sverige är bundet av. Fack och arbetsgivare har kommit överens om en annan form av etableringsjobb som skulle ge de anställda minsta kollektivavtalsenliga lön.

Jag tror att parterna på arbetsmarknaden både inom privat och offentlig sektor, både fack och arbetsgivare, unisont bestämmer sig för att tacka nej till politikernas inblandning i det som tillhör det egna fögderiet, nämligen lönebildningen. För en yrkesgrupp som pekas ut som värd ett särskilt lönepåslag kan det vara frestande att uppfatta det som smickrande. Men det är som att kissa i brallan, det värmer först men blir snart väldigt kyligt.

Så ett besked till den eller de som ska bilda regering: Håll tassarna borta från lönebildningen!

Lars-Olof Pettersson

Publicerad av Lars-Olof Pettersson den 2018-09-11 - 13:31