Madelaine Jakobsson (C), kommunstyrelsens ordförande, Nordmaling
Foto: TT + pressbild

Nyanlända är en resurs, menar Madelaine Jakobsson (C), kommunstyrelsens ordförande i Nordmaling.

”Vi klarar oss inte utan de nyanlända”

Publicerat av Anders Carlsson

Nordmaling får höga betyg för sitt företagsklimat. Det beror dels på en nära kontakt med företagen, dels på viljan att satsa på nyanlända som en resurs för att möta rekryteringsproblemen. ”Det handlar om att se människor som en tillgång”, säger kommunstyrelsens ordförande.

En mindre kommun i Norrland. Utflyttning, svårighet att rekrytera arbetskraft i allmänhet och kompetenta medarbetare i synnerhet. Listan över de sedvanliga problemen är lätt att känna igen och går att göra längre.

Men Nordmaling i södra Västerbotten dignar inte under problembeskrivningarna utan har bestämt sig för att problem är till för att lösas. Det syns bland annat i Svenskt Näringslivs ranking över näringslivsklimatet i landets kommuner: Där har Nordmaling klättrat från plats 278 till 48 – på sex år. Och kan därmed räkna sig till landets mesta snabbklättrare. Madelaine Jakobsson är sedan 2014 kommunstyrelsens ordförande och är en av drivkrafterna bakom att alla pilar just nu pekar uppåt.

– Det är företagen som skapar förutsättningarna för välfärd och tillväxt. Svårare än så är det inte, men det behöver upprepas många gånger. Vi ska visa uppskattning för vad företagen gör, varifrån skattepengarna kommer och att de är förutsättningen för välfärden. Vi har ju ingen sedelpress här i kommunhusets källare, säger hon.

Därför har hon tilldelat sig själv uppdraget att träffa så många av ortens företagare som möjligt – ”minst ett i veckan” – enligt den egna målsättningen. Närkontakten med företagarna ger viktiga kunskaper om vilka behov som finns men fungerar också omvänt, att visa på och erbjuda möjliga vägar för att till exempel lösa de rekryteringsbekymmer som ibland uppstår.

– Då kan jag påtala den resurs som våra nyanlända innebär och hur vi aktivt arbetar med att ge dem en plats på arbetsmarknaden. Vi tog emot många människor 2015 och alla här ställde upp på ett sätt som gör mig stolt.

Alla är självförsörjande

2014-2018 tog Nordmaling emot närmare 200 flyktingar. 96 av dem är vuxna. 66 av dem var, enligt kommunens integrationsenhet, i februari 2019 självförsörjande genom olika anställningar och 30 självförsörjande via extratjänster och nystartsjobb. Två tredjedelar arbetar i hemtjänsten och inom vård och omsorg.

– Vi skulle haft jättesvårt att klara bemanningen utan våra nyanlända, framför allt under sommaren. Övriga året är många inne och jobbar vid ledigheter, sjukdomar och längre vikariat, sa Katarina Fransson, enhetschef i äldrevården i en intervju med tidningen Västerbottningen förra året.

Det är en verklighetsbeskrivning som Malin Johansson, enhetschef inom hemtjänsten håller med om.

– Absolut, vi har stora utmaningar med pensionsavgångar och brist på undersköterskor. Så vi är måna om att ta vara på de resurser som finns här, säger hon till Arbetsmarknadsnytt.

Kommunen kartlägger därför noggrant var de enskilda och nyanlända personerna är i sin utbildning och yrkesbana, i första hand med sikte på ett arbete inom vården. Kartläggningen följs av en tremånaders praktikperiod för att ge en möjlighet att prova yrket och samtidigt skapa yrkeserfarenheter.

– De som går vidare erbjuds först vikariat och timanställningar. På sikt kan det bli en fast anställning. Det kräver dock att de går undersköterskeutbildning och för att hjälpa till med det anordnade vi tidigare en egen sådan utbildning, just för att det är så stor brist undersköterskor, säger enhetschefen Vivianne Holmlund.

Både Vivianne Holmlund och Malin Johansson menar att merparten av de nyanlända finner sig väl tillrätta och har en stor fallenhet för arbetet inom vården. Det har även blivit en bra sammansättning bland personalen i och med att många män tagit steget in i äldrevården.

Företagen söker medarbetare

Vid sidan av den offentliga arbetsmarknaden har Nordmaling prägeln av bruksort med småföretag inom industri och hantverk, branscher som inte har lätt att rekrytera oavsett var i landet de befinner sig. Närmaste gymnasieskola ligger i Umeå, fem-sex mil norrut och där på Dragonskolan har vissa tekniska gymnasieprogram fått ställas in på grund av brist på sökanden.

– Och här i Nordmaling är det ju tomt på killar och tjejer som vill jobba hos oss, säger Kjell Lundmark som driver verkstadsföretaget Protab med ett tjugotal anställda varav två har icke-svensk bakgrund.

– Som jag ser det är engagemang och vilja viktigare än betyg. Finns det, så spelar inte hudfärg eller bakgrund någon roll, fortsätter han.

Madelaine Jakobsson håller med:

– Min grundläggande inställning är att det handlar om att se människor som en tillgång och har de andra erfarenheter än de vi har, desto bättre. Här i Nordmaling behöver vi fler människor om vi ska klara arbetsmarknaden.

Patrik Larsson driver Larssons Skogsröjning med två anställa och under sommaren ytterligare en säsongsanställd med utomeuropeisk bakgrund.

– Det är första gången jag har tagit hjälp av någon utifrån och det har fungerat mycket bra. Vi är båda helnöjda och han återkommer nästa säsong.

Både Kjell Lundmark och Patrik Larsson lägger ner tid på att introducera och informera de nya medarbetarna och menar att det är en förutsättning för framgång. Protab tar också kontinuerligt emot praktikanter och är engagerade i ett lärlingsprogram som ytterligare ett sätt att öka möjligheterna till bra, framtida rekryteringar.

– Våra företag är verkligen på tårna, de vet att en del av ansvaret vilar på dem. Men det är också vårt jobb att ge dem det stöd och den service de behöver, säger Madelaine Jakobsson.

– Och så är det. Det är bara att slå en signal så får man hjälp, bekräftar Patrik Larsson.

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2020-01-20 - 15:45  #Kompetensförsörjning #Politik #Integration