Nils Karlson på Ratio.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Så kan den svenska modellen utvecklas

Publicerat av Anders Carlsson

Den svenska modellen behöver reformeras, anser Nils Karlson, vd på Ratio. "Sverige är ett reformsinnat land och vi har genomfört förändringar förr. Nu är det egentligen bara bostads- och arbetsmarknaden kvar", säger han.

Den Svenska Modellen. Begreppet är i det närmaste heligt och har varit själva fundamentet på den svenska arbetsmarknaden sedan LO och dåvarande SAF undertecknade Saltsjöbadsavtalet 1938. Det är alltså 80 år sedan och trots att den under årens lopp har ifrågasatts upprepade gånger, finns den kvar som ett redskap för samverkan mellan arbetsmarknadens parter.

– Men status quo är också en del av problemet. Vi måste våga tänka nytt även om den tjänat oss väl under årens lopp.

Det sa Charlotta Stern, vice vd på Ratio när hon inledde ett seminarium i regi av Ratio om den svenska modellens roll på den framtida arbetsmarknaden.

Utgångspunkten för seminariet var de utmaningar som finns för den svenska modellen på en arbetsmarknad som blir allt mer globaliserad, där viljan bland unga att organisera sig nu är nere på 40 procent och där kompetensbristen inom främst industrin närmar sig alarmerande nivåer.

– Ja, den svenska modellen levererar inte fullt ut det som vi vill ha och behöver, sa Jonas Hagelqvist, vd för IKEM, innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Att flertalet av de medverkande företagarna, forskarna och politikerna kunde konstatera att fundamentet är bra och har varit en stabiliserande faktor på arbetsmarknaden, skymde inte för att det finns en rad områden som idag måste moderniseras. Bland annat gäller det konfliktreglerna.

– Sverige har bland de mest generösa konfliktreglerna i världen. De är i princip obegränsade, saknar proportionalitet och öppnar för omfattande sympatiåtgärder, menade Johanna Grönbäck från Ratio och pekade på situationen i Danmark. Där måste en konflikt vara rimlig, kunna anses vara nödvändig och vara proportionell i strikt mening.

– Jag kan ta ett exempel där dansk domstol ingrep: Vid en konflikt mot en restaurang får inte sophanteringen tas ut i sympatiåtgärder. Då har den överskridit rimlig proportionalitet och agerandet blir en samhällsfara.

Samtidigt är den svenska modellen större än så. Sverige är idag en del av den globala arbetsmarknaden och det kräver en hög konkurrenskraft som byggs av bland annat utbildningskvalitet, kompetensförsörjning, tillgång till bra bostäder.

– Kompetensbristen är den största framtidsfrågan inom näringslivet. Idag finns helt enkelt inte de människor som vi behöver, sa Helge Steg, vd för Arta Plast och prickade en av de sju utmaningar som Ratio menar att den svenska modellen står inför: Förändrat värdeskapande och branschglidning, fallande medlemstal bland organisationer på arbetsmarknaden, konflikternas kostnader och konsekvenser, centralisering, kostnadskontroll och utvecklingskraft, ökad politisk inblandning.

– Sedan kan vi konstatera att den är dyr. Vi har ett högre kostnadsläge än konkurrentländerna, sa Jan-Olof Jacke, vd för AstraZeneca.

Ratio har nu inlett ett fyraårigt forskningsprojekt som bland annat ska ta sig an frågan om den svenska modellens framtid och om det är utveckling eller avveckling som står för dörren.

Nils Karlson fick det sista ordet:

– Vi är överens om att den svenska modellen måste utvecklas, då måste det ordet också betyda något. Vi ska inte bevara något som inte levererar, då riskerar modellen att avskaffa sig själv. I det arbetet har politikerna ett ansvar samtidigt som arbetsmarknadens parter inte får frånskriva sig sitt ansvar. Men det kommer. Sverige är ett reformsinnat land och vi har genomfört förändringar förr. Nu är det egentligen bara bostads- och arbetsmarknaden kvar.

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2018-04-11 - 13:54  #Svenska modellen #Kollektivavtal