LRF:s vd Anna-Karin Hatt framför tomma butikshyllor
Foto: TT + LRF

"Utan tillräckligt med arbetskraft kommer frukter och grönsaker som är redo att skördas att bli kvar på fälten. För konsumenten blir det mer glest i butikshyllorna. Vissa livsmedel kanske försvinner helt", säger LRF:s vd Anna-Karin Hatt.

Så kan böndernas kris drabba ditt köksbord

Publicerat av Gabriel Cardona Cervantes

Efter coronautbrottet kämpar lantbrukare på två fronter för att säkra årets skörd. Om gårdarna inte får tillräckligt med säsongsarbetare får vi räkna med glesare butikshyllor och minskad självförsörjning i sommar, säger LRF:s vd Anna-Karin Hatt.

Lantbruket har sedan länge brottats med att hitta arbetskraft. Men i sommar kan det bli extra svettigt efter att coronapandemin har stängt gränser runtom i världen. Det hindrar tusentals utländska säsongsarbetare från komma och jobba på svenska gårdar.

– Sedan utbrottet i våras har många EU-länder infört både in- och utreseförbud och karantänsregler även för de som bara vill passera genom landet. Dessutom har EU stängt sin yttre gräns vilket gör att utländska säsongsarbetare från till exempel Vitryssland eller Ukraina har haft svårt att resa in, säger Anna-Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

Även Sverige har infört inreseförbud men regeringen har beslutat att undanta säsongsarbetare för livsmedelsproduktion eftersom det anses utgöra en del av landets samhällsnödvändiga funktioner.

– I teorin ska nu alla personer med ett jobb som väntar inom jordbruket bli insläppta i Sverige. Men det kan bli svårt i praktiken att komma hit. Vi vet ju att det går färre flyg och tåg och då blir bilen det enda alternativet för att komma in i landet. Men det är inte heller en självklar lösning. På grund av de olika karantänsreglerna är det osäkert om man kan bli igenomsläppt hela vägen, säger Anna-Karin Hatt.

Stoppas av gränspolisen

Undantaget brister även på andra håll. Under våren har ett flertal säsongsarbetare stoppats av den svenska gränspolisen trots att de kan visa arbetstillstånd, skriver SVT. Polismyndigheten förklarar att trots undantaget är det upp till varje enskild polisregion att göra en slutgiltig bedömning vid gränskontrollen.

En ytterligare sten på bördan är att säsongsarbetare som ska plantera skog inte inkluderas i undantaget. Detta eftersom skogsnäringen, till skillnad från livsmedelsproduktionen, inte klassas som samhällsviktig.

Glest i butikshyllorna

I mars uppskattade LRF att det saknades 8 000 säsongsarbete för att säkra årets livsmedelsproduktion och skogsodling. Situationen blir mer kritisk när säsongen nu dundrar igång på allvar.

– Utan tillräckligt med arbetskraft kommer frukter och grönsaker som är redo att skördas att bli kvar på fälten. För konsumenten blir det mer glest i butikshyllorna. Vissa livsmedel kanske försvinner helt. För företagen innebär det att man går i förlust och de redan små buffertar som finns krymper ännu mer, säger Anna-Karin Hatt.

Hon vill dock understryka att glappet från i mars har minskat rejält i takt med att fler utländska säsongsarbetare har blivit insläppta i Sverige och att lantbrukarna har kunnat komplettera med permitterade eller varslade svenskar via LRF och Arbetsförmedlingen. Trots att läget har förbättrats finns det fortfarande luckor att fylla.

Men med tanke på att den stora varselvågen i krisens kölvatten, borde det inte innebära att fler friställda svenskar nu kan rycka in i lantbruket? Riktigt så enkelt är det inte, menar Anna-Karin Hatt.

– I praktiken är det svårt att snabbt gå från en typ av arbetskraft till en annan. För en företagare som har ett antal redan anställda erfarna säsongarbetare från utlandet, som är redo att jobba från maj till slutet av september, kan det vara svårt att träna upp helt ny inhemsk arbetskraft på kort tid och förvänta sig att de kan utföra samma arbetsuppgifter som erfarna säsongsarbetare har gjort i flera år, säger hon.

Svalt intresse bland svenskar

I dessa tider är lantbrukare så klart tacksamma för all den inhemska arbetskraft de kan få. Men det är inte heller så att det ringlar av köer till gårdarna. Det sätter fingret på en annan stor branschutmaning: svenskarnas svala intresse för att jobba i lantbruket.

Det finns flera orsaker till detta. Det ena är att svenskarna, under den långa högkonjunkturen, har kunnat välja bort säsongsarbete för jobb som täcker hela året. Det andra är det finns en allmän bild om att arbetsvillkoren är usla och lönerna låga. Men det är en förvrängning av sanningen, menar Anna-Karin Hatt.

– Många lantbrukare har valt att teckna kollektivavtal via Gröna arbetsgivare som följer Kommunals kollektivavtal. Sen är det ju klart att lantbruket inte är en höglönebransch. Lantbruket har små ekonomiska marginaler i Sverige och en företagare kan inte betala mer i lön än vad konsumenten är redo att betala för en liter jordgubbar eller ett kilo morötter, säger hon.

Kan bli en vändpunkt

Men det finns ingen anledning att misströsta för framtiden. På ett sätt skulle coronakrisen faktiskt kunna bli en vändpunkt för lantbruket, tror Anna-Karin Hatt.

– Jag tror att många i Sverige har fått upp ögonen för lantbrukets utmaningar och möjligheter när gränserna har stängts under krisen. Det negativa är att handeln minskar, men samtidigt visar det hur sårbara vi är när vi inte kan tillgodose samma livsmedel. Det positiva är att vi inser att vi måste stärka vår livsmedelsproduktion och försörjningstrygghet för framtiden, säger hon.

En ytterligare skjuts för branschen är det redan stora hållbarhetsintresset runtom i världen.

– Det är väldigt aktuellt att ersätta fossilbränslen med drivmedel från både grödor och skogsavfall eller att skapa textilier direkt från trädens cellulosafibrer. Då nästan allt detta kommer från jord- och skogsbruket kommer branschen att spela en stor roll framöver.

Utvecklingsmöjligheter

Men då gäller det också att lantbruket gör en kraftsamling för att förnya bilden av branschen och locka nyfikna ungdomar till yrket. Ett exempel på ett sådant initiativ är projektet Jobba Grönt, som drivs gemensamt av LRF och Gröna Arbetsgivare och som ska visa på fördelarna med de gröna yrkena. Ett annat initiativ är att driva kampanjer om utvecklingsmöjligheterna i branschen som riktar sig till en bredare krets av ungdomar.

– Vi vill inte bara vända oss till traditionella naturbruksgymnasier utan också till personer från handels- och teknikskolor. Framöver kommer vi att behöva all möjlig kompetens. Vi söker inte bara de som kan jobba på gård utan även de som i framtiden kan utveckla digitaliseringslösningar och öka produktiviteten i förädlingsleden. Man behöver inte var född på bondgård för att jobba inom lantbruket, lantbruket är en framtidsbransch om man vill jobba konkret med hållbarhet.

När här krisen är över tror Anna-Karin Hatt att allmänheten kommer att förstå behovet av en tryggare försörjning och hållbar livsmedelsproduktion i Sverige.

– Krisen är långt ifrån över. Men inför framtida kriser, som kan bli mycket mer långvariga, måste vi kunna känna oss trygga att Sverige har förmågan att säkra större delen av sitt livsmedelsbehov.

Gabriel Cardona Cervantes

Publicerad av Gabriel Cardona Cervantes den 2020-05-20 - 09:51  #Kompetensförsörjning #Arbetsförmedlingen #Coronakrisen