Det finns luckor i historieskrivningen om kvinnors företagande. I nästan 200 år, fram till 1930, var var fjärde yrkesarbetande kvinna företagare. Det var efter det som hemmafruidealet började uppmuntras, menar krönikören Agnes Arpi, som bland annat har läst boken "Kvinnors entreprenörskap under 400 år".

Kvinnorna i Sverige var förtryckta i århundraden, fram till att 1900-talets politiska förändringar befriade dem och gav dem möjlighet att stå på egna ben. Ungefär så ser den officiella historieskrivningen ut. Men är det så enkelt, och gäller det på alla områden? I boken ”Kvinnors entreprenörskap under 400 år” från 2013 visar Anita du Rietz, fil. dr och nationalekonom, att historien är mer komplex. De kvinnliga företagarna, åren 1600–2000, är knepiga att införliva i den gängse bilden. Hon skriver: ”Medelklassens företagande kvinnor har inte kunnat passas in i någon mall, varken i den marxistiska med exploaterade arbetare eller feministernas mall med exploaterade kvinnor.”

I sin omfattande genomgång av forskningen hittar hon luckorna i historieskrivningen. När industrialism och kapitalism har studerats har själva företagarna ofta utelämnats, i synnerhet kvinnorna. Samtidigt har kvinnors arbete genom historien varit mer mångfacetterat än vad eftermälet ger vid handen. Utvecklingen har inte gått i en spikrak linje uppåt, den har krumbuktat en hel del under de senaste fyrahundra åren. Mellan år 1750 och 1930 drev till exempel var fjärde yrkesarbetande kvinna företag. 2013 gick det i stället nästan tre manliga företagare på varje kvinnlig företagare i Sverige, och bara fem procent av alla yrkesverksamma kvinnor drev företag.

I den historiska debatten förlägger man gärna kvinnors möjligheter att delta i samhället till årtalet 1921, då de fick praktisera sin nyvunna lika och allmänna rösträtt. Men det finns andra hållpunkter att ta fasta på.

I den historiska debatten förlägger man gärna kvinnors möjligheter att delta i samhället till årtalet 1921, då de fick praktisera sin nyvunna lika och allmänna rösträtt. Men det finns andra hållpunkter att ta fasta på. Till exempel näringsfriheten, lagreformen som infördes 1864 och gav både kvinnor och män möjlighet att driva företag. På 1700-talet blomstrade familjeföretagen och kvinnorna skötte både administration och försäljning. Om mannen dog var det mer regel än undantag att kvinnan drev företaget vidare själv. Det var runt år 1930 som de kvinnliga företagarnas andel av de sysselsatta föll. I sammanhanget förbises ofta de sätt som kvinnors företagande har motarbetats, medan hemmafruideal har uppmuntrats.

För en mer rättvis bild bör man ta också ta hänsyn till de närings- och finanspolitiska beslut under 1900-talet som sammanföll i tid med att kvinnors företagande minskade kraftigt, såsom favorisering av storföretag med stora eller statliga ägare och tilltro till centraliserad kapitalbildning.

Trots många förbud och restriktioner genom åren finns det gott om exempel på kvinnor som har utmanat systemen, och som har lyckats med sina ambitioner fastän de har haft sämre villkor än männen. Oavsett hur man ställer sig i frågor om bemanningsföretag och vinster i välfärden finns det några rafflande exempel även från våra dagar. Till dessa hör Manpower-grundaren Ulla Murmans upprepade och stundtals smått komiska tvister med staten liksom Christina Wahlströms envisa slit med den första privata mödravårdscentralen Mama Mia, som efter den dystra starten 1988 i förlängningen lönade sig med råge. Nu är det Skandinaviens största privata kvinno- och barnhälsomottagning. Det första året skrev bara sjutton kvinnor in sig, i dag är de flera tusen. Vägen till dagens framgångar har kantats av politiskt påverkansarbete, av att bli misstrodd och ifrågasatt och av strider mot Stockholms läns landsting.

Berättelsen om kvinnors arbete genom århundrandena är mer nyansrik än vad som är allmänt känt. Långt innan man kunde tala om ett välfärdssamhälle, där kvinnor och män fick lika rättigheter, drev kvinnor företag, påverkade konsumtionsmönster och var viktiga kuggar i samhällsekonomin. Anita Du Rietz fyller i några av luckorna, och gör de osynliggjorda synliga.

Sverige, som präglas av ovanligt jämställda attityder och har en hög andel yrkesaktiva kvinnor, ligger i dag under EU-genomsnittet när det gäller kvinnors företagande. Den till stora delar könssegregerade arbetsmarknaden, där män och kvinnor verkar som företagare i olika branscher och under olika förutsättningar, är en av förklaringarna. Det är ofta kring företagandet i kvinnodominerade branscher som de mest intensiva debatterna förs, och det är den historien som skrivs just nu.

Agnes Arpi

Publicerad av Agnes Arpi den 2018-05-16 - 10:25