Folkmassa
Foto: Hasse Holmberg/TT

SKL: Kommunalt kaos hotar när arbetslösa hamnar i kläm

Publicerat av Martin Berg

När extratjänsterna försvinner samtidigt som Arbetsförmedlingen minskar sin verksamhet kommer en dold grupp upp till ytan och försörjningsstöden ökar drastiskt. Nu varnar SKL för att inte minst små kommuner kommer att drabbas.

I och med att Januariavtalet ingicks slopades de så kallade extratjänsterna – regeringens mångmiljardsatsning på helsubventionerade arbeten inom offentlig förvaltning. Samtidigt löper också programtiden för flera andra etableringsinsatser ut.

Enligt Januariavtalet ska Arbetsförmedlingen konkurrera med andra alternativ. Samtidigt innebar M/KD-budgeten, som riksdagen röstade igenom för 2019, att myndighetens anslag minskade med ungefär fem miljarder kronor, jämfört med 75 miljarder för 2018. De minskade anslagen innebar att Arbetsförmedlingen tidigare i år fattade beslutet att lägga ner 130 kontor i landets småstäder och ersätta dem med digitala tjänster.

Försörjningsstöd den sista utposten

Konsekvensen blir att kommunerna ser att kostnaderna för försörjningsstöd kommer att öka kraftigt. Samtidigt blir kommunernas ekonomi allt mer ansträngd.

Annika Wallenskog

– Staten ska ta ansvar för de beslut som de fattar, säger SKL:s chefekonom Annika Wallenskog.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

– Det är framförallt mindre kommuner som tagit emot många flyktingar som drabbas när man drar ned på Arbetsförmedlingen, lägger ned extratjänster och andra statliga ersättningar fasas ut. Det sker innan andra lösningar finns på plats och då blir den sista utposten försörjningsstöd, säger Annika Wallenskog, chefekonom på SKL, Sveriges kommuner och landsting.

– Redan 2018 hade 75 procent av alla kommuner underskott inom familje- och individomsorgen. Det är inom detta område som bland annat kostnaden för försörjningsstöden ligger. Kommunerna är den sista utposten och kan inte lämna sina invånare i sticker, fortsätter hon.

Var extratjänsterna ett alternativ till försörjningsstöd?
– Ja, precis. Det kan man säga och för många flyktingar som kom runt 2015 löper också de olika statliga ersättningarna och etableringsprogrammen ut nu.

”En tung prioriterad fråga för oss”

Enligt Januariavtalet är det meningen att privata aktörer ska ta över själva jobbfördelningen. Men kommunerna befarar att det kan ta en viss tid och i det glappet vill de nu själva ta en aktiv roll.

Därför tittar nu SKL:s och Regeringskansliets jurister på om det juridiskt skulle kunna vara möjligt att kommuner blev leverantörer åt en statlig myndighet och då i konkurrens med de privata leverantörerna.

Anders Knape

SKL:s orförande Anders Knape tycker att det är kniviga frågor.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

– Det här är kniviga frågor, definitivt. Men vi hoppas hitta lösningar som gör att vi kan medverka i arbetsmarknadspolitiken, sa SKL:s ordförande Anders Knape till tidningen Arbetsvärlden nyligen.

Risk för inlåsningseffekter

Claes Hultgren är kommunchef i Filipstad i Värmland, en kommun med drygt 6 000 invånare. En av de sista utposter som Annika Wallenskog talar om.

– Vi har tagit emot väldigt många flyktingar och många står väldigt långt från arbetsmarknaden. Många har gått från försörjningsstöd till en extratjänst och nu befarar vi att en rätt stor andel av dem blir beroende av försörjningsstöd igen, säger Claes Hultgren.

Många har gått från försörjningsstöd till en extratjänst och nu befarar vi att en rätt stor andel av dem blir beroende av försörjningsstöd igen.

Hur det blir med Arbetsförmedlingens närvaro i Filipstad är inte klart idag. Men Claes Hultgren anser att det är en självklarhet att kommunerna ska kunna vara en del av LOV (Lagen om valfrihetssystem) som leverantör till Arbetsförmedlingen, jämställd med de privata aktörerna. 

Claes Hultgren 2018_05_29

Claes Hultgren, som är kommunchef i Filipstad, varnar för inlåsningseffekter.

Foto: Filipstads kommun

– Som kommun har vi den bästa kunskapen om de lokala och regionala förutsättningarna samt har möjlighet att komma med lokalt anpassade lösningar. Vi vet också hur utbildningsnivån ser ut. Om det behövs större språkinsatser, vilka yrkesutbildningar som kan bli aktuella och så vidare, säger han.

Han menar att detta är en väldigt viktig fråga – inte minst för små kommuner.

– Det finns en risk för inlåsningseffekter annars. Filipstad har haft rätt gott om bostäder men en liten arbetsmarknad. Men har man inte språket eller en relevant utbildning är det svårt att röra på sig och det innebär stora kostnader för oss.

Annika Wallenskog är orolig för att detta bara är ytterligare en samhällsfunktion som kommunerna måste ta ansvar för när staten retirerar.

– Det är många saker som händer samtidigt, och vi menar att staten ska ta ansvar för de beslut som de fattar, säger hon.

Martin Berg

Publicerad av Martin Berg den 2019-05-09 - 11:48  #Arbetslöshet #Politik #Arbetsförmedlingen #Integration