Utredaren Maria Hemström Hemmingsson och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) håller en pressträff med anledning av överlämnandet av utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Utredaren Maria Hemström Hemmingsson och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) håller en pressträff med anledning av överlämnandet av utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler.

Så ska nya A-kassan få fler i jobb

Publicerat av Anders Carlsson

Inkomst, inte arbetad tid. Det ska i framtiden avgöra möjligheten att få A-kassa och hur hög den blir. Idag presenterades förslagen från utredningen om att modernisera arbetslöshetsförsäkringen. Och förslagen får positivt bemötande av parterna.

Allt för få tycker att det är lönt att vara med i en A-kassa, det blir ju i alla fall inga pengar därifrån, är inställningen. Det är en tydlig trend de senaste åren och beror bland annat på att arbetsmarknaden idag ser annorlunda ut än den som var när arbetslöshetsförsäkringen skapades. Idag är inte heltid samma norm som tidigare utan deltider, timersättningar, gig-ekonomi och frilansande får allt större betydelse.

När så coronapandemin slog till blev det än mer uppenbart att det finns stora brister i systemen.

– Systemet är inte anpassat till dagens arbetsliv, slog arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) fast på en presskonferens där utredarens förslag presenterades.

– Fler människor ska kunna få arbetslöshetsförsäkring, fortsatte hon.

Grunden i förslaget är att det är inkomst och inte arbetstid som ska styra ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Det ger ett rättvisare underlag, förenklar procedurerna och ger arbetsgivarna mindre administrativa bördor, menar utredaren Maria Hemström Hemmingsson.

– Idag ska en ansökan till A-kassan visa intyg från arbetsgivaren som styrker anställningstiden. Med många olika anställningar blir det ett stort jobb, både för den enskilde och för arbetsgivaren. Det tar vi nu bort, sa hon på presskonferensen.

Ökar förutsägbarheten

Istället är det den faktiska lönen som betalats ut under den föregående tolvmånadersperioden som ger underlaget. Sedan förra året rapporterar arbetsgivare in löner och skatter för varje enskild person vilket gör att det är fakta som redan finns samlad och är lätta att plocka fram. (Se faktaruta nedan)

– Genom att ersättningen baseras på inkomster istället för arbetad tid ökar dessutom individens möjligheter att förstå och förutse sitt försäkringsskydd, sa Maria Hemström Hemmingsson.

Samtidigt införs en morot för att bryta den nedåtgående trenden när det gäller att ansluta sig till en A-kassa: Ju längre tid som ansluten, desto större chans att få maximal ersättning, det vill säga 80 procent av lönen. Över huvud taget premierar förslaget de enskildas eget engagemang kring arbetslösheten.

– Förslagen tydliggör att arbetslöshetsförsäkringen inte är ett bidrag utan en omställningsförsäkring, som ersätter en inkomstförlust under en begränsad tid mellan arbeten, noterade Eva Nordmark.

Oregelbundna höjningar

Idag är det regeringen som beslutar om ersättningsnivåer och det medför att höjningar sker oregelbundet. Under vissa perioder har därför bara var tionde heltidsanställd fått ut 80 procent av sin tidigare lön från a-kassan.

– Arbetslöshetsförsäkringen måste vara en långsiktigt effektiv omställningsförsäkring, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges A-kassor.

Reaktionerna på förslaget är påfallande positiva från arbetsmarknadens parter. De pekar bland annat på att A-kassan sedan länge har behövt en genomgripande modernisering, utan lappande och lagande, för att bli långsiktigt hållbart.

– Jag välkomnar att a-kassan anpassas efter dagens anställningsformer genom förslaget om att införa ett inkomstvillkor. På så sätt kan den som har arbetat och därmed visat sig anställningsbar också ges chans att med egen kraft och med stöd av arbetslöshetsersättning fortsätta sin etablering på arbetsmarknaden, säger Therese Svanström, ordförande i TCO.

Per Andersson, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, ger tummen upp för den gradvisa nedtrappning av ersättningen som sker under de maximalt 300 dagarna.

– Det skapar drivkrafter för den arbetssökande att vara aktiv i sökandet efter ett nytt arbete, säger han. 

Snabbfakta: Så blir den nya A-kassan

Inkomst: I princip måste en person ha arbetat halvtid de senaste tolv månaderna för att få ersättning. Omräknat i pengar är villkoren en inkomst på minst 120 000 kronor de senaste 12 månaderna eller 10 000 kronor i månaden under fyra månader i följd. Taket för ersättning ska enligt förslaget ligga på 25 000 kronor i månaden.

Medlemskap: Ju längre tid som medlem i en A-kassa, desto mer i ersättning. Minst ett år ger 80 procent av inkomsten, vid kortare tid trappas summan ner till 65 eller 50 procent.

Ersättningstid: Maximal A-kassa är 300 dagar Den längsta tid en person kan få a-kassa blir 300 dagar. Även här spelar medlemstiden roll och under tolv månader trappas ersättningstiden ner till 200 eller 100 dagar. Dessutom minskar beloppet storlek med 10 procent efter 100 dagar och med ytterligare 5 procent efter 200 dagar. 

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2020-06-16 - 15:28  #Arbetslöshet #Politik