Logo
Logo
Nyhet9 juni 2020 - 13:06

Så tog Tyskland sig ur krisen – detta kan Sverige lära

Medan svenska företag kämpar med systemet för korttidsarbete har Tyskland 100 års försprång. ”Vårt system gör att vi förhoppningsvis snabbt är tillbaka på marknaden efter coronakrisen”, säger experten Nicolas Hummel.

Nicolas Hummel och Eva Häussling
Nicolas Hummel och Eva HäusslingFoto: Pressbilder + Mostphotos

Under den pågående coronapandemin använder sig svenska företag av korttidsarbete. Men många företagare upplever att reglerna är otydliga vilket ökar stressen i en redan pressande situation. Tyskland har haft ett system för korttidsarbete i över 100 år och systemet har reformerats och justerats flera gångar.

– Vi är mycket nöjda med vårt system. Både arbetsgivare och arbetstagare tycker att det fungerar bra. Det var tack vare vårt system som vi klarade av finanskrisen så pass bra som vi gjorde, säger Nicolas Hummel till Arbetsmarknadsnytt.

Nicolas Hummel är en tysk advokat med säte i Stuttgart. Han är specialiserad på den tyska arbetsrätten. Han har även god inblick i svenska förhållanden efter att tidigare ha arbetet för den Tysk-Svenska Handelskammaren i Stockholm. Han fungerar också som rådgivare för svenska företag på den tyska marknaden och för tyska företag med verksamhet i Sverige.

Vartannat företag permitterar

Nicolas Hummel har haft en hektisk tid sedan coronakrisen bröt ut i mars. Fram till den 26 april hade 750 000 tyska företag ansökt om korttidsarbete för tio miljoner anställda. Inom hotell- och restaurangbranschen omfattas 92 procent av arbetstagarna av korttidsarbete och i metall-, stål- och elektroindustrin 44 procent. Vartannat tyskt företag förväntas korttidspermittera innan krisen är över.

– Vi har den högsta andelen anställda i korttidsarbete någonsin i historien. Själva idén med korttidssystemet är att förhindra att säga upp arbetstagaren. När krisen går över kan företagen komma tillbaka till de gamla produktionssiffrorna mycket snabbare eftersom det är enklare att få tillbaka kvalificerat folk till jobbet, säger Nicolas Hummel.

Tyskland har under coronakrisen höjt ersättningsnivåerna till arbetstagarna från 60 till 80 procent (något högre för den som är gift och har barn) av lönen och vissa krav har minskats eller slopats helt. Någon politisk diskussion om korttidspermitteringarna förekommer knappt i Tyskland, inte heller att arbetsgivarna där kan reducera arbetstiden till noll eller att dela ut koncernbidrag.

Stora kulturella skillnader

Eva Häussling, policyansvarig för handels- och investeringsfrämjande vid Svenskt Näringsliv, berättar att de kulturella skillnaderna mellan den svenska och tyska arbetsrätten är stora. Hon har tidigare skrivit en handbok till tyska arbetsgivare i Sverige där hon bland annat tar upp att man alltid försöker komma överens på svenska arbetsplatser.

– I Sverige skulle vi aldrig kritisera en arbetstagare framför andra. I Tyskland tar man konflikter. Det är ok, alla gör så. Det finns för- och nackdelar med båda modellerna, säger Eva Häussling till Arbetsmarknadsnytt.

Olika kulturer är alltså en förklaring till de skilda politiska klimaten på arbetsmarknaden. I Sverige är det staten via skattebetalarna som står för kostnaderna av korttidspermitteringarna. Det tyska systemet finansieras av arbetsmarknadens parter. Varje månad betalar arbetsgivarna och arbetstagarna gemensamt in 2,5 procent av den anställdes lön – hälften var – till en lagstadgad arbetslöshetsförsäkring. Det är denna försäkring som betalar korttidsarbetet.

– Systemet är alltså redan finansierat när en kris bryter ut. Idén är att skattebetalarna inte ska behöva betala, det är förbetalt av arbetsmarknadens parter. Därför är korttidsarbete ingen stridsfråga i Tyskland, säger Nicolas Hummel.

Gillar att känna sig trygga

Både arbetsgivare och arbetstagare är mycket nöjda med tyska systemet för korttidsarbete, uppger Nicolas Hummel. Han jämför med USA där folk helt enkelt sparkas utan någon säkerhet alls.

– Tyskar gillar att känna sig trygga. Det hjälper mycket att veta att man inte förlorar sin anställning och det minskar risken för den enskilde att drabbas av en existentiell kris. Säkerhet i livet är viktigt för oss, säger han.

Arbetslöshetsstatistiken under coronakrisen tyder på tysk effektivitet. Enligt färska siffror från Eurostat klarade sig Sverige betydligt sämre i april jämfört med de flesta EU-länderna. Arbetslösheten landade på 7,9 procent i Sverige mot 3,5 procent i Tyskland. Ungdomsarbetslösheten låg på 25 procent i Sverige mot 5,3 i Tyskland, den lägsta i EU.

Blev snabbt klara med finanskrisen

Nicolas Hummel uppger att det tyska systemet för korttidsarbete sattes på ett rejält test under finanskrisen 2008–2009.

– Systemet fungerade mycket bra. Vi blev snabbt klara med finanskrisen. Vårt system gör att vi förhoppningsvis snabbt är tillbaka på marknaden efter coronakrisen också. Jag ser det som positivt att Sverige börjar med korttidsarbete. Många länder har ju inget system alls, säger Nicolas Hummel.

Eva Häussling menar att det kan vara bra för Sverige att lyfta blicken och se hur Tyskland gjort för att få till ett fungerande system för korttidsarbete.

– Det är viktigt att den svenska staten är generös och utformar rättssäkra och rättvisa regler, säger hon.

#Coronakrisen#Coronakrisen#Konjunktur
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist