Tyskland
Foto: Markus Schreiber

Så kan tyska reformer sänka trösklar i Sverige

Publicerat av Daniel Mellwing

Svensk och tysk arbetsmarknad står inför liknande utmaningar, men lösningarna skiljer sig åt. "Sverige är inte en förebild när det gäller integration. Vi kan lära en del från Tyskland", sade Jonas Frycklund, tillförordnad chefekonom på Svenskt Näringsliv, under ett seminarium.

Sverige står inför en rad tuffa utmaningar, inte minst på grund av inflödet av flyktinginvandrare. Många som kommer är lågutbildade och har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden är tudelad, och utrikes födda tenderar att hamna utanför. Frågan är om Sverige kan lära av Tyskland? Tyskland lyfts ofta fram som ett land som är bra på att integrera invandrare och få människor i jobb. Sedan 2005 har landet haft en god sysselsättningstillväxt och en markant sjunkande arbetslöshet.

– Och som det verkar håller tåget inte på att bromsa in. Tyskland närmar sig full sysselsättning, sade Holger Bonin, professor i nationalekonomi vid ZEW, Centre for European Economic Research, i Mannheim, vid ett seminarium anordnat av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS.

Bakgrunden till det ”tyska jobbmiraklet” är inte bara de så kallade Hartz-reformerna från 2003-2005, även om de spelat roll. Vissa delar av Hartz-reformerna har funkat bra, andra mindre bra, enligt Holger Bonin, som exempelvis menade att det var lyckat att minska bidragen för personer med arbetslöshetsersättning, eftersom det ökade incitamenten för dem att komma tillbaka i jobb. Däremot var andra reformer mindre lyckosamma.

– Det funkade inte alls att ge arbetslösa mer makt över sin situation, exempelvis genom starta-eget-bidrag och utbildningsvouchers. Företagen gick åt skogen och väldigt få använde sina vouchers. De populära minijobben har inte heller fungerat särskilt väl. Dessa subventionerade anställningar har inte fungerat som språngbräda till andra jobb som det var tänkt, utan mest lett till fler deltidsanställningar, inte minst hos kvinnor, sade han.

Men om Hartz-reformerna bara delvis förklarar det tyska jobbundret, vad ligger då bakom framgångarna? Enligt Holger Bonin är en viktig förklaring lönemoderationspolitiken. Löneökningarna har begränsats under kritiska skeden, exempelvis genom lokala överenskommelser mellan fack och arbetsgivare. Lägre löner har gjort att tyska företag har stärkt sin konkurrenskraft, vilket ökat möjligheterna att anställa, betonade han.

Men nu står Tyskland inför nya integrationsutmaningar. Flyktingströmmen är stor och precis som Sverige har Tyskland svårigheter att få flyktinginvandrare med låga kvalifikationer i jobb.

– Efter fem år har bara cirka 50 procent av flyktinginvandrarna kommit i jobb, det tar alldeles för lång tid, sade han.

Jonas Frycklund, tillförordnad chefekonom på Svenskt Näringsliv, betonade att det tar ännu längre tid i Sverige.

– I Sverige har 50 procent av flyktinginvandrarna inte fått jobb efter åtta år. Det är tre år längre än i Tyskland, det är en enorm skillnad. Sverige är inte en förebild när det gäller integration, dels handlar det om våra höga ingångslöner. Vi kan lära en del från Tyskland. Inte minst med tanke på att vi behöver skapa 460 000 jobb till 2020 om vi ska klara regeringens jobbmål, sade han.

Men Ola Pettersson, chefekonom på LO, höll inte med.

– De tyska erfarenheterna är av begränsad relevans för problemen i Sverige. Problemet i Sverige är att vi har stora grupper med kort utbildning och låg produktivitet, och det har vi brottats med under lång tid. Kanske Tyskland borde titta på Sverige istället? Mer utbildningsinsatser, satsningar på vuxenutbildningar och mer utbildning på jobbet kan göra stor skillnad. Ett stort problem är även bristen på bostäder, sade han.

Ann-Sofie Kolm, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och ledamot Arbetsmarknadsekonomiska rådet, betonade att vi faktiskt kan lära en hel del från Tyskland. Hon lyfte bland annat fram att Tyskland har större lönespridning, något som skulle behövas i Sverige för att ge invandrare med låga kvalifikationer en chans. I dag utgör höga ingångslöner ett stort hinder, betonade hon.

– Men det är en komplex verklighet. En åtgärd kommer inte att lösa alla problem. Det behövs en bred mix av åtgärder, sade hon.

Holger Bonin betonade att lärlingsutbildningar bör vara en del av den cocktailen, och att det måste skapas starkare incitament för flyktingar att välja lärlingsutbildningar.

Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, betonade att nyanlända är stor tillgång för Sverige.

– Vi har en demografisk situation som kräver ett högt inflöde av invandrare. Vi har ett skriande behov av arbetskraft, och har 10 000-tals invandrare på tröskeln till den svenska arbetsmarknaden, sade han.

Samtidigt punktade han upp en rad saker som måste förbättras. Bland annat måste Migrationsverkets handläggningstider kortas. Även Arbetsförmedlingen måste ta sig i kragen, betonade han.

– Arbetsförmedlingen har inte varit en välskött myndighet. I dag är den i bättre skick men vi är inte i mål än. Till exempel måste vi utöka kontakten med arbetsgivare, sade han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2016-05-17 - 13:33