Logo
Logo
Mattias Svensson

Krönika 26 maj 2020av Mattias Svensson

Därför behöver Sverige fler gästarbetare

Att tillfälliga säsongsjobb i jordbruket lämpar sig väl för gästarbetare har flera anledningar, skriver krönikören Mattias Svensson. Ju mer bekväm den inhemska arbetskraften blir, desto svårare blir det att lösa vår livsmedelsförsörjning, menar han.

Mattias Svensson

Tusentals säsongsjobb i skogs- och jordbruket som vanligtvis fylls av utländska gästarbetare riskerar att stå vakanta när kommunikationerna står still under coronakrisen. Ekvationen ser på papperet enkel ut att lösa, eftersom vi samtidigt har en stigande arbetslöshet inom landet.

En närmare titt illustrerar dock inte bara det omedelbara problem som äventyrar svenska skördar, utan ett underliggande problem i stora delar av västvärlden: Samtidigt som internationell arbetskraft blivit mer rörlig under senare decennier, har den inhemska blivit mindre rörlig.

Samtidigt som internationell arbetskraft blivit mer rörlig under senare decennier, har den inhemska blivit mindre rörlig.

Att tillfälliga säsongsjobb i jordbruket lämpar sig väl för gästarbetare har flera anledningar. Det handlar inte bara eller ens främst om att många kommer från länder med lägre lönenivåer och därför är mer än nöjda med de löner som erbjuds. Gästarbetare är både redo och villiga att bo under enkla och tillfälliga förhållanden i närheten av arbetsplatsen och vill vanligtvis jobba så mycket som möjligt medan de är i landet. Båda dessa önskemål gör dem attraktiva för arbetsgivare, särskilt för jobb som är tillfälliga och/eller svårtillgängliga.

Med avreglerat flyg och billigare resor samt liberaliseringar för arbetskraftens rörlighet mellan länder har fler utnyttjat dessa möjligheter. Svenskar arbetar utomlands, exempelvis inom sjukvård, oljeborrning och tjänstesektor i Norge eller Londons finanssektor där lönerna är betydligt högre – och andra kommer hit för jobb inom exempelvis jordbruket och byggsektorn.

Ekonomer i USA och Europa har samtidigt noterat att arbetskraften inom våra länder blivit mindre rörlig under samma period. Folk är helt enkelt inte lika benägna att flytta dit jobben finns. Detta har diskuterats i delvis moraliska termer, exempelvis av ekonomipristagaren Edmund Phelps, som menar att senare generationer blivit för bekväma och obenägna att ta risker.

Folk är helt enkelt inte lika benägna att flytta dit jobben finns.

Strukturella faktorer spelar också roll. De som blickar tillbaka till de svenska rekordåren som exempel på trygghet och stabilitet glömmer ofta att det var decennier av enorm förflyttning av arbetskraft från glesbygd till städer där fabrikerna fanns, delvis forcerad av en lönemodell som slog ut jobb och småföretag på landsbygden.

På senare decennier har andra förändringar tillkommit. Från höger pekar man gärna på att välfärds- och trygghetssystem – tvärtemot hur det brukar låta i den politiska debatten – har byggts ut i sådan utsträckning att folk inte behöver flytta. Mer vänstersinnade ekonomer betonar att de ofta inte kan flytta. Det finns ett samband mellan att äga sin bostad och en lägre benägenhet att flytta dit jobben finns. I länder med fungerande hyresmarknader och många som hyr bostad är arbetslösheten generellt sett lägre.

Människor med normalt fungerande liv – bostad, familj och barn som ska till skola och aktiviteter, vänner och sociala aktiviteter är också av dessa skäl mindre benägna och kapabla att under perioder jobba mycket och långt hemifrån, i alla fall för en ersättning som inte medger inköp av hemnära tjänster.

Trots att många går sysslolösa och jobben behöver utföras är lösningen varken uppenbar eller enkel.

Utöver bristen på erfarenhet av den sorts jobb som behöver utföras inom de gröna näringarna är det denna minskande mobilitet och att de flesta numera bor långt från de gröna näringarnas arbetsplatserna som gör ekvationen svår. Trots att många går sysslolösa och jobben behöver utföras är lösningen varken uppenbar eller enkel.

När det gäller vår livsmedelsförsörjning måste vi helt enkelt hitta en lösning. Förhoppningsvis väcker den kortsiktiga krisen även en insikt om det långsiktiga behovet av reformerade ersättningssystem, bättre kommunikationer och en fungerande rörlighet på bostadsmarknaden.

Mattias Svensson

Författare och liberal debattör

#Kompetensförsörjning#Coronakrisen#Kompetensförsörjning
Mattias Svensson
Publicerad avMattias Svenssonden
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist