Irene Wennemo

Wennemo: EU väldigt positiva till etableringsjobben

Publicerat av Gabriel Cardona Cervantes

Rättvisa löner, relevanta vidareutbildningar och effektiva jobbmatchningar. Detta är några åtgärder som ska skilja de nya etableringsjobben från tidigare jobbinsatser, menar flera representanter från arbetsmarknaden. Men forskning visar att insatsens effekter inte är lika självklara.

Stefan Koskinen

Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega.

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare, IF Metall

Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

Foto: Bea Tigerhielm
Anders Forslund, IFAU.jpg

Professor Anders Forslund, IFAU.

Foto: Pressbild
Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe.

Foto: Henrik Montgomery/TT
Susanna Gideonsson, ordförande, Handels

Susanna Gideonsson, förbundsordförande, Handels.

Foto: Alexander Larsson Vierth/TT

Etableringsjobben är en unik överenskommelse mellan fack och arbetsgivare och kan bli den stora jobbmotorn för nyanlända och långtidsarbetslösa, när de väntas införas under andra halvåret 2019. Det menar en enig grupp företrädare för arbetsmarknaden som nyligen deltog i svenska Ilera-föreningens seminarium om etableringsjobben.

– Vi har tagit fram insatser som utgör låg risk och som är relativt obyråkratiska. Redan nu ringer våra medlemsföretag dagligen för att fråga när de kan börja ta del av etableringsjobben, sa Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, under seminariet.

– Det här ska ge riktiga jobb på riktiga arbetsplatser. Men det är oerhört viktigt att rätt personer kan matchas till rätt företag och att företagen själva kan vara med att påverka vad gäller den nyanställdes vidareutbildning, sa Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

En stor milstolpe

Själva faktumet att både arbetsgivare och fack har kommit överens om de nya jobbinsatserna är en stor milstolpe, enligt företrädarna. Nu är det upp till regeringen att driva projektet vidare.

– Vi måste bland annat säkerställa är att etableringsjobben får stöd av EU:s regelverk och bestämma vilken myndighet som ska ansvara för insatserna. Men jag kan säga att de har varit väldigt tillmötesgående på EU-nivå. Utomlands är det faktiskt många som är väldigt positivt förvånade över att parterna har kommit överens på det här sättet, sa Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. 

Men alla är inte lika övertygande om etableringsjobbens genomslagskraft. Anders Forslund, professor på IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering), kan utifrån forskningsunderlag peka på en rad utmaningar med etableringsjobben.

– Det är viktigt att fråga sig hur stor roll etableringsjobben kommer att spela jämfört med andra insatser som extratjänster och introduktionsjobb, som i nuläget ger billigare subventioner. Generellt sett finns det ingen anledning att tro att etableringsjobben kommer att lösa alla problem, sa han.

Handlar om att ta fram enkla anställningsformer

Trots det kan etableringsjobben ändå vara en viktig pusselbit för att bidra till lösningen, hävdar Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.

– Jag tror inte att storleken på subventioner är avgörande för företagens intresse att nyanställda. I det här fallet handlar det om att ta fram anställningsformer som är tillräckligt enkla för en arbetsgivare och som gör att de är redo att ge nyanlända chansen till ett nytt jobb, sa han.

Ett annat trumfkort för etableringsjobben är det finns en ny form av nämnd som ska pröva potentiella tvister, menar Susanna Gideonsson, förbundsordförande på Handels.

– Detta är ett smidigare sätt att få bort missbruk jämfört med de metoder som används idag på Arbetsförmedlingen, sa hon.

Gabriel Cardona Cervantes

Publicerad av Gabriel Cardona Cervantes den 2018-06-14 - 11:09  #Arbetslöshet #Etableringsanställningar #Integration