Logo
Logo
Nyhet3 december 2020 - 15:12

Synsam bara först i raden – nu flyttar industrierna hem

Synsams flytt till Ockelbo sätter fingret på en större förändring i det svenska näringslivet. Forskarna pratar om en ny hemflyttartrend. Samtidigt finns det risker när kommuner utlyser prestigeprojekt.

Foto: TT/Mostphotos

I början av oktober meddelade glasögonjätten Synsam att företaget flyttar hem produktionen från Kina till Sverige. Produktionsplatsen landade på Ockelbo efter att kommunen kom överens med Synsam om att bygga en helt ny fabrik för 124 miljoner kronor och hyra ut lokalerna till företaget. Bygget av fabriken kommer att dra igång vid årsskiftet och väntas stå klart under hösten 2021.

– Vi på Synsam jobbar för en mer hållbar närproduktion med så få och korta transporter som möjligt. Därför är flytten av vår produktion till Sverige både ett historiskt och samtidigt viktigt nästa steg i Synsams strävan att bidra till ett minskat klimatavtryck, sa koncernchef Håkan Lundstedt om beslutet i ett pressmeddelande.

Företagen flyttar hem

Synsams flytt till Ockelbo sätter fingret på en större förändring i det svenska näringslivet. Det ena är att det finns en ökad tendens att företag med svensk huvudmarknad och tillverkning utomlands ändrar taktik och flyttar produktionen till Sverige – en så kallad hemflyttartrend. Det andra är att kontroverser uppstår när kommuner slåss om hemflyttarföretagens gunst.

En som har god kunskap om hemflyttartrenden är Per Hilletofth, professor i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle. Enligt honom är trenden ett tecken på förändring i globaliseringens nya tidsanda.

– Under de senaste decennierna har fokus legat på utflyttning av produktion. Målet har varit att sänka tillverkningskostnaden genom att placera produktionen i lågkostnadsländer. En förändring i detta synsätt har skett de senaste åren vilket vi kan se i ett ökat antal fall av hemflyttning. Det handlar nu om företag som har flyttat ut för att kunna producera billigare, men som fortfarande har sin huvudmarknad här hemma, säger han.

Än så länge saknas omfattande statistik. Men efter fem års forskande kring rörelseschemat hos den här typen av företag, kan Per Hilletofth se en ökad mängd hemflyttare.

– Fall av hemflyttning går att hitta i många olika industrier bland annat för kontorsmöbler, kläder, lyftutrustning, industrirobotar, plastförpackningar, aluminiumprofiler, värmepumpar, och transportutrustning, säger Per Hilletofth.

En förklaring bakom intresset för hemflyttning handlar om att det tidigare utflyttningsbeslutet ofta inte blev som det var tänkt, genom att kalkylen många gånger har varit för snäv vilket har lett till att en kostnadsbesparing inte har uppnåtts. Kostnadsbesparingar i produktionen åts upp av kostnadsökningar på annat håll, exempelvis gällande kvalitet, logistik, transport och koordination, menar han.

– Andra förklaringar till intressen för hemflyttning går att finna i att marknaden har utvecklats vilket kräver en annan typ av försörjningskedja än de globala försörjningskedjor som utflyttningen har skapat. Det handlar primärt om att produktion och marknad måste komma närmare varandra för att kunna tillfredsställda kundkrav gällande ledtider, flexibilitet och innovation. Lokal produktion nära marknaden möjliggör för kortare ledtider av kundanpassade produkter med mindre lagerhållning och kapitalbindning än vad som vore fallet med globala lösningar, säger Per Hilletofth.

Han tror också att ett växande krav på hållbart företagande driver hemflyttartrenden framåt.

– Hållbarhet hamnar allt högre upp på företagens agendor och är en drivkraft för hemflyttning av produktion. Det kan handla om att marknad och produktion måste komma närmare varandra för att kunna minska transporterna eller för att lokalisering i ett land med striktare miljölagstiftning kan ge ett mervärde för varumärket, säger Per Hilletofth.

Trenden kan bli starkare

Han tror att vi kommer att se fler hemflyttningar av samma typ som Synsam i framtiden.

– Trenden runt hemflyttning visar på att företag i större utsträckning eftersträvar mer lokala försörjningskedjor där produktion och marknad kommer närmare varandra, och genom det minskar riskerna kopplade till dagens globala försörjningskedjor. Denna utveckling tror jag kommer att fortsätta framöver i och med allt större krav på hållbarhet, snabbhet, flexibilitet och innovationsförmåga. Utmaningen framöver ligger i att dra nytta av skalfördelar och samtidigt agera mer lokalt. Vi rör oss från globalisering mot glokalisering, säger han.

Pandemins effekter kan också ses som ett uppvaknande kring sårbarheten med globala näringskedjor.

– Vad corona exakt kommer att leda till i detta sammanhang är för tidigt att säga. Dock är det tydligt att denna pandemi har satt fingret på problemen kopplade till dagens globala försörjningskedjor och hur sårbara vi är när något oförutsett händer. En trolig konsekvens är att företag kommer att titta mer på detta framöver vilket kan bidra till mer lokala försörjningskedjor i framtiden, säger Per Hilletofth.

Även Joacim Tåg, programansvarig för globaliseringen och företagen på Institutet för näringslivsforskning (IFN), ser en ökad tendens av hemflyttningar bland svenska företag.

– Det går att se att fler företag flyttar närmare sina hemmamarknader, dels för att de vill spara på transportkostnader dels för de föredrar att göra stora kapitalinvesteringar i länder med mer stabila institutioner, säger han.

Finns även risker

Det leder till det andra spåret. I takt med att fler, liksom Synsam, flyttar hem, skapas nya både positiva och negativa förutsättningar för det svenska näringslivet att förhålla sig till.

På det positiva planet bidrar hemflyttarna till den svenska arbetsmarknaden. Synsam väntas exempelvis skapa 150 nya arbetstillfällen i Ockelbo, vilket gör företaget till den största privata arbetsgivaren i kommunen.

När ett större företag etablerar sig i en kommun, inte minst på mindre orter som Ockelbo, som har knappt 6 000 invånare, kan det också skapa positiva spridningseffekter.

– Hela Gävleborg, framför allt Gästrikland, ser med spänning på etableringen. Med hjälp av pendlingsmöjligheter kan Ockelbo också bli en arbetsgivare för invånare i Sandviken och Gävle. Det gäller inte bara för Synsam utan för andra verksamheter som kan vilja etablera sig i området, till exempel butikshandlare eller kaféägare, säger Svenskt Näringslivs regionchef i Gävlebort, Lotta Petterson.

Men Synsams hemflyttning är inte utan kritiker. Innan Synsam bestämde sig för att välja Ockelbo, hade företaget sonderat terrängen efter privata företag som var villiga att investera i en ny produktionslokal. Inledningsvis var det många som var intresserade, men i slutändan backade samtliga ur på grund av att investerarna inte kunde räkna hem en vinst. Till slut fattade Ockelbo kommun beslutet att stå för lokalen och erbjuda Synsam ett förmånligt hyresavtal på 15 år. I korthet erbjöd kommunen en trappstegshyra där Synsam inte behöver betala full hyra förrän år fyra.

Professor: Brott mot kommunallagen

Att Ockelbo dels lägger 124 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar och dels subventionerar hyran de tre första åren, rör upp känslor på många håll. Enligt Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, är Ockelbos erbjudande på tre årshyror under marknadspris ett tydligt brott mot kommunallagen.

– Det är så olagligt som det kan bli. Det är exakt det här lagstiftarna ville motverka med kommunallagen: Att enskilda företag ska flyga in och handplocka kommuner som står för kostnaderna åt dem, säger han till Sveriges Radio.

Olle Lundin tycker inte att kommunen har gjort en korrekt konsekvensanalys vilket kan stå skattebetalarna dyrt.

– Det är en jäkla risk kommunen tar. Vad händer efter de här 15 åren? Självklart kan företaget välja att stanna kvar. Men chansen är lika stor att de drar vidare till nästa, högstbjudande kommun, säger han till Sveriges Radio.

Liknande kritik kommer politiska motståndare till de socialdemokrater som styr Ockelbo kommun. Riksdagsledamoten Lars Beckman (M) från Gävleborg anser att kommunstyrelsens förfarande konkurrerar både mot andra kommuner och privata företag som kan tänkas vilja köpa fastighet i framtiden.

– Det bör rimligen vara en kommersiell hyra som ska gälla så att fler kommuner kan vara med rättvist i urvalet. Det finns flera fastigheter i Gävle som företaget skulle kunna ha köpt utan att kommunen här ens gör någonting, sa han nyligen till Sveriges Radio.

Ockelbo håller inte med

Men Ockelbo kommuns ordförande, Magnus Jonsson (S), slår ifrån sig kritiken och hävdar att det inte alls handlar om subventioner. Detta eftersom hyresavtalet består av en trappstegshyra vilket innebär att Synsam får en lägre initial kostnad för att täcka de initiala investeringarna varefter hyran trappas hyran upp.

– Så länge vi får betalt varje månad är det här en plusaffär för skattebetalarna, säger Magnus Jonsson till Dagens Samhälle.

Enligt Joacim Tåg på IFN kan det såklart finnas lagar och regler som gör att vissa etableringar inte är lämpliga i vissa situationer. Men ur en ren nationalekonomisk synpunkt betraktas det i kommunens ögon som en affär som betalar av sig på sikt.

– Till skillnad från de privata investerarna räknar kommunen också in de spridningseffekter som en etablering kan generera för resten av kommunen. I Synsams fall skapar man 150 jobb vilket gör företaget till en väldigt stor arbetsgivare för kommunen, säger han.

Sett till de risker som finns, ska kommunen hellre avstå från att locka till sig nya företag?
Absolut inte, menar Björn Lindgren, avdelningschef Politiker & Lokalt företagsklimat på Svenskt Näringsliv.

– Det är naturligtvis viktigt att kommunen vill ta vara på det lokala näringslivet och locka till sig nya företag. Men då måste det göras utifrån rätt grundförutsättningar för kommande och befintliga företag, säger han.

Måste finnas tätt grundförutsättningar

Han tar batterifabriken Northvolts etablering i Skellefteå och Västerås som exempel. För att kommunerna överhuvudtaget kunde kandidera som värdar för det massiva projektet har de troligtvis visat prov på att de har rätt grundförutsättningar för företaget att etablera sig där. Det handlar bland annat om att effektivt tillgodose bygglov, miljötillstånd och vägbyggen och VA-installationer. Men en lika viktig grundförutsättning är att kommunen parallellt kan värna om de mindre företagen.

– Små och medelstora företag har ett stort behov av expertisen från kommunens tjänstemän som jobbar inom ett specifikt område. Det minimerar administrationstiden och gör att företaget kan lägga tid på att producera varor och tjänster, säger Björn Lindgren.

Hemflyttningar i alla ära, men kommunen får inte stirra sig blind på möjligheten att utlysa stora prestigeprojekt om det riskerar att gå ut över det övriga näringslivet, menar Björn Lindgren.

– När politiker klipper band till invigningar av en ny anläggning som kan skapa hundratals jobb, får man heller inte glömma företagen som kanske har två anställda och som också behöver växa. I slutändan handlar det att skapa en balans inom kommunen. Man skapar bra förutsättningar för det nya företaget och ser samtidigt till att befintliga företag får samma service av kommunen, säger Björn Lindgren.

#Företagsamhet#Svenskt Näringsliv#Moderaterna#Socialdemokraterna#IFN
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist