Stefan Löfven, Isabella Lövin, Annie Lööf, Nyamko Sabuni
Foto: TT + Mostphotos

Smygkommunalisering bildar spricka i regeringssamarbetet

Publicerat av Anders Carlsson

Arbetsförmedlingen ska reformeras. Det slogs fast i Januariavtalet. Men nu vill SKL att kommunerna ska bli aktörer i framtidens arbetsförmedling, trots ett massivt motstånd från experter, fack, utredare och jurister, som menar att det hotar att slå ut de privata aktörerna. Samtidigt är det en fråga som drar upp en tydlig spricka i regeringssamarbetet.

Anders Knape, ordförande, SKL

Anders Knape, ordförande, SKL

Foto: Fredrik Sandberg / TT
Cecilia Fahlberg.jpg

Cecilia Fahlberg, utredare

Foto: Pontus Lundahl/TT
Andreas Åström, Almega

Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega

Foto: Johan Jeppsson www.photographer.
Adnan Habibija, LO

Adnan Habibija, arbetsmarknadssakkunnig på LO

Foto: LO
Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert

Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert, Svenskt Näringsliv

Foto: Stina Bengtsson
Olle Lundin

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet

Foto: Uppsala universitet
Gulan Avci

Gulan Avci (L)

Foto: © Lena Larsson
Martin Ådahl, Centerpartiet

Martin Ådahl (C)

Foto: Centerpartiet, pressbild

Arbetsförmedlingen står inför stora förändringar när verksamheten ska stöpas om, en förändring efterfrågad av de flesta och som var en av punkterna i Januariavtalet. Nyligen gick remisstiden ut för en utredning, utförd av Arbetsförmedlingen själv på uppdrag av regeringen, som den 1 november ska lämna ett antal förslag till regeringen.

Men till viss del har omdaningen redan börjat: nyligen kom beskedet att drygt 130 arbetsförmedlingskontor runt om i landet ska läggas ner. Det har fått Sveriges kommuner och landsting, SKL, att reagera. SKL menar att det uppstår ”vita fläckar” i landet där det inte finns någon lokal arbetsförmedling. Därför har de lanserat förslaget att kommunerna själva ska ta en aktiv roll som arbetsförmedlare.

– Då ser vi att det är viktigt att våra medlemmar blir aktörer – kommunerna har mycket kunskap och erfarenhet. Jag tror att många vill ta ansvar själva för insatserna men då vill man också ha finansiering, sa Anders Knape, ordförande i SKL till tidningen Arbetsvärlden tidigare i år.

24 experter sa nej

Men det är ett förslag som redan har analyserats – och förkastats, bland annat i den stora arbetsmarknadsutredning som presenterades i januari i år.

– Alla våra 24 experter i utredningen var emot den modell som SKL har föreslagit där kommunerna skulle få en betydande roll och finansieras med statliga medel. Så då stängde vi den vägen, säger Cecilia Fahlberg som ledde utredningen.

Den slutsatsen delas av de flesta som Arbetsmarknadsnytt har talat med. Alla har de förståelse för de problem som landets kommuner brottas med, bland annat med ett ökat försörjningsansvar för dem som står längst bort från arbetsmarknaden, men en kommunal arbetsförmedling löser inte den situationen.

– Det är ingen bra väg att gå, främst för att det finns tydliga risker för konkurrensproblem med de privata aktörer som redan finns och som ska få en större betydelse i framtidens arbetsförmedling, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.

LO ser ytterligare problem

Inte heller LO tror på en kommunal arbetsförmedling och Adnan Habibija, utredare och arbetsmarknadssakkunnig på LO ser ytterligare problem som kan uppstå:

– Det finns en risk att en framtida kommunal arbetsförmedling i första hand ser till sina egna kompetensförsörjningsbehov inom vård, skola, omsorg. Vi vet sedan tidigare att majoriteten av deltagarna inom kommunala Yrkesvux, 58 procent, deltar i utbildningar inom inriktningarna vård, omsorg, socialt och pedagogiskt arbete. Lika viktigt är att kompetensbehoven inom bland annat bygg- och verkstadsindustrin tillgodoses. I vår inlaga till Arbetsförmedlingen har vi också pekat på riskerna för parallella strukturer, dubbelarbete och att kommunerna och Arbetsförmedlingen konkurrerar om praktikplatser för olika grupper, säger han.

”Skrämseltakik från SKL”

Svenskt Näringsliv menar att talet om ”vita fläckar” och att privata aktörer skulle vara ointresserade av att arbeta på mindre orter inte stämmer med verkligheten. Erfarenheter från Australien, ett av de länder som har studerats inför reformeringen av Arbetsförmedlingen, visar att det inte har funnits några problem med att med hjälp av privata aktörer erbjuda full service också i glesbygdsområden.

– Det är rena skrämseltaktiken från SKL:s sida. Det vi ser på kontorssidan är mer av en evolution, inte en revolution. Sedan finns det exempel på det omställningsarbete som sker inom ramen för Trygghetsfonden TSL som upphandlar privata aktörer och ger stöd till uppsagda medarbetare, ett system som fungerar väl i hela landet, säger Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

Framför allt pekar det mesta på att kommunal arbetsförmedling i dagsläget helt enkelt inte är tillåtet.

֪– Arbetsförmedling är en statlig angelägenhet och kommunerna har inte där att göra. Ska det över huvud taget bli möjligt krävs en lagändring och då är frågan, vill man genomföra den? Förslaget verkar inte var helt genomtänkt, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

L och C på varsin sida

Utspelet från SKL är dock fortfarande aktuellt och kan komma att skapa en spricka i regeringssamarbetet. Reformeringen av Arbetsförmedlingen och en ökad användning av privata aktörer, är en av de tydliga punkterna som främst (L) och (C) fick med i Januariavtalet. Men att det är detsamma som att öppna för en ny offentligt finansierad verksamhet via kommunerna var knappast med i planerna.

– Kommunerna ska inte vara ytterligare en aktör när det kommer till arbetsförmedling, det har vi sagt tidigare och vi vidhåller det. Det riskerar att slå ut mindre privata aktörer, slår Gulan Avci, riksdagsledamot (L) och vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet, fast.

Det är ett tydligt ställningstagande som dock kan leda till motsättningar med kollegorna i Centerpartiet. Partiets arbetsmarknadspolitiske talesperson Martin Ådahl menar att det krävs en aktiv närvaro i hela landet för den framtida, reformerade arbetsförmedlingen.

– Det får inte uppstå några hål i kartan. Skulle det uppstå en brist någonstans är det rimligt att kommuner kan träda in som reservlösning. Det kan vara både klokt och nödvändigt och är något som jag tror att det kommer att landa i. Men det måste vara konkurrensneutralt och med tydliga villkor, säger han och fortsätter:

– Arbetsförmedlingen har ju inte gjort det enkelt för oss med sina kontorsnedläggningar.

Utredningen inte sista ordet

Hur de fortsatta diskussionerna inom regeringen och dess samarbetspartier utvecklar sig, är det ingen som vill spekulera i just nu. Utredningen ska vara klar den 1 november och därefter vidtar det politiska arbetet. ”Frågan finns inte på bordet”, som Gulan Avci uttrycker det medan Adnan Habibija är övertygad om att det ”blir en het fråga för regeringen och samarbetspartierna”.

Edward Hamilton vill trots det höja en varningsflagga för att frågan om en kommunal arbetsförmedling inte på något sätt är avslutat, trots de tunga invändningar som finns.

– Ett värsta scenario är att detta blir en början på en ”smygkommunalisering” som slår undan benen på privata aktörer. Det vore olyckligt och kan knappast vara intentionen med den reform som nu ligger på bordet, säger han.

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2019-08-21 - 14:51  #Politik #Arbetsförmedlingen