Fatme Ibrahim, Zeina Doulani, YallaTrappan
Foto: Ola Torkelsson/TT

Fatme Ibrahim och Zeina Doulani är två av medarbetarna på YallaTrappan i Rosengård.

"Yallatrappan skapar starka kvinnor med egen ekonomi"

Publicerat av Anders Carlsson

Det startade i en källare för tio år sedan. Nu är Yallatrappan i Malmö ett självfinansierat företag som skapar arbete för kvinnor som tidigare inte haft en tanke på att de har en plats på arbetsmarknaden.

I Rosengård i Malmö är Amiralsgatan, som skär tvärs genom stadsdelen, att likna vid ”Den gröna linjen”. Söder om den ligger det oroliga Rosengård som vi möter i media, norr om den är miljön helt annan.

– Vi har flera kvinnor som efter att de har anställts och arbetat här, har flyttat från den södra sidan och nu bor i bostadsrätt på den norra sidan.

Det berättar Christina Merker-Siesjö och visar med en enkel berättelse den sociala, ekonomiska och framför allt mänskliga utveckling som Yallatrappan har skapat för de kvinnor som under årens lopp tagit sina ofta allra första steg in på en arbetsmarknad i allmänhet och den svenska i synnerhet.

– I utredningar, framtidsvisioner och högtidstal används gärna de vackra orden: mångfald, integration, demokrati, jämställdhet, delaktighet och arbetsgemskap. Här hos oss kan du öppna dörren och stiga rakt in i verkligheten bakom orden, fortsätter Christina Merker-Siesjö, ordförande, drivkraft och outtröttlig eldsjäl bakom det numera självgående och växande sociala företag som Yallatrappan har utvecklats till.

Yallatrappan 107
Foto: Ola Torkelsson/TT

Christina Merker-Siesjö är ordförande och den outtröttliga eldsjälen bakom YallaTrappan. Här med en av medarbetarna, Mona Mahdi.

En snabbspolning av historien bakom Yallatrappan, där Yalla kan översättas till ”framåt” eller ”kom igen”, börjar 2008 som ett tämligen vanligt integrationsprojekt med ett par års löptid. Målsättningen var att hjälpa kvinnor med utländsk bakgrund, de som stod längst bort från ett yrkesliv, om de ens haft något, in på arbetsmarknaden. Ett inte helt okomplicerat projekt, visade det sig.

– Det fanns politiker som sa det rent ut: ”är det verkligen lönt att satsa på de här kvinnorna”. Men det gjorde oss bara än mer envisa, säger Christina Merker-Siesjö.

Yallatrappan var på riktigt

De första tre åren var verksamheten bidragsstyrd, med stöd från Europeiska socialfonden. Men i verksamheten fanns en envishet som bottnade i det faktum att själva grunden för arbetet var på tvärs med andra, liknande satsningar. Efter de första tre åren kom frågan: skulle det bli ännu en kortlivad satsning eller fanns det en livskraft även sedan det offentliga stödet upphörde? Svaret kom snabbt, Yallatrappan var på riktigt, ingen hittepå-verksamhet beroende av offentliga driftbidrag.

– Vi hade ett enda kontrakt med oss men det gjorde att vi vågade ta steget. Det tillsammans med den glöd och de förhoppningar om att vi skulle lyckas som fanns bland kvinnorna här i Rosengård.

– Idag gör vi ingenting utan en kund, säger Christina Merker-Siesjö och pekar på den kommersiella tanke som har funnits med redan från start.

Skapar integration genom näringsverksamhet

Yallatrappan hör hemma i kategorin arbetsintegrerade sociala företag. I dagsläget finns cirka 345 sådana företag utspridda över hela landet. Sammanlagt sysselsätter de drygt 3 500 personer. Målet är att genom näringsverksamhet skapa arbetsplatser och möjligheter att integrera människor i arbetslivet. Just näringsverksamheten, tillvaron på marknaden som vilket annat företag som helst, är förutsättningen för att kunna driva verksamheten vidare. I Yallatrappan vilar näringsverksamheten på tre ben: Syateljé, städ och catering. I dagsläget sysselsätter de tre områdena 36 personer, en personalstyrka som lätt skulle kunna vara två-tre gånger så stor.

– Alla i Rosengård känner till oss och kön för att få jobba här är lång. Självklart, det gäller människor som det tidigare inte funnits någon plats för, som kanske aldrig ens haft ett arbete i hela sitt liv och som vi kan visa att det gör det visst!

– Men vi växer i den takt vår ekonomi tillåter. På så sätt är vi som vilket företag som helst. Och bara för att ha det sagt: vi dumpar inga priser, vi lever uteslutande på marknadens villkor. Överskottet går sedan direkt tillbaka till den fortsatta tillväxten.

Det hela började med syateljén, kompletterades med uppdragen att städa i kontor och offentlig miljö som snabbt blev den ekonomiska ryggraden i verksamheten och allt byggdes så småningom på med kafé och lunchservering. Den har nu fått tillgång till ett eget restaurangkök, vilket har professionaliserat arbetet och gjort det möjligt att bygga upp en cateringverksamhet som nu växer i betydelse, både ekonomiskt och genom att ytterligare vidga möjligheterna.

Yallatrappan 108
Foto: Ola Torkelsson/TT

Mona Mahdi.

– Köket var en dröm som slog igenom. Nyligen levererade vi all mat när IKEA här i Malmö hade personalfest, berättar Christina Merker-Siesjö.

Öppnade syateljé på IKEA

Just IKEA har redan spelat en viktig roll och räddade den ifrågasatta syateljén som inte bar sina kostnader. Inledningsvis sydde Yallatrappan upp slöjor till varuhusets medarbetare i Sverige vilket följdes av tillverkningen av en serie textilprodukter som sedan såldes i varuhusen. Samarbetet utökades ytterligare med möjlighet för kunderna att göra beställningsuppdrag, en alltmer efterfrågad service. I mars 2016 öppnade Yallatrappans första externt drivna syateljé – på just ett IKEA-varuhus. Därmed blev Yallatrappan ett av fyra sociala entreprenörskap som IKEA samarbetar med världen över.

– Det finns ett enormt stort intresse för det här inom företaget, många vill göra något liknande. Samarbete med sociala företag kan både öka integrationen och bidra till en mer cirkulär ekonomi, där vi återanvänder resurser. Dessutom kan kunderna få mer personifierade produkter. Så jag tror att vi kommer att få se mycket mer av det här sättet att arbeta, sa Jonas Carlehed, hållbarhetschef IKEA Sverige i samband med att satsningen belönades med utmärkelsen Nyttigaste Affären 2016.

Över huvud taget har Yallatrappan begåvats med en rad priser och utmärkelser för det sociala mångfaldsarbetet som den kommersiella verksamheten möjliggör. Inte mindre viktigt är att det också skapar en motbild till den gängse uppfattningen om vad Rosengård är.

– Vi är en vit, öppen och transparent verksamhet på plats mitt i en marknad som till del drivs ”andra värden”, om jag säger så, slår Christina Merker-Siesjö fast.

Yalla-familjen växer

Intresset för Yallatrappan framgångar har dels lockat TV-team och studiebesök från stora delar av världen, dels skickat ut Christina Merker-Siesjö på resor runt om i Sverige för att berätta om hur arbetet går till. I sin tur har det inspirerat till att Yalla-familjen växer också utanför Malmö. I dag finns verksamheter i Stockholms och Göteborgs förorter, i Östersund och Sjöbo. Därför har det nu inrättats en form av mentorskap som utgår från kontoret på von Rosens väg i Rosengård. De som vill starta en liknande verksamhet köper ett utbildningspaket med seminarier och workshoppar samtidigt som de förbinder sig att stå för samma värdegrund som råder i Yallatrappan med delaktighet, medbestämmande och non-profit.

Det låter som ett begynnande franchisingsystem?
– Nej, kalla det hellre folkrörelse. Franchising bygger på att man betalar en kontinuerlig avgift. Vi tar ut en mindre kostnad för att inspirera och hjälpa dem att komma igång. Och framför allt visa på att det verkligen finns en plats på arbetsmarknaden för de kvinnor som vi vänder oss till.

Samtidigt hör allt fler företag av sig och vill inleda samarbete. Bland andra H&M har följt i IKEAs fotspår och öppnat Yalla-syateljé för reparationer i en butik i Malmö. Nu tar Skanska med verksamheten i projekteringen av ett nytt bostadsområde i Västra Hamnen i Malmö.

De yttre framgångarna vilar dock oavbrutet på den kraft som uppstår i det dagliga arbetet i ateljéerna, restaurangköket och i städpatrullerna. Sammanhållningen, glädjen, delaktigheten och yrkesstoltheten är påtaglig, de personliga berättelserna om den utveckling som den skapat likaså.

Yallatrappan 109
Foto: Ola Torkelsson/TT

"Här finns allt jag behöver", säger Fatme Ibrahim. I bakgrunden syns Zeina Doulani, Layla Alhelfi och Amal.

– Här finns allt jag behöver. Jag tjänar egna pengar, kommer ut från hemmet och har nya kamrater, säger Fatme Ibrahim som kom till Sverige från Libanon 1986 och som har varit med i Yallatrappan sedan starten 2009.

Att på allvar bli en del i det samhälle där de kanske redan har levt i tio-femton-tjugo år är ett genomgående tema i kvinnornas berättelser. De väjer inte heller för att ta upp de problem som kan uppstå när kvinnan i familjen börjar etablera sig i samhället samtidigt som mannen fortsatt är hemma och arbetslös.

– Vi lever inte i ett idylliskt Sörgården men faktum är att vi inte har haft en enda allvarlig kulturkollision under de tio år som vi varit igång. Istället ser vi tålmodigt hur förändringen sker i den takt som är möjlig, säger Christina Merker-Siesjö och berättar och om kvinnan som inte hade tillåtelse att vara ute från hemmet kvällstid. Men stödet från de övriga kvinnorna i gruppen hjälpte henne att själv till slut ta steget.

– En dag frågade jag henne om hon kunde komma på ett möte i kväll och hon svarade att det skulle hon försöka. Hon var den sista som gick hem den kvällen och kom sedan också på våra andra kvällsaktiviteter. Allt tack vare att hon själv fått kraft att spränga gränsen och förändra sin situation.

”Starka mammor som ser vad jämställdhet innebär”

Den ännu relativt lilla grupp kvinnor som hos Yallatrappan har tagit steget in på arbetsmarknaden omges av andra satsningar, bland annat ”Yallas väg till arbete” som sker i samarbete med Arbetsförmedlingen och Malmö stad. Det är ett program som varje år ger ett hundratal kvinnor inspiration och motivation att själva våga se sig som deltagare på arbetsmarknaden. Undervisning i vad ett arbete innebär, hur en arbetsplats fungerar kombineras med bland annat språkundervisning och praktikplats i Yallatrappans olika kommersiella verksamheter med kvinnorna som både lärare och förebilder.

– De får upp näsan över ytan och bygger ett eget självförtroende och tron på att de faktiskt kan få ett arbete. Responsen från Arbetsförmedlingen är fantastisk och de säger att det är helt nya kvinnor som kommer tillbaka till dem efter att ha varit med i programmet.

– Vi skapar starka kvinnor, starka mammor med en egen ekonomi som ser vad jämställdhet innebär och kan stå upp i området här och i samhället i stort. Det sker tack vare att vi skapar våra egna arbeten i näringslivet, vår egen företagskultur, det finns inga bidrag som regnar ner över oss. Samhällsvinsten är lika tydlig när människor som har varit bidragsberoende i kanske 20 år får en egen försörjning. Det är en gigantisk vinst vi bjuder på. Det är på riktigt och – det är faktiskt nyckeln till hur integrationen i Sverige ska ske.

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2019-09-06 - 09:18  #Integration