Det finns hopp om den svenska modellen, konstaterar krönikören Lars-Olof Pettersson. Han menar att arbetsmarknadens parter på ett elegant sätt har levererat ett förslag till ändring av strejkrätten.

Det går inte att ständigt leva med en pistolmynning mot tinningen. Så sa en av de utredare som nu har levererat ett förslag om inskränkningar i strejkrätten till mig vid ILERA:s konferens om konflikten i Göteborgs hamn.

Nu har parterna på arbetsmarknaden, de som är bärare av den svenska arbetsmarknadsmodellen, ett förslag till lösning på problemet. Det innehåller lagförslag, kommentarer och allmän motivering. Det är en helhet där det inte går att bryta ut delar av förslaget, för då gäller inte förslaget. Enigheten bland parterna är också giltig oavsett utgången av höstens val.

Behövde parterna kniven på strupen för att komma överens om modifieringar av konfliktreglerna? Kanske det, för i somras tillsatte arbetsmarknadsministern en utredning med syfte att begränsa konfliktmöjligheterna. Det som läckte ut från utredningen gjorde att flera fackliga organisationer fick skrämselhicka: ”så kan man inte göra”.

Bättre att ta saken i egna händer än att få något hemkokt.

Då uppstod ett fönster. Arbetsgivare som såg framför sig ett evigt kompromissande, långbänk och till slut ett resultat som ingen skulle vara nöjd med. Bättre att ta saken i egna händer än att få något hemkokt som Teknikföretagens Anders Weihe sa på pressträffen när förslaget presenterades.

Förslaget innebär att alla organisationer behandlas lika, inte att begränsa rätten för små organisationer som hittills har haft en gräddfil. Alla organisationers stridsåtgärder måste ha som syfte att träffa kollektivavtal. De måste presentera sina förhandlingskrav, det vill säga vad de vill uppnå. De måste också förhandla om detta. Först därefter kan stridsåtgärder vidtas och om arbetsgivaren har en fredspliktsinvändning får Arbetsdomstolen ta ställning till om kraven är rimliga. Då har domstolen att bedöma organisationens historik, kravens omfattning och om avtalet skulle tränga ut ett redan tecknat avtal.

Konflikt i rättstvister blir inte tillåtna. Det var en central del i de konflikter som Syndikalisterna drev för några år sedan, bland annat mot Berns. Då var diskussioner om att inskränka konflikträtten inte möjliga att föra. Den röda lampan tändes på LO så fort ordet nämndes.

Förslaget kommer sannolikt att bli lag så snart som möjligt.

Nu har parterna på ett elegant sätt likställt alla organisationer, stora som små. Utpressning, hot och konflikt för orättmätiga krav blir inte längre möjliga. Föreningsfriheten värnas, internationella konventioner lever förslaget upp till. Ordning och reda ska gälla.

Förslaget blev tillgängligt för arbetsmarknadsministern samma dag som det presenterades. Hon sa det, enligt min mening, självklara. När parterna kommit överens om ett balanserat och väl genomarbetat förslag finns det ingen anledning att tro att det inte ska gå att göra en bred överenskommelse mellan de politiska partierna. Förslaget kommer sannolikt att bli lag så snart som möjligt. 

Det finns hopp om den svenska modellen. Först levererar parterna förslag om introduktionsjobb för nyanlända. Nu konfliktregler på arbetsmarknaden.

Lars-Olof Pettersson

Publicerad av Lars-Olof Pettersson den 2018-06-05 - 15:45  #Krönika