Kerstin Hallsten, chefsekonom, Industriarbetsgivarna
Foto: Håkan Flank

Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna, manar till försiktighet i den kommande avtalsrörelse.

Varningen: För hög löneutveckling kan bromsa Sverige

Publicerat av Ana Cristina Hernández och Henrik Svidén

De senaste åren har Sverige haft en hög löneutveckling jämfört med resten av världen. Nu kommer varningar om att detta kan göra att Sverige riskerar att hamna på efterkälken i den internationella konkurrensen – särskilt när produktivitetstillväxten minskar.

Sverige har tidigare haft en högre produktivitetstillväxt än motsvarande konkurrentländer i Västeuropa, men på senare år har den närmat sig snittet, visar siffror från Medlingsinstitutet. Löneökningarna ligger dock kvar på en högre nivå än hos dessa länder, bortsett från Tyskland. Det påverkar Sveriges konkurrenskraft negativt, menar Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna.

Kerstin Hallsten manar till försiktighet i den kommande avtalsrörelsen. Hon säger att det finns en risk att Sveriges konkurrenskraft försvagas i samband med en eventuell avmattning av ekonomin.

– Statistiska centralbyrån (SCB) har reviderat ner den procentuella tillväxten i produktiviteten med cirka 0,5 procentenheter sedan 2016. Kostnadsutvecklingen har alltså varit något högre än vad vi tidigare trodde, säger hon och fortsätter:

– Vår industri är exportbaserad. Med en minskad produktivitet och högre kostnader försämras vår konkurrenskraft.

Medlingsinstitutet skriver i senaste rapport att arbetskostnaderna per producerad enhet i såväl den svenska tillverkningsindustrin som i svensk ekonomi som helhet ökat snabbare än i omvärlden. Men den svaga kronan har räddat situationen.

Efterlyser kompetensutveckling

Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall, pekar på andra sätt för Sverige att konkurrera i den internationella marknaden än med just lönekostnader.

marie-nilsson_2

Marie Nilsson, IF Metall.

Foto: Marie Ullnert

– Det som styr lönekostnaderna är produktiviteten och det är viktigt att öka den, säger hon.

Digitaliseringen är en nyckelfaktor för att öka effektiviteten, menar Marie Nilsson. Hon oroar sig för att Sverige inte tar till sig den tillräckligt snabbt.  

– Det vi behöver är kompetensutbildning för att anställda ska ta till sig ny teknik så att vi inte halkar efter.

Det är viktigt att behålla konkurrenskraften, påpekar Industriarbetsgivarnas Kerstin Hallsten, eftersom den skapar vår välfärd. Hon säger att det ekonomiska läget som Sverige befinner sig i nu är gynnsamt men att konjunkturen är på väg att mattas av och att det måste finnas beredskap för det.

– Nu har det varit en stark utveckling med högkonjunktur och en svag krona. Men vi kan inte basera våra fasta kostnader på tillfälliga förhållanden utan vi måste blicka framåt och ha en långsiktig konkurrenskraftig kostnadsutveckling, säger hon.

Högre reallöner än förväntat

Efter finanskrisen 2008 försökte parterna i samband med avtalsrörelsen 2010 anpassa lönerna till lågkonjunkturen. De nominella lönerna, som mellan åren 1998 och 2009 ökade med mellan tre och fem procent, ökade nu med lite drygt två procent.

Valther Hulthén

Valther Hulthén, Medlingsinstitutet.

– Reallönerna har dock behållit sin ökning på ungefär två procent både före och efter finanskrisen eftersom inflationen har legat en bra bit under inflationsmålet. Under de senaste åren har inflationen däremot stigit och reallöneökningarna gått ner och snarare legat på 0,5 procent, säger Valter Hultén på Medlingsinstitutet.

– Under åren 2012 till 2016 hade vi i Sverige högre reallöneökningar än vad man kunde förvänta sig utifrån konjunkturläget, fortsätter han.

Enligt Medlemsinstitutets senaste rapport ser löneökningarna år 2018 ut att bli 2,6 procent, en reallöneökning med 0,5 procent.

Industriavtalet gav ökade reallöner

Industriavtalet slöts 1997. I och med att det kom till fick den internationellt konkurrensutsatta industrin sätta det så kallade märket som norm för största delen av löneutvecklingen på den svenska arbetsmarknaden.

Tack vare avtalet kunde de skenande nominella löneökningarna, som hade orsakats av att facken inom olika branscher budade över varandra vid förhandlingar, kontrolleras. Dessa hade under nästan 30 år lett till ökad inflation, inga reallöneökningar och sämre konkurrenskraft för Sverige genom kostnadsökningar på runt tio procent.

Innan industriavtalet kom till var löneökningarna i huvudsak nominella och stärkte således inte svenska löntagares köpkraft. Men tack vare Industriavtalet har reallönerna ökat med runt 60 procent, vilket dessutom har lett till en ökad stabilitet i svensk ekonomi. Avtalet har sedan sin uppkomst förnyats två gånger – 2011 och 2016.

Ana Cristina Hernández Henrik Svidén

Publicerad av Ana Cristina Hernández och Henrik Svidén den 2019-02-26 - 10:29  #Avtalsrörelse #Lönebildning