Mats Kinnwall, Teknikföretagen, och en exportknapp
Foto: Mostphotos + Teknikföretagen

"För konkurrenskraften spelar det stor roll vad löneökningarna blir, även om vi har en rörlig växelkurs. Kronan får vi lägga åt sidan, den ligger inte på bordet", säger Teknikföretagens Mats Kinnwall.

Teknikföretagen: Inflationen oviktig när lönerna ska sättas

Publicerat av Henrik Sjögren

Brexit, handelskrig, vikande konjunktur. Allt kommer påverka att avtalsrörelsen. Då finns det en fara med för snabb löneökningstakt, menar många bedömare. "Om svenska löner sticker iväg uppåt kan vi inte förlita oss på att kronan kommer att försvagas i motsvarande mån", säger Mats Kinnwall på Teknikföretagen.

En nedväxling av löneökningstakten är nödvändig för att klara den internationella konkurrensen. Det tycker i alla fall arbetsgivarna på industrisidan. Under våren kommer arbetsmarknadens parter förhandla om löner för närmare tre miljoner löntagare. Men avtalsrörelsen ser ut att bli rörig, med bland annat stor splittring inom LO, oenighet om inflationsmålets relevans och en allt större skepsis kring industrins märke. Under ett seminarium behandlades utgångspunkterna för kommande avtalsrörelse.

Det är en avtalsrörelse som kommer präglas av en vikande konjunktur och fallande tillväxt. Den svenska produktivitetstillväxten är låg, strax under en procent, samtidigt som den digitala utvecklingen har gjort att fler branscher, som tjänstesektorn och handeln, numera konkurrerar på världsmarknaden – i ett land där arbetskraftskostnaderna är bland de högsta i världen. Utöver dessa makroekonomiska förutsättningar finns de geopolitiska riskerna kring införandet av handelstullar och brexit.

– Svenskt industri exporterar mellan 45 och 90 procent av allt som produceras, beroende på bransch. Den internationella konkurrenskraften är därför helt avgörande för hur det ska gå. Då spelar den svenska inflationen inte någon som helst roll, sa Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, under seminariet.

”Kronan får vi lägga åt sidan”

Inte heller kronkursen är något man bör ta hänsyn till i löneförhandlingarna, menar han.

– Om svenska löner sticker iväg uppåt kan vi inte förlita oss på att kronan kommer försvagas i motsvarande mån. Så fungerar inte valutamarknaden. För konkurrenskraften spelar det stor roll vad löneökningarna blir, även om vi har en rörlig växelkurs. Kronan får vi lägga åt sidan, den ligger inte på bordet, sa han.

Karolina Holmberg

Karolina Holmberg

Foto: Henrik Hellstrom

Karolina Holmberg, chef för priser och arbetsmarknad på Konjunkturinstitutet, har en annan bild. Konjunkturinstitutet gör referensberäkningar för vilka löneökningar som är möjliga i förhållande till en rad parametrar, som också leder till att inflationsmålet nås. Hon menar att det är viktigt att titta på vinstsidan hos företagen när man avgör löneökningarna.

– Vinstandelen har utvecklat sig och det ser gott ut för industrin. De gör stora vinster som också är relaterat till den låga kronkursen. Vad gäller konkurrenskraften bör man även beakta intäktssidan och titta på de vinster industrin gör, sa Karolina Holmberg.

Mats Kinnwall håller med om att vinster är relevanta – men de måste ske med egen kraft och inte drivas kronkursen.

– Visst är företagens vinster viktigt att titta på, men man måste se vad som ligger bakom vinsterna. Vi kan inte förlita oss till att vinsterna är beroende av kronrörelsen på en valutamarknad som beter sig irrationellt, sa han.

Framväxande zombieföretag

Men han ansluter sig inte till dem som kallar kronan för dopad – snarare är det räntan som är dopad.

– Industrin är inte krondopad, utan snarare räntedopad. Låga räntor leder till framväxande ”zombieföretag” som endast finns till för att det är billigt att finansiera nya lån, sa Mats Kinnwall. 

Angående industriavtalet och fastställandet av märket tycker Mats Kinnwall att de förändrade förutsättningarna, med en tilltagande globalisering inom många branscher, har ändrat spelplanen. Han vill gärna se att man breddar vilka som ska delta i diskussionen om märkessättandet – men till en viss gräns. Hemmamarknaden och den offentliga sektorn ska under inga omständigheter vara med och styra.

– Att ta hänsyn till den offentliga sektorn vore fullständigt förödande. Jag har själv arbetat på SKL och vet att de starkaste förespråkarna för industrins märke är arbetsgivarna i den offentliga sektorn – av det enkla skälet att det annars skulle öppna för skattefinansierade löneökningar som skulle äta ur kvaliteten leveranserna i den offentliga sektorn i övrigt, sa han.

Han menar också att om resurser överförs från den konkurrensutsatta marknaden till offentliga skulle basen för skatteintäkterna försvinna.

– Varifrån skulle skatteintäkterna komma om vi stryper förutsättningarna för det privata näringslivet, undrade han.

Fler kan sätta märket

Men däremot öppnar Mats Kinnwall för att vidga den globalt konkurrensutsatta sektorn inom industrin till att även gälla stora delar av den kvalificerade tjänstesektorn.

– Mycket av det som är högkvalificerade företagstjänster inom industrin i dag har tack vare digitaliseringen blivit konkurrensutsatt direkt eller indirekt. Vi skulle gärna se att man breddar industriavtalet och därmed ökar legitimiteten för det, sa Mats Kinnwall.

Han öppnar även för att även handeln skulle kunna komma att ingå i diskussionerna om märkessättandet.

– När jag går in och köper en spis i en Elon-butik så kan jag titta i telefonen vad den skulle kosta om jag köper den på nätet. Där ser jag att den kostar lika mycket på nätet som i butiken. Därmed konkurrerar man med lönekostnader globalt. Ökad konkurrensutsatthet i varumarknaden innebär också att fler marknader blir konkurrensutsatta, sa Mats Kinnwall.

”Lätt att gnälla över märket”

Irene Wennemo 1

Irene Wennemo

Foto: Pontus Lundahl/TT

Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet, tycker att de begynnande diskussionerna om att bredda märket är spännande, men tror också att det är lättare sagt än gjort.

– Det är intressant att Teknikföretagen nu öppnar för att bredda märkessättandet. Det är lätt för dem som inte sätter märket att gnälla över märket. Men det innebär ett väldigt stort ansvar och det har krävts mycket av industrin att ta på sig den rollen. Om man lyckas med att bredda kretsen för märkessättarna så har jag har inget emot det. Men det kan vara svårare än man tror att få med sig andra förbund. Fackförbundet måste också stå upp för att det här är bra, sa Irene Wennemo.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2019-10-24 - 14:25  #Avtalsrörelse #Konjunktur