Plåtslagare
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Stor samsyn – ändå slår budgetkaoset mot yrkeshögskolan

Publicerat av Anna Dalqvist

Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser under en tioårsperiod, skriver Svenskt Näringsliv i en ny rapport. Men nu hotar budgetkaoset att stoppa den planerade expansionen. ”Vi är oroliga", säger Elin Kebert på Sveriges Byggindustrier.

Helen Rönnholm

Helen Rönnholm, Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography AB
Elin Kebert

Elin Kebert, Sveriges Byggindustrier.

Foto: Pressfoto BI
Matilda Ernkrans (S), ordförande utbildningsutskottet

Matilda Ernkrans (S), ordförande utbildningsutskottet.

Foto: Riksdagen
Roger Haddad

Roger Haddad (L).

Tobias Krantz.

Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography

Antalet platser på yrkeshögskolan behöver öka från 30 000 till 60 000 de närmaste tio åren för att täcka företagens behov av kvalificerad arbetskraft.  

– Det råder ingen tvekan om att yrkeshögskolan fungerar väl. 93 procent av studenterna går vidare till relevanta jobb inom ett år efter examen. Det är en fantastisk siffra, sa Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, på ett seminarium om yrkeshögskolans framtid.

Hon fick medhåll av samtliga deltagare på seminariet; företagare, branschföreträdare och politiker på båda sidor av blockgränsen – yrkeshögskolan som utbildningsmodell är mycket framgångsrik.

250 miljoner saknas

Redan hösten 2017 beslutade regeringen att bygga ut yrkeshögskolan med 14 000 platser på fem års sikt, en 45-procentig ökning fram till år 2022. Nu hotar dock regeringskaoset att sätta stopp för expansionen. De 250 miljoner kronor som skulle gå till 11 000 utbildningsplatser nästa år saknas nämligen i övergångsbudgeten och om den klubbas i riksdagen räcker inte pengarna till mer än 3 000 platser. Det har väckt stark oro bland företag, arbetsgivarorganisationer, utbildningsanordnare och studenter.

Nyligen skrev företrädare för 13 arbetsgivarorganisationer en debattartikel i Svenska Dagbladet där de uppmanar riksdagspolitikerna att enas över blockgränserna och skjuta till mer pengar till yrkeshögskolan. ”Näringslivet och välfärden står inför enorma rekryteringsbehov. Lägg därtill kraven på omställning av arbetsmarknaden för att möta teknikutvecklingen. Sverige har helt enkelt inte råd att skära bort 11 000 yrkeshögskoleplatser”, framhåller branschföreträdarna.

– Vi är oroliga. Om inte anslagen till yrkeshögskolan kan beviljas i januari är det massor med utbildningsplatser som fryser inne och det i yrken där det redan råder stor brist. Det påverkar kompetensförsörjningen i två år framåt, sa Elin Kebert, expert på yrkeshögskolefrågor på Sveriges Byggindustrier.

Hon framhöll att det är upp till politikerna att nu långsiktigt se till att hålla vad de lovat.

Majoritet i riksdagen

– Jag beklagar verkligen att det ser ut att bli ett hack i systemet för 2019. Det finns en bred samsyn, från höger till vänster, att yrkeshögskolan ska byggas ut, svarade Matilda Ernkrans (S), ordförande i riksdagens Utbildningsutskott.

Hon fick medhåll av Roger Haddad (L), vice ordförande i Utbildningsutskottet.

– Det finns en majoritet för utbildningsformen, så egentligen borde det gå att lösa den knuten, sa han.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, uppmanade dock politikerna att höja ambitionsnivån och jobba för långsiktig uppgörelse och ett ramverk för Yrkeshögskolans framtida anslag, roll och omfattning som inte påverkas av regeringskriser och politisk turbulens.

– Med tanke på hur allvarlig kompetensbristen är för företagen, jobben, välfärden och samhällsekonomin i stort behöver Sverige stabilitet i utbildningssystemet. Svenskt Näringsliv vill att antalet platser på yrkeshögskolan fördubblas på tio år och att den bör byggas ut mer än den akademiska högskole- och universitetsutbildningen. Det är en bra ambitionsnivå, sa Tobias Krantz.

Läs Svenskt Näringslivs rapport.

Anna Dalqvist

Publicerad av Anna Dalqvist den 2018-12-05 - 13:53  #Kompetensförsörjning #Utbildning