Håkan Lans, robot
Foto: TT + Mostphotos

Superuppfinnaren: Så ska Sverige vinna AI-racet

Publicerat av Gabriel Cardona Cervantes

AI handlar inte bara om att skapa smarta mobilappar. Om det används rätt kan det generera tillväxt för Sverige, enligt David Mothander på IT&Telekomföretagen. Men för att det ska bli verklighet måste Sverige bli bättre på att ta tillvara goda idéer, menar uppfinnaren Håkan Lans.

Varje dag är vi bara några knapptryck från att hitta de bästa hotellpriserna till nästa resmål, att upptäcka vår framtida favoritartist eller att optimera vårt matinköp. Allt det kan vi tacka AI (artificiell intelligens) för.

Men vi har bara sett början av teknikens fulla potential. Enligt en av landets största uppfinnare, Håkan Lans, som bland annat utvecklade den allra första datormusen, kan AI exempelvis revolutionera vårdsektorn.

Håkan Lans

Uppfinnaren Håkan Lans, tror att AI-tekniken bland annat kommer att revolutionera vårdsektorn.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

– Föreställ dig AI som en stor sorteringsmaskin som snabbt kan komma åt all dokumenterad kunskap inom medicin. En sådan teknik kan avlasta skickliga läkare från att ställa diagnoser så att de i stället kan lägga mer tid på varje fall och varje patient. Det är fantastiskt. Vilken läkare har tid med det i dag?, säger Håkan Lans till Arbetsmarknadsnytt.

Samtidigt anser han att domedagsteorier, som bland annat hörs från superentreprenören Elon Musk, om att AI kan förvandlas till mördarrobotar på jakt efter världsherravälde, är grovt överdrivna.

– Det kommer inte att ske förrän solen har expanderat och svalt hela jorden, skrattar han.

Sverige inte redo

En sak är i alla fall säker. Om AI får chansen att effektivisera spetskompetensen i flera sektorer kommer det i sin tur att skruva upp produktiviteten i samhället och skapa tillväxt i ekonomin. Det har Sverige mycket att vinna på, enligt David Mothander, förbundsdirektör för IT&Telekomföretagen.

Men huruvida Sverige är redo för en sådan omställning, det är en helt annan fråga.

Det saknas tyvärr mod och visioner.

David Mothander

Sverige kan bli världsledande inom AI. Det behövs mer mod och långsiktiga visioner, inte minst från politiskt håll, menar David Mothander, förbundsdirektör för IT&Telekomföretagen.

Foto: Anette Persson

– Sverige har alla förutsättningar för att växa internationellt inom AI. Vi har duktiga ingenjörer, en bra startupmiljö, en befolkning som är öppen för ny teknik och stor tillgång till offentliga data. Men det saknas tyvärr mod och visioner att göra det. Inte minst från politiskt håll, säger David Mothander till Arbetsmarknadsnytt.

Visserligen har politiker successivt öppnat ögonen för tekniken, men det är inte tillräckligt, menar han.

– För 3–4 år sedan betraktade politikerna digitaliseringen som ett särintresse. Nu har de insett att det är en plattform som bygger samhället. Men vi saknar fortfarande de långsiktiga visionerna. Jag skulle gärna ta del av deras visioner av vilket digitalt Sverige de vill se framöver och vilken roll AI kommer att spela i allas våra liv. Det handlar ju inte endast om smarta telefoner, bredband och appar. Det handlar ju egentligen om vilket Sverige vi kan och vill ha.

Ingen jobbdödare

Det finns flera orsaker till allmänhetens ljumma inställning till AI, menar han. Ett återkommande skräckscenario är att tekniken kommer att ersätta dagens jobb och försätta en stor andel arbetskraft i arbetslöshet. Men David Mothander delar inte den dystopiska synen.

– Ja, jobb och yrken kommer försvinna och förändras, men samtidigt har vi möjligheten att skapa nya jobb, nya yrken och nya former av meningsfull sysselsättning. Men då måste samhället vara redo att omdefiniera hela konceptet av vad arbete är. För några år sen fanns det till exempel ingen som jobbade med sökmotoroptimering men nu är det ett eftertraktat yrke, säger David Mothander och fortsätter:

– Jag blundar inte för att det kommer uppstå sociala problem och kostnader i omställningen, men å andra sidan kan vi komma ut starkare. Med nya och fler jobb. 

Frågan är inte om vi ska säga ja eller nej till AI utan snarare hur vi ska utveckla den.

En annan faktor som kan ha förvärrat allmänhetens attityd till AI är fjolårets IT-skandal på Transportstyrelsen som väckte farhågor om hur lätt digitaliseringen kan hamna utanför vår kontroll och skapa sårbarheter i samhället. Det finns även andra etiska frågor att ta hänsyn till. Ett omdiskuterat exempel är om det är försvarbart att låta självkörande bilar som drivs av AI-tekniken ta ansvaret för att antingen köra på en man eller en kvinna med barn vid en nödsituation.

– Jag är inte naiv. Den tekniska övergången till AI måste göras med ansvar. Men frågan är inte om vi ska säga ja eller nej till AI utan snarare hur vi ska utveckla den, säger David Mothander.

Måste tas på större allvar

Om Sveriges beslutsfattare fortsätter att blunda för AI:s potential som de gör i dag, kommer vi att bli akterseglade av USA, Kina, Kanada och Storbritannien, som tar tekniken på större allvar, menar han.

Precis som Sverige lyckades gå från total hungersnöd i mitten av 1800-talet till att bli ett av världens rikaste länder 1972, har vi förmågan att tända samma innovationsgnista i dag och bli världsledande inom AI, tror uppfinnaren Håkan Lans.

Men då måste vi bli kvitt vad han kallar den ”svenska paradoxen”: Ett land sprängfyllt med idéer och innovationer men som fullständigt saknar förmågan att försvara dem.

– Staten och domstolarna är alltid intresserade av att straffa brottslingar i samhället. Men när ett bolag stjäl 10–15 års forskningsarbete så överlåter man det till marknaden, säger Håkan Lans och talar utifrån sin långa erfarenhet av bittra patentstrider mot världsledande bolag.

– Det skapas hela tiden nya idéer i Sverige men vi låter utomstående komma och plocka de vackraste blommorna från rabatten.

Detta är AI:

AI, eller artificiell intelligens, innebär att på konstgjord väg efterlikna hjärnans förmåga att dra slutsatser, planera, lösa problem, inhämta ny kunskap och förstå naturligt språk. Med andra ord: Att låta robotar tänka åt oss.

Forskningsområdet fick sitt namn under 1950-talet. De mest populära referenserna till AI-teknikens styrka kommer från 1990-talet, då IBM:s dator Deep Blue lyckades besegra världsmästaren i schack Garry Kasparov. 2016 uppnåddes en annan milstolpe då Googles AlphaGo besegrade Lee Sedol, en av världens bästa spelare i det östasiatiska brädspelet go.

Källa: Nationalencyklopedin

Så kan AI ta fart i Sverige:

David Mothander, förbundsdirektör för IT&Telekomföretagen ger sin trepunktslista på hur Sverige kan göra mer på AI-fronten:

  • Öka satsningen på forskning.

  • Inför en bred AI-tillämpning i offentliga och privata företag. För detta krävs riktade satsningar, exempelvis att ge alla svenska företag en möjlighet att förhålla sig till vad AI skulle kunna göra för deras affär.

  • Inför massiva utbildningssatsningar för att skapa den yrkeskompetens som krävs för att vi just ska kunna förhålla oss till möjligheten.

Gabriel Cardona Cervantes

Publicerad av Gabriel Cardona Cervantes den 2018-10-03 - 14:44  #Kompetensförsörjning #Politik