Logo
Logo
Nyhet15 september 2020 - 11:09

Professor: Därför är utanförskapet värre än statistiken

Efter varje kris sedan 90-talet har arbetslösheten fördjupats för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden. Nu varnar professor Johan Eklund för att situationen för utrikes födda är betydligt värre än den offentliga statistiken visar. 

Professor Johan Eklund är vd för Entreprenörskapsforum
Professor Johan Eklund varnar för att situationen för utrikes födda är betydligt värre än den offentliga statistiken visar och säger att det är bättre att titta på självförsörjningsgrad än på sysselsättning.Foto: TT + Entreprenörskapsforum

När Entreprenörskapsforums rapport ”När blir utrikes födda självförsörjande?” publicerades i våras slog den ner som en bomb. Den visade att så många som drygt 600 000 av Sveriges utrikes födda i yrkesverksam ålder, 20 till 64 år, inte hade uppnått en egen självförsörjning vid år 2016.

Nationalekonomen Johan Eklund, vd för Entreprenörskapsforum och en av författarna till rapporten, säger att självförsörjningsgraden är ett bättre mått på en persons ekonomiska aktivitet än sysselsättningsmåttet. Trots detta har det senare varit det dominerande – och format dagens arbetsmarknadspolitik.

– Sysselsättningsmåttet fungerar bra som konjunkturindikator men ger ingen fullkomlig bild om hur ekonomiskt aktiv en person är. Det räcker med att personen är sysselsatt i en timme under november månad för att den ska räknas med i sysselsättningsstatistiken. Vi ville bilda oss en uppfattning om hur många individer det är som inte ens uppnår en lägstanivå för egen försörjning, berättar Johan Eklund.

Kvinnor halkar efter

Sysselsättningsmåttet är alltid högre än den egentliga självförsörjningsgraden. Detta gäller även för inrikes födda. Men det finns stora variationer mellan grupperna.

– För individer födda i Norden, inklusive Sverige, låg självförsörjningsgraden på 73 procent år 2016. Lägst självförsörjningsgrad är det för individer med i ursprung i Afrika och Mellanöstern med 38 respektive 36 procent, säger Johan Eklund och tillägger:

– Det är också systematiskt lägre självförsörjningsgrad för kvinnor. Det ser vi för samtliga grupper, oavsett ursprung. Jämför man alla ser man att inrikes födda män har den högsta självförsörjningsgraden medan utrikes födda kvinnor har den lägsta.

Att subventionerade anställningar räknas med i rapporten gör siffrorna för självförsörjning ännu dystrare. Johan Eklund säger att de av den anledningen förmodligen också har överskattat den riktiga självförsörjningsgraden.

– Subventionerade anställningar kan inte vi kontrollera för. Hade vi kunnat det så hade det troligen sänkt självförsörjningsgraden ytterligare, säger han.

I rapporten, som undersökte perioden 1990 till 2016, sattes gränsen för självförsörjning till fyra prisbasbelopp. I 2019-års penningvärde ger det en bruttoinkomst på 186 000 kronor per år eller 12 600 kronor netto i månaden, om man drar av genomsnittlig inkomstskatt.

Tar flera år att nå självförsörjning

Inkomsten på 12 600 får i studien fungera som riktlinje oavsett om personen är ensamstående eller har en familj att försörja. Johan Eklund berättar att de medvetet satte en låg tröskel. 12 600 kronor ligger väl under det som är ”minimilönen” på svensk arbetsmarknad.

– 12 600 kronor motsvarar ungefär 50 procent av medianinkomsten i Sverige som i sin tur ligger i nivå med OECD:s gräns för relativ fattigdom. Vi valde det för att det motsvarar ungefär den nivå som bidrag kan betalas ut i, säger han.

Rapporten tittar även på hur lång tid i genomsnitt det tar för 50 procent av de utrikes födda att uppnå självförsörjning. Resultatet blev tolv till tretton år. Detta trots att även arbetskraftsinvandrare inkluderades i undersökningen.

– Vi har inte haft möjlighet att titta på skälet till att man kom till Sverige och gör ingen distinktion mellan asylsökande, anhöriginvandrare och arbetskraftsinvandrare, säger Johan Eklund.

Utanförskapet större i vissa områden

En faktor som sticker ut ordentligt i studien är att i de bostadsområden som Polisen definierar som ”utsatta områden” så finns det en betydligt lägre självförsörjningsgrad jämfört med resten av riket. Detta är även något som Karl Wennberg, professor i företagsekonomi på Linköpings universitet och forskare på Ratio, har kommit fram till.

– Jag gillar egentligen inte uttrycket ”utsatta områden” eftersom det låter som att det finns områden som är utsatta för något och andra inte. Man ska i stället se det som en gradskala där det i olika bostadsområden finns högre eller lägre arbetslöshet och försörjningsgrad. När arbetslösheten når upp till en nivå på 50-60 procent, då är det illa, säger han.

Karl Wennberg, professor i företagsekonomi på Linköpings universitet
Sämre lokal arbetsmarknad och bristande kontaktnät bidrar till att människor i utanförskapsområden har svårare att komma in på arbetsmarknaden, menar professor Karl Wennberg.
Foto: Annika Moberg

Karl Wennberg, som är medförfattare till Fores-rapporten ”Integration i hela Sverige – från asyl till arbete”, säger att det finns två huvudanledningar till varför arbetslösheten är så hög i utanförskapsområden. Den ena är ”sorteringsfaktorn” och den andra ”sökfaktorn”.

– Sorteringsfaktorn handlar om var folk väljer att bosätta sig. Har man en högre inkomst eller ett jobb så är sannolikheten högre att man bosätter sig i vissa områden, med till exempel fler bostadsrätter och radhus. Har man inget jobb är sannolikheten högre att man bosätter sig i ett låginkomstområde och bidrar till den arbetslöshetsstatistiken, säger han och fortsätter:

– Sökfaktorn handlar om att det sociala trycket att söka ett jobb är lägre i områden där många andra inte heller har jobb. Det blir mindre grupptryck. Redan när arbetslösheten når över runt 10-20 procent i ett visst område brukar de självförstärkande mekanismerna kicka igång. Det gör att arbetslösheten delvis klustrar sig i geografiska områden och sedan blir en nedåtgående spiral som är svår att rå på.

Värre efter varje kris

Enligt Karl Wennberg är den lokala arbetsmarknaden i utanförskapsområden ofta också sämre, eftersom många företag ogärna investerar i områden där köpkraften inte är så stark. Ett annat problem är att det dagliga nätverkandet som ofta leder till jobb är lägre.

– De flesta jobb i dag utannonseras inte i platsbanken eller tidningarna utan går via kontakter. Om jag är den enda i mitt bostadsområde som saknar jobb och jag går på middagar eller pratar med folk i parken, då är det större sannolikhet att jag får tips av någon om att jag ska söka ett visst jobb, jämfört med i ett område där många är arbetslösa, säger Karl Wennberg.

Coronakrisen riskerar att nu cementera det så kallade utanförskapet ytterligare. Karl Wennberg säger att kriser tenderar att förvärra en redan allvarlig situation eftersom ännu högre arbetslöshet leder till ett ännu lägre socialt tryck att söka jobb.

– Om personer varslas och förlorar jobbet så upplever många av de som är arbetssökande en högre hopplöshet. De kanske tänker att ”Det finns ingen annan som har jobb nu, varför ska jag söka då?

Johan Eklund säger också att efter varje ekonomisk kris sedan 90-talet har arbetslösheten fördjupats för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden – en negativ effekt som fortsätter även efter att ekonomin har återhämtat sig.

– Ovanpå det talar mycket för att vi har undanträngningseffekter på arbetsmarknaden, där individer med formellt högre utbildning tar jobb som inte motsvarar deras utbildningsnivå och tränger undan andra, säger Johan Eklund.

Bör komplettera målet

Andelen utrikes födda utgör i dag nästan 20 procent av den svenska befolkningen och över två miljoner invånare. Runt en fjärdedel av dessa, och över hälften av de som är arbetsföra, har inte uppnått självförsörjning.

I en debattartikel i Dagens industri från i juli skriver Johan Eklund att en låg självförsörjning riskerar att ”underminera välfärdsstaten”. Av den anledningen menar han att Sverige bland annat bör införa ett självförsörjningsmål och komplettera sysselsättningsstatistiken med ett självförsörjningsmått som tar hänsyn till huruvida individen ökar eller minskar försörjningsbördan.

– En rimlig definition är att man under sin livstid betalar in minst lika mycket som man erhåller via transfereringar, eller bidrag, förutom att man kan försörja sig själv, säger han.

Johan Eklund säger att det även krävs många andra insatser för en bättre integration på arbetsmarknaden. Bland annat sänkta anställningskostnader för företagen. Under hösten kommer Entreprenörskapsforum att publicera en slutrapport med förslag på åtgärder som syftar till att minska det ekonomiska utanförskapet.

– Utlandsfödda är en heterogen grupp från olika regioner och med olika språkfärdigheter och utbildningsbakgrund. Det går att göra en lång lista med förslag på förbättringar på allt ifrån bostadsmarknaden, lönebildningen, kvaliteten och träffsäkerheten i utbildningen till bidragsnivåerna, säger han och fortsätter:

– Det behövs även generella sänkningar av företagskostnaderna, exempelvis löner och arbetsgivaravgifter. Och då krävs det inte småjusteringar utan rejäla sänkningar.

#Arbetslöshet#Sysselsättning#Entreprenörskapsforum#Johan Eklund#Karl Wennberg
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist