Arbetsplatsolycka
Foto: Henrik Montgomery/TT

En kranbil har vält vid en byggarbetsplats och krossat tre bilar.

Så ska dödsolyckorna stoppas – "Nollvisionen ger vi aldrig upp"

Publicerat av Anders Carlsson

Antalet dödsolyckor på arbetsplatser runt om i Sverige har minskat kraftigt sedan 70-talet. Men de senaste fyra åren har kurvan vänt uppåt, utan att någon riktigt vet varför. Att det personliga ansvaret är stort är dock alla överens om. "Det gäller att uppmuntra det goda beteendet", säger Ann-Charlotte Rand på Sveriges Byggindustrier.

Dödsolyckorna på svenska arbetsplatser minskar kontinuerligt. I alla fall enligt den långsiktiga statistiken: År 1979 miste 170 personer livet på de svenska arbetsplatserna, en siffra som 2018 har minskat till 50.

Samtidigt är det lätt att konstatera att varje dödsolycka är en för mycket. Ingen ska riskera att omkomma på sin arbetsplats.

Därför är statistiken för de senaste åren alarmerande: Sedan 2015 års bottennoteringen med 34 dödsfall ökade antalet till 50 förra året och i år har redan 22 människor omkommit. Tre av dem under samma vecka i början av maj.

Ann-Charlotte Rand, arbetsmiljörådgivare BI Öst_Webb

Ann-Charlotte Rand, arbetsmiljörådgivare på Sveriges Byggindustrier, är oroad över att antalet dödsolyckor har stigit de senaste åren.

Foto: Sveriges Byggindustrier

– Det är oroväckande, särskilt med tanke på alla aktiviteter som vidtas i strävan efter en nollvision för arbetsplatsolyckor.

Det säger Ann-Charlotte Rand, arbetsmiljörådgivare på Sveriges Byggindustrier, den bransch som har drabbats hårt den senaste tiden och som toppar statistiken för de senaste tio åren. Därefter kommer de klassiska näringarna jordbruk, skogsbruk och fiske följda av transportbranschen.

Flera utredningar efter en olycka

Den avgörande frågan är varför antalet dödsolyckor har ökat de senaste fyra åren. Något entydigt svar på det finns inte. När en allvarlig olycka inträffar på en arbetsplats sker inte sällan tre-fyra parallella utredningar av bland andra Polisen, Arbetsmiljöverket, arbetsgivaren och facket. De analyser som de olika utredningarna kommer fram till stannar oftast hos dem som har gjort utredningen. Till del går det alltså att konstatera att det saknas en samlad bild av orsakerna till de dödliga olyckor som inträffar.

Anna Bergsten

Idag saknas ett strategiskt, analytiskt och långsiktigt tankesätt och funktion kring orsakerna till dödsolyckorna, säger Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography AB

– Vi kan inte finna lösningar och sätta in träffsäkra åtgärder innan vi vet problemet. Idag saknas ett strategiskt, analytiskt och långsiktigt tankesätt och funktion kring orsakerna till dödsolyckorna, säger Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

Det hindrar inte att det går att peka på en rad faktorer som kan ha betydelse: bristande ledarskap, individens egna beslut, säkerhetskultur, dåliga tekniska lösningar, nyanställning, tekniska fel, väder och vind, stress och tidsbrist.

Efterlyser haverikommission

Raden av orsaker kan göras ännu längre och det har medfört att röster har höjts för att inrätta en övergripande Haverikommission med uppdrag att skapa den breda bild som många efterlyser.

– Varför inte, jag tror att den bland annat kommer att visa på den enskilda individens betydelse. I princip alla olyckor börjar i ett beteende och att en människa har gjort ett fel. I informationsarbetet mot olyckor på arbetsplatserna, och nollvisionerna har varit framgångsrika, har vi ibland glömt att göra beteendekampanjer, säger Anders Josephsson, näringspolitisk expert på Transportföretagen.

Säkerhetspark på gång

Det är ett resonemang som får stöd av tidigare forskning och som visar att i byggbranschen är 70 procent av alla olyckor som sker individrelaterade. En framgångsfaktor är alltså att identifiera de risker som kan kopplas direkt till enskilda personer.

Men att sätta medarbetarna i skolbänken och plocka fram power point-bilder om hur säkerhetstänkandet ska utvecklas fungerar dåligt. Det visar en rapport från Lunds Tekniska högskola som konstaterar att ett generellt problem är bristande motivation hos både arbetsgivare och medarbetare. Det beror i sin tur på olika faktorer: bland annat att de utbildningar som finns inte anpassas till olika målgrupper, inte tar hänsyn till de olikheter som finns i en grupp. Dessutom är det brist på variation i utbildningarnas upplägg, menar rapportförfattarna på LTH.

Säkerhetsparken
Foto: Sveriges Byggindustrier

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson deltog vid första spadtaget för Säkerhetsparken, som i höst invigs nära Arlanda.

Det är en situation som Säkerhetsparken ska råda bot på. Vid Arlanda uppförs just nu ett 1 500 kvadratmeter stort område med tio olika stationer där det handgripligen ska gå att träna och reflektera över olika säkerhetsmoment, både inomhus och utomhus, som behövs inom bygg och anläggning.

Berndt Jonsson, regionchef BI Södra Norrland (1)_Webb

Berndt Jonsson, nationell samordnare för arbetsmiljö på Sveriges Byggindustrier, tycker det är viktigt att anpassa lärandet efter mottagarna.

Foto: Sveriges Byggindustrier

– Inte alla som jobbar inom bygg tycker att det fungerar att få ett dokument i handen och läsa om säkerhet. Någon vill lära sig på ett mer praktiskt sätt, men andra vill läsa, en annan vill se eller höra. Det handlar om att anpassa lärandet på ett bra sätt till flera mottagare, säger Berndt Jonsson, nationell samordnare för arbetsmiljö på Sveriges Byggindustrier.

Invigning i höst

Anläggningen invigs i oktober i år men redan nu har den mötts med stor entusiasm från branschen. Den ska också fokusera på individualisering, en ökning av förståelsen för det egna ansvaret i säkerhetsarbetet som många pekar på måste ökas.

– Inom arbetsmiljö finns regelverk och rutiner, men de hjälper inte om man inte följer dem, och tänker ”jag ska bara…”, sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson när hon var med och tog det första spadtaget tidigare i år.

Rapporten från LTH konstaterar även att en målmedveten satsning på säkerhetsutbildningar är lönsamt för företagen. Själva kostnaderna för insatserna, till exempel utbildning och personlig säkerhetsutrustning, tjänas trefalt igen. Likaså har entreprenörer med ett genomtänkt säkerhetsprogram en tydlig konkurrensfördel gentemot andra företag. Ann-Charlotte Rand igen:

– Det gäller att uppmuntra det goda beteendet på alla nivåer, i ledningen, på arbetsplatsen och hos de enskilda medarbetarna. Idag använder vi bilbältet utan att reflektera. Det ska vara lika naturligt att tänka säkerhet i den egna arbetssituationen. Och nollvisionen ger vi aldrig upp.

Läs mer:

 

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2019-05-22 - 13:49  #Politik #Arbetsmiljö