28 miljarder pumpas varje år in i ett system som skapar bidragsberoende. Marknadsekonomins misslyckande anses rättfärdiga stödet. Men det håller inte, menar krönikören Eva Cooper.

Det handlar om det svenska receptet för mer innovation i nya och befintliga företag. Under det senaste decenniet har det ofta betytt att staten ska pytsa ut olika former av stöd. 28 miljarder närmare bestämt. Det är nämligen summan som varje år ges som statligt stöd till företag och som offentligt riskkapital.

Och trots att det årligen finns miljarder kvar hos de statliga riskkapitalbolagen anses avsaknad av kapital på marknaden vara en bärande orsak till att stödet ser ut på det här sättet.

Ger det guld och gröna skogar då? Nej. Företag som får stöd presterar inte bättre än bolag som inte får stöd, vare sig gällande omsättning, vinst eller tillväxt. Men däremot skapas en egen typ av skrå. Nämligen bidragsentreprenörerna, som sätter i system att söka pengar från staten. Detta typ av bidragsberoende tycks leda till två saker: höga löner för de berörda och lägre produktivitet för de samma.

Företag som får stöd presterar inte bättre än bolag som inte får stöd, vare sig gällande omsättning, vinst eller tillväxt.

Vi vet att 4 av 5 jobb har startats av de små och medelstora företagen i Sverige sedan början av 90-talet. Och att 99,4 procent av företagen i Sverige har mellan 0 och 49 anställda. I dagens system finns få saker som stärker dem som skulle kunna göra ännu mer med bättre förutsättningar. Små och innovativa företag har många gånger ett finansieringsbehov som dessutom missas av de statliga riskkapitalbolagen. Det är enbart Almi Invest som verkar i den så kallade sådd- och uppstartsfasen. Det tycks finnas positiva effekter från just denna fond, men huruvida effekten är tillfällig och endast temporärt höjer det positiva resultatet, eller inte, diskuteras dock av forskare. Om effekten sjunker när stödet försvinner saknas hållbarheten.

Vad händer då med de övriga miljarderna? Dagens företagsfrämjarsystem är uppdelat och svåröverskådligt, och det finns många aktörer, ofta med begränsade resurser, som konkurrerar om samma offentliga medel och erbjuder delvis överlappande insatser. Att situationen är stökig konstateras bland annat av Entreprenörskapsutredningen. Samma sak säger Tillväxtverket i en analys, och lägger till att dagens främjandesystem inte når kvinnors och mäns företag i lika utsträckning. Och ändå fortsätter det så här år efter år?

Måhända är det en smart affärsidé som bidragsentreprenörerna hittat. Knappast för skattebetalarna dock.

Måhända är det en smart affärsidé som bidragsentreprenörerna hittat. Knappast för skattebetalarna dock. Det är inte där jobb och välfärd skapas. Det är inte så vi stärker innovationer och arbetsmarknaden. Innovationsstödssystemet behöver därför göras om från grunden, så att det faktiskt också fungerar för att få hållbara idéer att växa. Och då är det nog snarare en företagsvänlig skattepolitik, regelförenklingar och en bättre matchning på arbetsmarknaden som kan göra skillnad, än miljarder till stöd till några få med bra betalt.

Eva Cooper

Publicerad av Eva Cooper den 2020-01-22 - 14:17  #Skatt #Krönika