Per Widolf
Foto: pressbild

"Vi har försuttit chanser att stärka konkurrenskraften"

Redan nu drar diskussionerna inför nästa års avtalsrörelse igång. Konkurrenskraften är i fokus, men en splittrad syn på konjunkturen försvårar samtalen. "Ekonomer säger alltid att framtiden är osäker. Då är ju frågan om vi som parter ska bidra ytterligare till den osäkerheten, eller om vi ska tänka på ett annat sätt? Vi behöver hitta tillbaka till ordningen med längre avtalsperioder", sade Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, under ett seminarium.

Trots glädjebeskrivningar om svensk ekonomi höjer Mats Kinnvall, chefekonom på Industriarbetsgivarna, ett varningens finger.

– Sverige är en liten ekonomi i händerna på omvärlden, och det finns inga lokomotiv som drar. Det är läge att tona ned optimismen. Dessutom skapar Brexit osäkerhet, sade han nyligen under ett seminarium.

Sverige har ett antal konkurrensnackdelar, påpekade Mats Kinnvall. Inte minst ligger vi långt ifrån de stora marknaderna, vilket innebär höga transportkostnader.

– Vi måste bygga in mer flexibilitet i kollektivavtalen. Vi kan inte nöja oss med att vara ett mediokert EU-genomsnitt, sade han.

– Det behövs mer flexibilitet i lönebildningen, och arbetsgivare måste kunna anpassa arbetsstyrkan till efterfrågeläget.

Anders Rune, chefekonom på Teknikföretagen, påpekade att vi är på väg mot nästa dipp.

– Vi får hoppas att nästa lågkonjunktur blir en av de mildaste. Uppgången var ju en av de svagaste, så det borde inte bli dramatik. Sedan kommer nya utmaningar i och med digitaliseringen och automatiseringen. Det är dyrt att ligga efter och upptäcka saker senare än andra, sade han och påpekade att det gäller att göra moderniseringar i avtalen.

– Små steg leder till stora förändringar över tid. Frågan är bara om vi har så mycket tid den här gången?, sade han.

Lars Jagrén, chefekonom på Unionen, hade en lite ljusare verklighetsbild. Han betonade även vikten av att den svenska partsmodellen håller.

– Men det behövs förnyelse om förtroendet för modellen ska hålla. Man kan till exempel fråga sig vad som är den konkurrensutsatta sektorn? Vilka ska egentligen vara med och sätta märket? Jag tror att det behövs en sådan diskussion, sade han.

– Sedan behövs det nytänk i termer av kompetensutveckling. Det måste finnas en kvalitetsaspekt i kollektivavtalen som främjar livslångt lärande, sade han.

Petra Einarsson, vd på Sandvik Materials Technology, efterfrågade mer flexibilitet i kollektivavtalen. Företaget har omkring 7 000 anställda, varav hälften jobbar i Sverige. Kunderna däremot finns i utlandet och nästan 100 procent går på export.

– Vi har uppförsbackar i Sverige med högre löne- och transportkostnader än våra konkurrentländer. Vi måste alltså bli bra på något annat. Ökad flexibilitet i kollektivavtalen skulle hjälpa oss att klara tuffa globala krav och anpassa arbetskraften utan att tappa kompetens, sade hon.

Även Maud Spencer, vd för industriföretaget Svalson med 40 anställda, betonade att Sverige måste börja tänka i termer av förbättrad konkurrenskraft.

– Vi behöver kunna ta in personal på kortare tider när vi får stora ordrar och så vidare. Trenden nu är att delar av produktionen flyttar utomlands, sade hon.

Anders Ferbe, ordförande IF Metall, hade sitt eget sätt att tolka ekonomernas budskap.

– Ekonomer är ekonomer, de siar om en framtid som nästan alltid blir annorlunda än de tänkt. Det finns en osäkerhet i dagens tidevarv som gör att det är svårt att prognostisera på längre sikt, vilket även påverkar hur vi tänker kring avtalsperioder. Arbetsgivarnas ståndpunkter är dock alltid förutsägbara, det är alltid för höga löner och för låg flexibilitet. Men flexibilitet utan gensvar för anställdas trygghet, utveckling och säkerhet är inte bra för svensk industri, sade han.

Men parterna har ett ansvar att inte ytterligare spä på osäkerheten, betonade Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

– Ekonomer säger alltid att framtiden är osäker. Då är ju frågan om vi som parter ska bidra ytterligare till den osäkerheten, eller om vi ska tänka på ett annat sätt? Vi behöver hitta tillbaka till ordningen med längre avtalsperioder, sade han.

Den internationellt konkurrensutsatta industrin måste fortsätta att normera, betonade han.

– Vi har haft en ordning med Industriavtalet i 20 år som i grund och botten tjänat oss väl. Men om vi gör en tillbakablick på det avtal som blev, så kan vi konstatera att med ett lägre avtal så hade konkurrenskraften varit starkare än idag. Under en tid nu har vi haft möjligheter att träffa lite lägre avtal och ändå haft en rejäl reallöneutveckling. Vi har försuttit chanser att stärka konkurrenskraften, sade han.

Anders Ferbe avslutade med att betona att det är viktigt att försvara rådande lönebildningsmodell från de attacker som sker.

– Har vi inte kvar en lönebildningsmodell där industrin sätter märket blir många andra diskussioner meningslösa, sade han.

Publicerad av Redaktör den 2016-08-10 - 10:00