Svensk tillväxt sämst i Norden – sätter ramen för avtalsrörelsen

Svensk ekonomi följer i stor utsträckning ett internationellt mönster med konjunktur som mattas av och fallande produktivitet. Det visar Svenskt Näringslivs konjunkturrapport som publiceras idag. Rapporten visar på oroande tendenser i utvecklingen av världshandeln och den globala industriproduktionen som växer allt långsammare. Sverige är ett litet land med stort omvärldsberoende som påverkas kraftigt negativt när efterfrågan på exportmarknaden svalnar av.

– Det råder en mycket svag konjunktur för investeringar i Europa. Det slår hårt mot Sveriges exportberoende näringsliv. Massiva strategiskt betingade investeringar inom exempelvis fordons- och massa- & pappersindustrin, har eldat på industrin. Dessa investeringar ligger nu i huvudsak bakom oss. Detta, tillsammans med en betydande global avkylning och kraftiga fall i bostadsinvesteringarna, bäddar för en rejäl inbromsning i den svenska ekonomin under 2019, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, som representerar en majoritet av den svenska industrin.

Hög skuldsättning

Svenska hushåll är högt skuldsatta ur ett internationellt perspektiv. Det höjer riskerna i den svenska ekonomin. Hushållens skulder har bland annat ökat på grund av en lång period med en extrem penningpolitik och som ett resultat av en dysfunktionell bostadsmarknad. Den höga skuldsättningen kan i en kommande konjunkturnedgång fortfarande innebära problem för en del hushåll. En minskad konsumtion kan då innebära en förstärkt nedgång i tillväxten och en djupare lågkonjunktur.

– Detta slår i kombination med fallande bostadsinvesteringar som påverkar en stor del av både industrin och tjänstesektorn vilka har byggsektorn som kund, säger Mats Kinnwall.

Utsatt läge

Sveriges utsatta läge när omvärldens ekonomier bromsar innebär att landet väntas ha den sämsta BNP-utvecklingen i Norden, visar rapporten. Sveriges BNP väntas växa med 1,4 procent i år medan övriga nordiska väntas växa med 1,7 – 1,9 procent. (Island är inte nämnt i rapporten men kommer ut på drygt 2 procents BNP-tillväxt i år enligt landets riksbank.)

Produktiviteten i näringslivet

Produktivitetstillväxten i världen har bromsat kraftigt jämfört med åren innan finanskrisen. Svenskt Näringsliv talar om betydande avmattningar. Sverige följer det negativa mönstret. Den underliggande tillväxtkraften i ekonomin har gått ner både inom industrin och tjänstesektorerna.

Produktiviteten inom näringslivet växte med 0,4 procent i fjol och förväntas bara växa med 0,3 procent under 2019. Det senaste 25-årssnittet är på drygt 2 procent och åren innan finanskrisen var produktivitetstillväxten 3–4 procent per år. Inom offentlig sektor fortsätter mönstret med negativ produktivitetstillväxt. Alltså avtagande produktivitet.

– Den tvinande produktivitetstillväxten är en global trend, men har slagit lite hårdare i Sverige eftersom vi länge låg på en betydligt högre nivå än många konkurrentländer. Det sätter ramen för de kommande avtalsförhandlingarna. Reallöneutveckling kan bara hämtas ur en produktivitetstillväxt för att vara hållbar på sikt, säger Mats Kinnwall.