Magdalena Andersson (S), finansminister, presenterar budgeten för 2020
Foto: Claudio Bresciani/TT

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade under onsdagsmorgonen budgeten för 2020.

Tunga ekonomer om budgeten: "Småpillande är inte vad Sverige behöver"

Publicerat av Daniel Mellwing

Småförslag som inte gör skillnad och brist på nödvändiga reformer. Flera experter är kritiska till innehållet i regeringens höstbudget. Christian Ekström, Skattebetalarna, oroas för höjda kapitalskatter längre fram. ”Det kan bli riktigt läskigt, en tumskruv för företagen”, säger han.

Årets höstbudget presenteras i ett läge där Sverige står inför en tydlig nedgång i ekonomin. Världshandeln har stagnerat och tillväxten i omvärlden pekar nedåt, vilket är dåliga nyheter för ett litet exportberoende land som Sverige. Och inte sedan 2012 har företagen varit så pessimistiska som nu när det gäller försäljning och produktion, enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel med drygt 3 000 företag.

Samtidigt kryper arbetslöshetssiffrorna uppåt, vilket enligt många ekonomer är en allvarlig varningssignal om vad som komma skall.

Bettina Kashefi

Bettina Kashefi, chefsekonom, Svenskt Näringsliv

Foto: Sören Andersson

– Arbetsförmedlingens statistik från förra veckan visar att vi nu har 350 000 arbetslösa, en ökning med 8 000 jämfört med samma period förra året. Och det är första gången som det är övervägande kvinnor som är arbetslösa. I synnerhet är utrikes födda kvinnor kraftigt överrepresenterade, säger Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

Att Sverige kommer från en lång högkonjunktur där företag och offentlig sektor har skrikit, och fortfarande skriker, efter arbetskraft, belyser allvaret i siffrorna. Sverige är nu det land i Europa som har den absolut största skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda, berättar Bettina Kashefi.

– Gapet är drygt 15 procent. Har dessa människor inte kommit in på arbetsmarknaden i högkonjunktur har jag svårt att se hur de med dagens strukturer ska komma in när konjunkturen vänder. Sverige sticker verkligen ut när det gäller att vara dålig på att tillvarata utrikesfödda på arbetsmarknaden, säger hon.

Det är med den fonden som Bettina Kashefi bedömer förslagen i höstbudgeten.

– Det är många småförslag, och det finns en stor avsaknad av helhetsgrepp och förståelse om vilka som bygger välståndet. Kan vi inte vara konkurrenskraftiga på de internationella marknaderna, så kommer vi inte heller att skapa resurser för vård, skola och omsorg. Vi kommer inte att ha råd, säger hon.  

Professor: Inte tillräckligt stor åtgärd

Även Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid Handelns forskningsinstitut, HFI, tycker att det är för mycket duttande hit och dit med förändringar som varken gör till eller från. Till exempel menar han att sänkta arbetsgivaravgifter från 31 till 10 procent för personer långt från arbetsmarknaden inte kommer att räcka långt för att lösa problemen i Sverige.

Sven-Olov Daunfeldt

Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid Handelns forskningsinstitut

Foto: Marcus Larsson

– Visst, det är en åtgärd i rätt riktning, men är den tillräckligt stor? Nej, jag tror inte det. Det är riskfyllda grupper vi pratar om. Då tror jag mer på etableringsjobben som parterna har förhandlat fram och ordentliga strukturreformer på stora områden som skatter, bostadsmarknad och arbetsmarknad och reformer som på riktigt gör det enklare för de som ska anställa, nämligen företagen, säger han.

– Småpillande är inte vad Sverige behöver i det här läget. Bensinen blir lite dyrare och landsbygden får små sänkningar som kompensation, säger han.

På sätt och vis är det tur att skattereduktionen på 137 kronor i månaden som 80 kommuner ska få är så pass liten, enligt Christan Ekström, vd på Skattebetalarna. För han är minst sagt kritisk till upplägget.

Christian Ekström

Christan Ekström, vd på Skattebetalarna

– Det är märkligt att designa nedsättningar för geografiska områden, det kan få icke önskvärda effekter. Geografiska undantag kan snedvrida konkurrensen mellan kommuner. Detaljnivån är för hög. Det märks att det har varit mycket trixande i Januariöverenskommelsen. Det saknas tydliga idéer i de förslag som har presenterats. Konsekvensen är småputtrande effekter när vi behöver breda penseldrag, säger han.

Bettina Kashefi ondgör sig över förslag som ”familjevecka” och ”det nya friåret”, som hon menar kommer att krympa kakan som alla ska dela på, och göra att människor kommer ännu längre från arbetsmarknaden.

– Vi har en av världens mest förmånliga föräldraförsäkringar och den vill man förlänga ytterligare, trots att vi vet att det är en fälla för till exempel utrikes födda kvinnor. Sedan har vi det så kallade friåret. Det här är exempel på dyra åtgärder som bygger på att vi ska betala för att folk ska vara hemma. Det är oansvarigt, säger hon. 

– Återigen, vi behöver reformer som stimulerar människor att arbeta, eftersom vi behöver varenda individ för att klara välfärden, säger hon.

”Skönt att värnskatten försvinner”

Däremot är de alla positiva till att värnskatten nu verkar försvinna.

– Det är viktigt för att attrahera utländsk arbetskraft, och för att skicka signaler att det är värt att utbilda sig och att ta chefsansvar. Sverige har den högsta marginalskatten i världen och spegelbilden av det är att vi har en väldigt låg utbildningspremie. Människor skippar att utbilda sig när så mycket försvinner i skatt. Det gläder mig att även regeringen har insett att borttagandet av värnskatten är självfinansierande på sikt, säger Bettina Kashefi.

Inte en dag för sent, enligt Sven-Olov Daunfeldt som menar att Alliansen borde ha vågat ta bort skatten när de satt vid ratten.

– De var för fega. Men värnskatten har varit politiskt laddad och har i många fall felaktigt setts som ett bra fördelningsinstrument. Skönt att den försvinner, för den skapar bara skadliga effekter utan att dra in pengar, säger han.

Under tisdagen meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) att regeringen satsar nära 1,3 miljarder för att fler ska få arbete. Bland annat vill man bygga ut kunskapslyftet med 220 miljoner och satsa 400 miljoner på extratjänster och introduktionsjob

– Vi föreslår en kursändring med en flertal satsningar inom arbetsmarknadspolitiken, sa Magdalena Andersson under en pressträff.

”Finns inte pengar för att finansiera den här typen av utgifter”

Skatter på arbete och företagande måste sänkas ytterligare för att vi ska kunna möta lågkonjunkturen, enligt Christian Ekström. Ett borttagande av värnskatten är ett bra första steg. På sikt bör statliga inkomstskatten avskaffas, så en halvering är ett bra nästa steg, menar han. Samtidigt är han orolig för att debatten kring höjda kapitalskatter ska slå igenom i budgeten, eller längre fram.

– Det kan bli riktigt läskigt, en tumskruv för företagen, säger han och menar att bara debatten kring skadliga skatter påverkar företagen beslut.

– Titta på exitskatten, arvsskatten och bankskatten. Bara folk pratar om dem så får de effekt. Det vara ju bland annat det här som fick Nordea att flytta till Finland, fortsätter han.

Bettina Kashefi menar att finansminister Magdalena Andersson bör vara försiktig med att spendera för mycket pengar i det här läget. Det finns andra sätt att tackla lågkonjunkturen än att använda det finanspolitiska stimulansvapnet, menar hon.

– Inte minst när det gäller existerande välfärdstjänster går det att effektivisera jättemycket. På toppen av allt annat säger ju regeringen att det behövs ett tillskott på 90 miljarder till kommunsektorn till 2025. Men det finns inte pengar att finansiera den här typen av utgifter med, och även om det fanns det så finns det inte människor att anställa trots att både privat och offentlig sektor bokstavligen skriker efter arbetskraft, säger hon.

– Så att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och bidra till en bättre kompetensförsörjning är jätteviktigt. Till exempel kan man snegla på hur bemanningsbranschen jobbar med att få in personer på arbetsmarknaden. Det är sådant som borde prioriteras i det här läget snarare än att spendera en massa pengar på fel saker, säger Bettina Kashefi.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2019-09-18 - 09:29  #Politik #Konjunktur #Skatt