Greta Thunberg
Foto: Daniel Reinhardt

Greta Thunberg startade en global klimatrörelse när hon satte sig utanför riksdagshuset och inledde sin skolstrejk. Hon säger att hon inte kommer att ge upp förrän Sverige lever upp till Parisavtalet.

Så lyckas du anställa generation Greta

Publicerat av Stina Bengtsson

Kommer Generation Greta att påverka arbetsmarknaden? Ja, Mattias Goldmann, som är vd på tankesmedjan Fores, tror det. Och nu menar han att såväl arbetsgivare som fackförbund måste ställa om sitt arbete för att locka den yngre generationen till sig.

mattias-goldmann-profil

Greta Thunbergs generation kommer att fokusera mer på att arbetsgivarens värderingar och praktiska arbete stämmer överens med den egna övertygelsen, tror Mattias Goldmann.

Nils-Karlson

Nils Karlson menar att frågor om hållbarhet inte är generationsbaserat, men att det är positivt att frågorna har ökat i betydelse.

– Jag tror att vi är inne i ett paradigmskifte. Vi har precis fått lära oss hur självcentrerade millenials är, men nu kommer nästa generation som är fokuserade på en stor överlevnadsfråga, säger Mattias Goldmann, vd på Tankesmedjan Fores och för ett par år sedan utsedd till mäktigast i Hållbarhetssverige.

– Det ställer nog saker på ända för många arbetsgivare, fortsätter han och menar att den generation som klimataktivisten Greta Thunberg tillhör, det vill säga ungdomar som är i högstadie- och gymnasieåldern nu, kommer att ställa högre krav på att arbetsgivare ska arbeta med klimatfrågor än vad tidigare generationer har gjort.

Det var den 15 mars som ungdomar över hela världen strejkade för klimatet. Inspirationen kom från 16-åriga Greta Thunberg, som för några månader sedan satte sig utanför riksdagshuset i Stockholm och påbörjade sin skolstrejk. Hennes mål är att Sverige ska leva upp till Parisavtalet och hon har uttalat att hon inte slutar strejka innan målet är uppnått.

– Jag tror att den generationen mycket mindre kommer att fråga efter den extra hundringen i lönekuvertet och individuell frihet, utan mer om arbetsgivarens värderingar och praktiska arbete stämmer överens med de egna. Gör de inte det kommer inte arbetsgivaren på fråga, säger han.

Tycker ungefär som tidigare generationer

Nils Karlson, som är vd på Ratio, håller med Mattias Goldmann om att fler kommer att ställa klimatkrav på sina arbetsgivare. Men han tror inte att det enbart är den yngre generationen.

– Det stämmer inte att en yngre generation är annorlunda och har andra värderingar. Efter att man har varit ute i livet och jobbat ett antal år, så tycker man ungefär som tidigare generationer, säger han.

Däremot har frågor om hållbarhet och socialt ansvar har ökat i betydelse generellt för alla. Det är alltså inte generationsbaserat, menar han.

– Det är i grunden väldigt positivt och det ska vi bejaka, säger Nils Karlson och konstaterar att en konsekvens är att företag, både som arbetsgivare och producenter av varor, behöver anpassa sitt arbete efter hållbarhetsfrågorna.

Mattias Goldman och Greta Thunberg
Foto: Privat

På väg hem från Skåne respektive toppmötet i Davos fick Mattias Goldmann och Greta Thunberg en pratstund. Självklart på ett tåg.

Så vad behöver företagen göra? Enligt Mattias Goldmann behöver de visa att de är en del av lösningen på klimatkrisen och inte en del av problemet. Om företagen inte som minst lever upp till de globala, europeiska och svenska klimatmål som finns, så får de svårt att hävda sig på morgondagens arbetsmarknad, tror han. Samtidigt är han noga med att påtala att många arbetsgivare redan gör väldigt mycket och att han inte vill se saker i svart eller vitt.

Det är som att vid början av ett årtionde säga att vi ska nå månen innan årtiondet är slut, utan att veta hur tusan det ska gå till, och sedan fylla det med innehåll.

– Det är många som har tagit väldigt många kliv i rätt riktning, säger han och betonar att det gäller att se att det finns en hamburgerkedja som har gjort mer än en annan, ett flygbolag som har gjort mer än ett annat – och att vi kan skilja det som är bättre från det som är sämre.

Siffersatta mål

Det första arbetsgivare bör göra är att binda sig vid tydliga siffersatta mål, menar han.

– Men sedan behöver man inte från början veta hur man tar sig dit. Det är som att vid början av ett årtionde säga att vi ska nå månen innan årtiondet är slut, utan att veta hur tusan det ska gå till, och sedan fylla det med innehåll, säger Mattias Goldmann och refererar till president John F. Kennedys kända löfte i början av 1960-talet.

Nils Karlson menar att nästan alla företag redan jobbar med hållbarhetsfrågor.

– Ändras värderingarna så ändras också beteendet. Det är det som är det fina med marknadsekonomi, säger han.

Inte bara företagens ansvar

Men för att Sverige ska leva upp till Parisavtalet krävs mer än bara en omställning från företagens sida. Hela samhället måste bidra, konstaterar Nils Karlson och får medhåll från Mattias Goldmann. Lagar kan behöva ändras, teknikutveckling måste till och så vidare. Dessutom tycker Mattias Goldmann att fackförbunden har en omställning att göra om de ska upplevas som relevanta i framtiden.

– När man tror att man representerar arbetstagare genom att försöka förhandla upp lönen med någon halv procent, då har man missat hela kraften i att det är något helt annat som arbetstagarna begär nu, säger han.

– Det är en fackföreningsrörelse som blir helt obsolet väldigt snart om de inte tar in detta mycket bättre. Om de inte tycker att detta ingår i deras förhandlingsuppdrag, så förhandlar de om sådant som morgondagens arbetstagare tycker är minst relevant, säger Mattias Goldmann.

Men Nils Karlson är väldigt tveksam till en sådan utveckling.

– Blanda inte ihop det här med löneförhandlingar, utan låt marknaden sköta det, säger han.

– Ett kollektivt system som handlar om att hantera konfliktnivåer och konkurrenskraft ska vi inte blanda ihop med den här typen av frågor. Bejaka istället marknadens mekanismer, avslutar Nils Karlson.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2019-03-22 - 09:33  #Kompetensförsörjning #Politik