Annika Strandhäll, Torvald Östensson
Foto: TT

Annika Strandhäll (S) och Torvald Östensson, vd på Umpac.

Umeåföretagare: Nya vårdskatten drabbar mina medarbetare

Publicerat av Henrik Sjögren

Den nya skatten på sjukvårdsförsäkringar slår mot lågavlönade – tvärtemot vad regeringen och Vänsterpartiet hävdar. Det riskerar även att stjälpa mindre företag som är beroende av att medarbetarna håller sig friska. Det anser Umeåföretagaren Torvald Östensson som redan har drabbats av vårdskatten.

I somras trädde regeringens nya vårdskatt i kraft. Den innebär bland annat att anställda som får privat sjukvårdsförsäkring betalad av sin arbetsgivare kommer att förmånsbeskattas för den. Effekten blir att många anställda kan komma att tacka nej till snabb vård och rehabiliteringsinsatser från arbetsgivaren. 

På företaget Umpac AB i Umeå har vårdskatten redan fått konsekvenser. Där har anställda valt att avstå vårdförsäkringen då skatten slår direkt på deras löner.

– Vi hade en mörk period där sjukskrivningar var nära att knäcka oss, då den offentliga vården brustit i att ge vård i tid. När vi tecknade vårdförsäkring som en förmån för våra anställda kunde vi känna oss tryggare. Men nu begränsas den möjligheten kraftigt, säger Torvald Östensson, vd på företaget.

Överlevnadsfråga

Umpac AB i Umeå tillverkar förpackningar i kartong, skräddarsydda åt kunder inom bland annat läkemedels- och livsmedelsindustrin. Med sina nio anställda är de en liten aktör i sammanhanget och att varje medarbetare kan bidra fullt ut är en överlevnadsfråga för företaget.

– Det tar upp till ett år innan en medarbetare är fullärd på våra maskiner och kan bidra till lönsamheten. Vi är extremt måna om att vara en attraktiv arbetsgivare så att medarbetarna stannar hos oss så länge som möjligt, säger Torvald Östensson.

Ekonomin tillåter inte företaget att hålla sig med överresurser, utan produktionsbortfall innebär ofta en omedelbar kris för företaget. Just detta hände för några år sedan. Händelsen ledde till att företaget tecknade privat sjukvårdsförsäkring för alla sina anställda, så att de snabbt skulle få vård och kunna återgå i arbetet.

– Det som hände var att en av våra nyckelmedarbetare sjukskrev sig första veckan in på sin semester. Den offentliga vården kunde inte ta emot honom i tid på grund av långa vårdköer vilket gjorde att han var borta flera månader längre än nödvändigt.

Företaget fick gå ner i manskap och alla fick jobba hårdare. Torvald Östensson fick själv arbeta i produktionen på kvällar och helger för att kompensera bortfallet. Han fick facket på sig, som ansåg att de anställda beordrades för mycket övertid. Men det var nödvändigt för verksamhetens fortlevnad.

En olycka kommer sällan ensam. Strax därpå gjorde en annan anställd illa sig i knät med nedsatt arbetsförmåga till följd. Han fick vänta i hela fyra månader innan den offentliga vården kunde ta emot honom.

– Två långtidssjukskrivningar i följd höll på att stjälpa företaget. Den allmänna vården brast och jag var tvungen att göra något. Jag fick reda på möjligheten att teckna privat sjukvårdsförsäkring till mina anställda så att de snabbt kan få vård och så tidigt som möjligt komma tillbaka i verksamheten.

Avstår möjligheten till snabb vård

Försäkringen gjorde att han kände sig mycket tryggare som företagare och medarbetarna har vid ett par tillfällen kunnat utnyttja den. Men i somras kom slaget från regeringshåll: den privata vårdförsäkringen ska förmånsbeskattas av den anställde.

– Det som gjorde mig riktigt besviken och konfunderad var att vänsterpolitiker utmålade den privata vårdförsäkringen som en gräddfil för höginkomsttagare att gå före i vårdköerna. Men så är det inte. Våra snittlöner ligger på 23–24 000 kronor. Nu har vi medarbetare som säger sig inte ha råd att förmånsbeskattas och därför avstår möjligheten att få snabb vård vid behov, säger Torvald Östensson.

Han befarar nu en lönekompensationskarusell där anställda kommer att kräva en högre lön på grund av den förmånsbeskattning som drabbar dem. Något som skulle vara ogynnsamt för både hans företag och för svensk tillväxt i stort.

– Jag har svårt att se argumentationen från politikerna. De anser att man går före i vårdkön, men man lämnar ju kön i den offentliga vården. Vi betalar extra avgifter för detta samtidigt som vi fortfarande betalar till den offentliga vård vi inte utnyttjar, säger Torvald Östensson.  

Han menar att långtidssjukskrivningar också innebär kostnader för andra samhällsfunktioner. Personen måste få sjukpenning från Försäkringskassan och kan inte heller bidra till välfärden med skattepengar från sin ordinarie inkomst.

”Insatser borde uppmuntras”

catharina bäck 1

Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv.

Svenskt Näringsliv har länge varit kritiska till införandet av den nya vårdskatten och anser att insatser för god arbetsmiljö och hälsa är något som hänger nära samman med företagens konkurrenskraft, lönsamhet och överlevnad.

– Alla insatser som en företagare gör för att hålla sina medarbetare friska borde rimligtvis uppmuntras av regeringen, istället straffbeskattas nu de anställda för insatser arbetsgivaren gör i företagets intresse. Förmånsbeskattningen av sjukvårdsförsäkring kan ingen tjäna på, säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

Hon håller med Torvald Östensson om att regeringen och Vänsterpartiet har fört väljare bakom ljuset med sin retorik. 

– Majoriteten av de anställda som har sjukvårdsförsäkring betalad av arbetsgivaren är låg- och medelinkomsttagare, säger Catharina Bäck.

Hon är övertygad om att vårdskatten kommer att leda till att färre företag kommer ha möjlighet att erbjuda sjukvårdsförsäkring för alla sina anställda, vilket leder till produktionsbortfall, försämrad lönsamhet och konkurrenskraft.

– Färre egenföretagare kommer att kunna trygga sig och sin verksamhet. De kalkylerade skatteintäkterna kommer minska, sjukfrånvaron och kostnaderna för sjukförsäkringen kommer öka. Dessutom kommer tillgängligheten i den offentligt finansierade vården att försämras, säger Catharina Bäck.

– Straffbeskattningen är helt igenom feltänkt och kontraproduktiv, säger Catharina Bäck.

Arbetsmarknadsnytt har försökt nå socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och Socialdepartementet för en kommentar. Något svar har dock inte kommit.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2018-09-03 - 14:50  #Politik #Arbetsmiljö #Skatt