Bettina Kashefi, Susanne Spector, Katarina Lundahl
Foto: Sören Andersson

Bettina Kashefi, Svenskt Näringsliv, Susanne Spector, Nordea, och Katarina Lundahl, Unionen.

Varningen: ”Signalerna blinkar rött inför avtalsrörelsen”

Publicerat av Ana Cristina Hernández

Konjunkturen viker, de globala hoten blir fler och rekordmånga svenska företag ser dystert på framtiden. ”Bara 24 procent av företagen tror på en produktionsökning. Siffrorna jag har talar sitt eget språk: det krävs en nedväxling av löneläget”, sa Svenskt Näringslivs chefsekonom när de ekonomiska förutsättningarna för avtalsrörelsen presenterades.

Exporten är 45 procent av Sveriges BNP. Det visar Svenskt Näringslivs rapport ”Förutsättningar inför avtalsrörelsen 2020”. Och att det lilla landet Sverige är exportberoende skriver de flesta under på. Men senaste decenniet har dock den svenska exporttillväxten varit långsammare än i OECD-länderna som helhet.

Och det kan bli ännu tuffare i framtiden. Internationella orosmoln, som brexit och handelskonflikten mellan USA och Kina, drabbar länder som Sverige särskilt hårt. För att fortsätta att säkra ekonomisk tillväxt och välfärd krävs det därför att Sverige bibehåller sin internationella konkurrenskraft, menar Svenskt Näringsliv i sin rapport. Hur detta ska gå till var något som diskuterades på ett seminarium om den kommande avtalsrörelsen, där rapporten presenterades.

– Svensk exports marknadsandelar sjunker och det beror inte bara på nya ekonomier som Kina och Indien, utan de sjunker även jämfört med gelikar som Tyskland, sa Bettina Kashefi, Svenskt Näringslivs chefekonom, om Sveriges konkurrenskraft.

Hon menar att även det oroliga läget i Mellanöstern, och inte minst USA:s president Trumps hot om krig med Iran, är en riskfaktor för Sverige.

Lägre produktivitetstillväxt

Den svenska konkurrenskraften är en förutsättning för att svenska jobb ska kunna finnas kvar, något som arbetsgivarsidan trycker hårt på inför den kommande avtalsrörelsen. Det är främst handeln med omvärlden som skapar tillväxt och därför är förutsättningarna för den svenska exportmarknaden viktiga för hela ekonomin. Därför är det viktigt att löneökningarna motsvarar produktiviteten bättre än vad de gör i dag, menar Svenskt Näringsliv.

– Bara 24 procent av företagen tror på en produktionsökning. Siffrorna jag har talar sitt eget språk: det krävs en nedväxling av löneläget, sa Bettina Kashefi på seminariet.

En svagare produktivitetstillväxt kräver att löneökningstakten minskar, menar hon. Trots att svensk industriproduktion brukar gynnas av perioder med global återhämning har produktivitetstillväxten minskat kraftigt de senaste åren och ligger i linje med konkurrentländerna, påtalade hon, men fick mothugg från fackligt håll.

Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, menar på att produktiviteten inte alls har minskat de senaste fem-fyra åren.

– Det är relevant att titta på utvecklingen 2014 och framåt. Den visar en annan bild och det är att det har gått riktigt bra för svensk industri. Inom fordonsindustrin har produktionen ökat med 40 procent, sa hon och fortsatte:

– Det är sant att det är lägre produktivitetstillväxt än före finanskrisen, men det har också varit lägre löneökningstakt. Det är inte heller bara löner som spelar roll utan även arbetskraftskostnaderna. Att de är högre beror också bland annat på att regeringen år 2014–2018 höjde inkomstskatten.

Dystrare prognos

År 2016 låg Sverige på sjätte plats i Europa gällande höga arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin, visar Svenskt Näringslivs rapport. Arbetskraftskostnadsandelen motsvarar nu dessutom 58 procent av näringslivets förädlingsvärde, påpekade Bettina Kashefi under seminariet.

Susanne Spector, senior analytiker på Nordea, menade i stället att varken Sveriges produktivitet eller dess konkurrenskraft borde vara det främsta fokuset under den kommande avtalsrörelsen. Enligt henne är det bättre att titta på konjunkturläget.

– Jag har en dystrare prognos på arbetsmarknaden än Svenskt Näringsliv, sa hon.

– Inhemsk ekonomi har stått och stampat. Anställningsplanerna är lägre än vanligt och hushållens förväntningar på arbetslösheten har ökat. Det blir sannolikt en negativ sysselsättningstillväxt under året och även för 2020, fortsatte hon.

Mattias Dahl

Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv

Foto: Sören Andersson

Mattias Dahl, vice vd och chef för arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv, påtalade att arbetsmarknadens parter bör ta hänsyn till olika aspekter i ekonomin, inte minst produktiviteten, vid lönebildningen.

– Att produktivitetstillväxten inte är tillräckligt stark en otroligt viktig indikator för oss, säger han.

”BNP faller överallt”

Den svaga svenska kronan har fram tills nu underlättat för vissa företag att exportera sina produkter och tjänster. Det gäller inte minst inom industrin. Men trots att kronan i dag är historiskt svag har det nu blygsamma effekter på utrikeshandeln. Enligt arbetsgivarsidan går det inte att förlita sig på att en svag krona ska väga upp för avmattningen av konjunkturläget.

Hur framtiden ser ut finns det olika spådomar om. Medan Katarina Lundahl ser en stark svensk ekonomi anser Bettina Kashefi och Susanne Spector att riktningen pekar åt fel håll.

– BNP faller överallt. Tysk bilindustri går riktigt illa och går det illa för Tyskland går det också illa för Sverige, sa Bettina Kashefi.

– Jag ser inga positiva signaler. Vi lämnar toppen av högkonjunkturen med ett stort utanförskap, fortsatte hon.

– Det hinner rinna mycket vatten under broarna under de år som avtalet gäller. Svenska företag står väl rustade inför framtiden. De har lärt sig sedan den senaste finanskrisen, sa däremot Katarina Lundahl.

Susanne Spector sa att det givet konjunkturläget vore ”olyckligt att växla upp nu”, något som Mattias Dahl instämde i.

– Signalerna blinkar rött, inte grönt, sa han.

Läs rapporten.

Ana Cristina Hernández

Publicerad av Ana Cristina Hernández den 2019-09-17 - 14:25  #Avtalsrörelse #Konjunktur #Konkurrenskraft