Frankrikes president Emmanuell Macron
Foto: Michel Euler

Just nu genomför regeringen Macron en stor reform av fransk arbetsmarknad.

Så kan svensk arbets­marknad inspireras av fransk marknadsliberalism

Publicerat av Frida Nygren

Sänkta arbetsgivaravgifter, en decentralisering av facken och avskaffade förmögenhetsskatter är en del av reformprogrammet som ska förändra fransk arbetsmarknad. ”Det finns all anledning att ta inspiration av Frankrikes marknadsliberala reformer”, säger Edward Hamilton, rapportförfattare.

När ett antal utredningar nu tillsätts i Sverige och debatten om hur arbetsmarknaden ska utvecklas är som hetast är det många som för tankarna till Danmark och den danska flexicurityn. Men även den franska staten har sjösatt en rad stora reformer för att få till en mer fungerande arbetsmarknad.

Frankrike har länge haft problem med bristande konkurrenskraft, en föråldrad arbetsmarknadsmodell och inte minst en hög arbetslöshet. Det var mot den bakgrunden som Emmanuel Macron tog makten och drev på för en rad reformer på den franska arbetsmarknaden. En del av reformerna stavas fransk flexicurity.

Den franska flexicurityn fokuserar sig i huvudsak på att uppsägningsreglerna ska bli mer mjuka och förutsägbara. Den franska regeringen har även hittat inspiration från de nordiska länderna och framförallt Sverige för att göra partsrepresentationen mer ändamålsenlig.

Hamilton

Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, tycker att det finns anledning att låta sig inspireras av fransk marknadsliberalism.

Foto: Stina Bengtsson

– Sverige och Frankrike är som två helt olika planeter. Och även om vi skiljer oss mycket åt finns del all anledning att ta inspiration av de marknadsliberala reformerna som genomförs i Frankrike, säger Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv och medförfattare till en ny rapport som fokuserar på just fransk flexicurity.

Sänkta skatter och avgifter

Samtidigt som den franska regeringen har arbetat hårt med förändringarna av arbetsrätten har även bolagsskatten sänkts, liksom arbetsgivaravgifterna. Utöver det ska förmögenhetsskatten sänkas – allt för att främja konkurrenskraften.

– Dessutom har man tagit fram yrkesutbildningar som arrangeras av privata aktörer och betygssätts efter resultat. Systemet gör att medarbetare mitt i livet får möjlighet att välja en utbildning genom ett nytt peng-system.

Och reformerna har redan börjat få resultat, berättar Edward Hamilton.

– De byråkratiska processerna vid uppsägningar har förenklats, arbetslösheten har gått ned något och företagsledare menar att investeringsklimatet har förbättrats.

David Johnsson TMF

– Den enda tryggheten stavas inte LAS och det kan inte göra det i framtiden heller, säger David Johnsson, vd på TMF.

Den svenska fackföreningsrörelsen har en av de högsta organisationsgraderna i världen med 69 procent som är medlemmar i facket – trots att organisationsgraden har minskat stadigt under lång tid. I Frankrike är motsvarande siffra tio procent. Det här är en viktig faktor vid en jämförelse mellan de två länderna, menar Edward Hamilton.

– I Frankrike har man har försökt få regelverket att decentraliseras för att fackliga representanter får en ny roll för att komma närmare medarbetarna i frågor som handlar om lön, arbetstid och arbetsvillkor. Men det skiljer sig fortfarande mycket från hur det ser ut i Sverige, säger han.

”Den enda tryggheten stavas inte LAS”

David Johnsson, vd på Trä- och Möbelföretagen (TMF), berättade på ett seminarium där rapporten presenterades att det just nu är viktigt med nya reformer på arbetsmarknadsområdet.

– Vi behöver titta på hela omställningssystemet. Just nu finns det utredningar som ska se över bland annat arbetsrätten och kompetensförsörjningsfrågan, vilket är centralt. Den enda tryggheten stavas inte LAS och det kan inte göra det i framtiden heller, sa han.

Claes-Mikael Jonsson

Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO, vill se såväl en stark fackföreningsrörelse, som starka arbetsgivarorganisationer.

Foto: LO

– Det måste bli lättare att anställa, och det måste vara lättare att komma in på arbetsmarknaden. Det är a och o om arbetsmarknaden ska kunna fungera, fortsatte David Johnsson.

Det är dock svårt att kopiera den franska versionen av flexicurity menar företrädare för fack, arbetsgivare och politik.

– Vi vet sedan tidigare att vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Det är svårt att rekrytera på alla nivåer och vi vill se att det bli både enklare och billigare att anställa. En form av flexicurity skulle kunna fungera hos oss – för vi behöver verkligen se ett omtag kring arbetsmarknaden, sa David Johnsson.

Josefin Malmqvist

Parterna ska ta hand om det som är innanför arbetsmarknaden, menar Josefin Malmqvist (M).

Foto: Riskdagen

Claes-Mikael Jonsson, jurist inom arbetsrätt, avtalsfrågor och EU-rätt på LO, menar att parterna även framöver måste vara starka på svensk arbetsmarknad.

– Man måste veta att det är svårt att förutse resultaten av reformer och vi måste förlita oss på det vi är duktiga på i Sverige: Det vill säga den svenska modellen med en stark fackföreningsrörelse och arbetsgivarorganisation, sa han.

Stort behov av skattereform

Enligt Josefin Malmqvist (M), riksdagsledamot, behövs ett större inslag av flexicurity på svensk arbetsmarknad.

Karolina Skog, miljöminister (MP)

Karolina Skog (MP) tycker inte att politiken ska lagstifta för mycket.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

– Och där ser vi även att vi är i stort behov av en skattereform som stärker konkurrenskraften genom att bland annat sänka bolags- och kapitalskatterna. Sedan behöver vi även se till att vi löser kompetensförsörjningen, sa hon.

Josefin Malmqvist menar att några av de viktigaste utgångspunkterna för politiken måste vara att arbete ska löna sig och att de som står utanför arbetsmarknaden måste komma in.

– Vår arbetsmarknad fungerar just nu så att parterna tar hand om de som är inne på arbetsmarknaden och då måste vi i politiken ta ansvar för de utanför. Vi skulle gärna se att man kan stimulera individer, kanske genom att få med företagen på banan, sa hon. 

Även Karolina Skog (MP) riksdagsledamot och före detta miljöminister, menar att det är viktigt att människor uppmanas till utveckling och förändring mitt i arbetslivet.

– Vi har i dag goda förutsättningar för att lyckas lösa problematiken på arbetsmarknaden. Vi vill fortfarande att parterna ska göra mycket och där ska politiken inte in och lagstifta för mycket.

Fakta: Fransk flexicurity

Uppsägningsregler görs mjukare och mer förutsägbara

• Möjligheten att överklaga ett avsked begränsas.

• Kostnad vid tvist om uppsägning begränsas. Tak för kompensation vid avsked på felaktiga grunder begränsas.

• Lagliga avgångsersättningar ökar.

• Arbetsgivare ska inte sanktioneras vid en första kontroll om de begått oavsiktliga administrativa fel.

• Tröskeln för arbetstagare att inleda tvist vid uppsägning ökar genom bland annat ett formellt brev som ska skickas till arbetsdomstol. Tidigare kunde processer inledas informellt, vilket gjorde att barriären till tvist var mycket låg.

• Kriterierna för uppsägning på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl ses över så att multinationella företag inte längre behöver ta hänsyn till dotterbolag i andra länder, utan enbart till franska förhållanden.

• Villkor för korttidsanställningar utarbetas inom branschorganisationerna. Samtidigt utarbetar regeringen ett incitamentssystem som ska göra det dyrare att anställa på korttidskontrakt.

• Ny projektanställningsform införs där anställningen kan vara max två år.

 

Partsrepresentation görs mer ändamålsenlig

• Tydlig uppmuntran och strävan att öka facklig organisationsgrad och att teckna fler kollektivavtal. Syftet är att decentralisera beslutsfattande. Företag under 50 anställda kan förhandla med facklig ombudsman om i stort sett samtliga villkorsområden.

 

Källa: Rapporten Fransk flexicurity (2019)

Frida Nygren

Publicerad av Frida Nygren den 2019-05-14 - 10:54  #Politik #Svenska modellen