Anders Borg, John Hassler, Lars Calmfors och Anders Forslund
Foto: TT

Anders Borg, John Hassler, Lars Calmfors och Anders Forslund är alla kritiska till att politikerna inte gör mer för att få fler utrikes födda i arbete snabbare.

Sverige på efterkälken: Här är experternas lösningar på integrationen

Publicerat av Martin Berg

Arbetslösheten bland utrikes födda stiger snabbare i Sverige än något annat EU-land. Samtidigt dyker konjunkturen vilket fördjupar allvaret. Nu har några av Sveriges främsta ekonomer tröttnat på politikernas ovilja att få fler i arbete.

Allt fler tecken pekar på att en global konjunkturavmattning står inför dörren. Samtidigt stiger den svenska arbetslösheten för andra månaden i rad och är nu uppe på över sju procent. Regeringens ambition om att Sverige skulle ha den lägsta arbetslösheten i EU har sedan länge gått i graven.

På ett område sticker Sverige ut. Nämligen i sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda. Här visar de senaste siffrorna på en arbetslöshet på 4,3 procent för de inrikes födda och på 16 procent för de utrikes födda. Snittet inom EU 28 är 6,3 procent arbetslösa för inrikes födda och 10,4 för utrikes födda. I Sverige är skillnaden mellan de inrikes och utrikes födda nästan tre gånger så stor, medan skillnaden i övriga EU är långt ifrån dubbelt så stor.

Bedömare påpekar att det kan förklaras av att vi de senaste åren har tagit emot en väldigt stor andel flyktingar per capita vilket får utslag i statistiken. Men nu finns det en oro för att den svenska statistiken blir ännu dystrare när konjunkturen saktar in.

Bettina%20Kashefi

Bettina Kashefi, Svenskt Näringsliv

– Utrikes födda och lågutbildade har redan en hög arbetslöshet. De riskerar att möta en ännu svårare situation framöver, säger Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv, som tycker att den budget som regeringen nyligen presenterade inte adresserade det här problemet.

En kritik som även Anders Borg, den tidigare finansministern, delar.

– Det stora bekymret är att vi har ett integrationsproblem i Sverige, kopplat till hur vår arbetsmarknad fungerar. Och där görs ingenting. Nya åtgärdsprogram har ingen effekt på läget, sa Anders Borg till Svenska Dagbladet i samband med att budgeten presenterades.

Låg kompetens och höga kostnader dålig kombination

Arbetsmarknadsnytt har talat med ett antal ekonomer om hur de ser på saken. Alla är i princip överens om att det inte finns en enskild åtgärd som kan vända utvecklingen utan att ett batteri av olika insatser måste till.

John Hassler är professor vid Stockholms Universitet. Han pekar på att Sverige har tagit emot en stor andel personer med låg utbildning från icke-europeiska länder och att det har lett till ett nytt läge.

–Vi måste nog acceptera att vi har fått en helt ny situation på den svenska arbetsmarknaden de senaste tio åren med betydligt fler personer med en låg kompetens, säger han.

Hans främsta recept för att möta den utmaningen och få fler utrikes födda i arbete är att sänka kostnaderna för arbete.

– En stor grupp personer med låg kompetens i kombination med höga kostnader för att anställa är inte ett framgångsrikt recept. Det gör att det blir väldigt svårt för de här personerna att hitta ett jobb, säger han.

Det finns en oro från fackligt håll att införandet av nya jobb med lägre kvalifikationskrav och lön drar ned lönen för andra anställda i de lägre inkomstspannen. Här hänvisar John Hassler till en dansk undersökning som visar att nya jobb med lägre kvalifikationskrav inte behöver ge sådana effekter.

– Snarare har effekten varit den motsatta eftersom de redan anställda kunde koncentrera sig på mer kvalificerade uppgifter när den här arbetskraften blev tillgänglig, säger John Hassler.

– Sen måste det så klart kombineras av utbildningsinsatser. Och då menar jag inte långa gymnasieutbildningar utan mer praktiskt inriktade utbildningar, fortsätter han.

”Häpnadsväckande ineffektivt”

Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonom vid Stockholms universitet, håller med om den problemanalysen. Han har nyligen varit huvudansvarig för en rapport till Nordiska ministerrådet som visar att Sverige har betydligt fler integrationsproblem än de övriga nordiska länderna.

– Vi har en större andel utrikes födda i befolkningen och ett större sysselsättningsgap till inrikes födda än de andra nordiska länderna. Det hänger förstås ihop med att vi har haft en så pass stor invandring av flyktingar som många gånger har en mycket låg utbildningsnivå. Det ställer enligt min mening större krav på omfattande reformer.

Han är också en förespråkare för att sänka priset på arbetskraft, både genom anställningsstöd och genom överenskommelser mellan parterna, om sänkta minimilöner för nya typer av jobb.

– Vår rapport visar att personer som börjar arbeta långt ned i lönetrappan har förbättrat sin situation avsevärt efter tio år jämfört med personer som inte gjort det.

Calmfors riktar i det sammanhanget en känga till både arbetsmarknadens parter och regeringen för att de ännu inte har lyckats leverera de etableringsjobb som förhandlades fram för två sen av Svenskt Näringsliv, LO och Unionen.

– Det är en häpnadsväckande ineffektivitet som parterna och regeringen har uppvisat. Etableringsjobben skulle ju ha behövts inte igår, utan i förrgår. Varför ska det behöva ta så lång tid, undrar Lars Calmfors.

Ett mer kontroversiellt grepp är att låta nivån i sociala ersättningar som försörjningsstöd bero på vistelsetiden i landet.

– Det har visat sig fungera i Danmark och resulterat i en högre sysselsättning. Problemet är att de grupper som inte har lyckats ta sig vidare till arbete då hamnar på en lägre ersättningsnivå. Det leder till större inkomstskillnader i samhället säger Lars Calmfors.

”Ingen anledning att vara pessimistisk”

Anders Forslund är professor vid Institutet för Arbetsmarknads och Utbildningspolitisk Utvärdering (IFAU). Han framhäver också vikten av en kombination av åtgärder som lägre ingångslöner och riktade subventioner, men han efterlyser att mer ansträngningar görs för att validera de utrikes föddas kunskaper.

– Och då inte en ren översättning av betyg utan en validering som verkligen visar på vilken typ av kompetens som människor besitter både praktiskt och akademiskt. Det är väldigt olyckligt att det inte fungerar, för vi har bra förutsättningar här. Det skulle kunna lösa problemen med vilka som kan få jobb relativt snabbt och identifiera viktiga delar för utbildningssystemet att ta tag i.

Han menar också att det inte finns någon anledning att vara för pessimistisk om de utrikes föddas låga etablering.

– Om man tittar på forskningen kring etableringsmönster visar den att det tar lång tid för en utrikes född att etablera sig. Men det finns inget som tyder på att det blivit sämre under tid, säger Anders Forslund.

Martin Berg

Publicerad av Martin Berg den 2019-09-25 - 11:09  #Politik #Integration