Validering
Foto: Mostphotos

Utländska akademiker tvingas gå om utbildningar

Publicerat av Martin Berg

En lucka i utvärderingssystemet för utländska betyg innebär att till exempel nyanlända studenter tvingas läsa om sådant som de redan har läst i sina hemländer. "Det innebär stora kostnader för både samhället och individen", säger Elin Landell, kanslichef på Valideringsdelegationen.

Det finns en lucka i systemet för hur nyanlända flyktingar och andra ska kunna fortsätta att studera vidare i Sverige. Idag har högskolorna och universiteten bara skyldighet att pröva betyg från tidigare utbildningar om dessa personer redan har antagits på en utbildning i Sverige.

Men för dem som har varit tvungna att avbryta sina studier blir det både dyrt och tidskrävande att försöka studera vidare.

Samtidigt skriker svenska företag efter arbetskraft och Arbetsförmedlingen konstaterade i sin senaste månadsrapport att det saknas arbetskraft i åtta av tio yrken.

Utbildningsfälla i två steg

Elin Landell (2)

Elin Landell är kanslichef på Valideringsdelegationen. Hon berättar att det är en utbildningsfälla som slår i två steg.

– De som vill fortsätta en avbruten utbildning bedöms inte som behöriga eftersom de saknar formella svenska betyg i till exempel matematik och samhällskunskap. Sen finns det inte heller något system för att tillgodoräkna sig de redan avklarade studierna vilket innebär att de kan vara tvungna att läsa om stora delar av utbildningen, säger Elin Landell.

Stora kostnader

Det finns ingen statistik för hur många som har hamnat, eller befinner sig i, den här situationen men Elin Landell säger att det innebär stora kostnader för både samhället och individen.

– Ja, det är klart att om du bara kan tillgodoräkna dig en termin av totalt fem från en tidigare utbildning så är det en stor kostnad för alla parter, förklarar hon.

– Det kan ju bli så att en person måste tillbringa flera år i skolbänken och inhämta kunskaper som hen antingen redan har, eller som inte är särskilt relevanta. Och det på grund av att ett systemfel, fortsätter hon.

Förslag på förändringar

Därför skriver Valideringsdelegationen nu på ett delbetänkande om validering i högskolan som kommer att överlämnas till gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström i april.

– Det är väldigt få personer som idag får sina kunskaper tillgodoräknade. Därför kommer vi att lämna ett förslag på förordningsändringar i högskoleförordningen. Vi vill att det ska bli tydligt vad som är lärosätenas skyldighet när det kommer till processen för hur personer ska kunna tillgodoräkna sig sin kompetens, säger Elin Landell.

Lars Petersson UHR

Systemet att validera redan avklarade studier där en person har ett examensbevis fungerar däremot bra. Det är Universitets- och högskolerådet (UHR) som bedömer de utländska utbildningarna.

– Vi har haft en stor ökning de senaste fem åren. I praktiken innebär det här att arbetsmarknaden tillförs akademiker som ofta också har arbetslivserfarenhet med sig i bagaget, berättar Lars Petersson, avdelningschef på Universitets- och högskolerådet.

Tillskott på kompetens

– Genom dem som kommer hit från andra länder får Sverige ett stort tillskott av både yrkes- och utbildningsmässig kompetens, fortsätter han.

Men det finns ett problem. Enligt en rapport av OECD är cirka 40 procent av alla utländska akademiker med en examen från sitt hemland överkvalificerade för sina arbeten. Den siffran är bara 13 procent för utrikes födda akademiker med en svensk examen.

– Det är mycket allvarligt att det är så, säger Charlotte Tarschys, som är tillförordnad samhällspolitisk chef och ansvarig för Juseks mentorprogram för invandrade akademiker.

.facebook_1518704467306

– Men jag kan tänka mig att det handlar om en otrygghet vad en utländsk examen innebär. En annan anledning kan vara vikten av det sociala nätverk som skapas under studietiden och att många företag tycker att det är viktigt med referenser.

 

Fakta:

Enligt UHR:s statistik har antalet avgjorda valideringar av utländska akademiska examen på tre år ökat med 47 procent, från 7 950 stycken till 11 750. För personer med en gymnasieexamen handlar det om en ökning på 69 procent, från 8 350 stycken till 14 150.

De vanligaste akademiska utbildningarna som blir godkända är högskoleingenjör, civilingenjör, arkitekt, jurist och socionom.

Syrien är det land som toppar både när det gäller antal ansökningar och antal utfärdade bedömningar. Därefter följer Iran och Irak.

Majoriteten av de utlåtanden som görs inom akademisk utbildning gäller allmänna kandidat-, magister- och masterexamina, där ekonomi och språk är vanligast.

Martin Berg

Publicerad av Martin Berg den 2018-02-15 - 15:29  #Kompetensförsörjning #Integration