Wehazit och Amleset arbetar med odlingen till Stenegård i Järvsö
Foto: Mats Andersson/TT

Wehazit och Amleset arbetar med odlingen till Stenegård i Järvsö.

Så blir lök, morötter och entreprenörskap klivet in i samhället

Publicerat av Anders Carlsson

En grönsaksodling i Hälsingland. Men framför allt ett integrationsprojekt för kvinnor där företagen på orten är en förutsättning för framgång. "Det är inget snällprojekt. Det är allvar och verklighet", säger projektledaren för Qlivet.

Solen strålar ner över åkerplätten strax utanför Järvsö i Hälsingland. Marken är förberedd, odlingssängarna välkrattade och en del av sådden redan i marken. Senare i sommar ska här skördas morötter, lök, palsternacka, bondbönor och andra grönsaker, klara att leverera till Stenegårds restaurang inne i Järvsö.

Men den viktigaste skörden står de fyra kvinnor för och som sedan i maj har arbetat med odlingen. Det är deras första steg ut i det svenska arbetslivet efter att ha levt här i fem-tio-tjugo år.

– Det är ett tillväxtprogram för både företagare och tillväxtresurser. Här kan de fyra kvinnorna från Eritrea och Sri Lanka träna på självledarskap, visa att de kan ta ansvar och driva det här utifrån sina egna förutsättningar tillsammans med arbetsgivaren. Med det i bagaget och på sitt cv kan de sedan ta egna steg ut i arbetslivet och bli självförsörjande.

Det säger Merja Parviainen, projektledare för Qlivet, uttalat klivet, som under tre år har som ambition att hitta nya vägar för företag med tillväxtambitioner och arbetssökande utrikes födda kvinnor.

”Håller till i verkligheten”

Det är Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen i Gävleborg och Företagarna som gemensamt driver arbetet och det är lätt att förstå att Qlivet ligger vid sidan av den vanliga typen av integrationsprojekt.

– Vi håller till i verkligheten. Därför är första anhalten företagen här i regionen och framför allt de som söker nya marknader, nya kundgrupper och ny kompetens. Helt enkelt de som vill utvecklas, säger Merja Parviainen och fortsätter:

– Vi matchar företagen med arbetssökande som har den egna viljan och drivkraften att vara med i en sådan process. Då kan vi klä på dem en äkta kompetens utifrån arbetsgivarnas behov av tillväxt. Vi coachar alltså företagen lika mycket som de arbetssökande. Ska jag uttrycka mig rakt på sak är det inget snällprojekt. Det är allvar och verklighet, fortsätter Merja Parviainen.

Svårt för utrikes födda kvinnor

Bakom idén med Qklivet ligger det faktum att det tar betydligt längre tid för utrikes födda kvinnor att komma in på arbetsmarknaden – om de ens gör det – än vad det gör för utrikes födda män. Kultur kan vara ett av hindren, särskilt om det innebär att mannen fortsatt är kvar hemma medan kvinnan har fått ett jobb: ”Sen tror jag att man inte ska blunda för att det också finns hedersstrukturer som påverkar familjens vilja att kvinnan ska arbeta”, sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i en intervju i Dagens Nyheter i maj i år.

– Det gör att urval och matchning blir extra viktigt. Vi kan inte ta hand om ett samhällsproblem i stort, men vi kan hjälpa de enskilda personer som vill en förändring, säger Vailet Eldmåne, projektutvecklare i Qlivet.

Qlivet Monica Björklund

– Det hade inte gått att missa en sådan här chans, säger Monica Björklund, som driver Stenegård i Järvsö.

Foto: Mats Andersson/TT

I Järvsö är det Monica Björklund som driver Stenegård Restaurang och Catering som förankrar Qlivet i näringslivet. Det är dit grönsakerna på sikt ska levereras, till marknadspris. Samtidigt har hon ställt odlingsmarken till förfogande och ser nu ytterligare ett sätt att bredda matkulturen i restaurangverksamheten.

– Tanken på egen odling av grönsaker har jag haft länge men tiden räcker inte alltid till. Dessutom får jag kontakt med de här kvinnorna och deras sätt att använda råvaror och laga mat. Och inte minst viktigt har jag som egenföretagare fått affärscoaching och analyshjälp när det gäller hela företaget. Nej, det hade inte gått att missa en sådan här chans, säger hon.

Hög arbetstakt

Samma inställning har de fyra kvinnorna som nu arbetar på gården. Två av dem fungerar som teamledare samtidigt som det är ett tydligt kollektivt arbete där alla strävar mot samma mål. Arbetstakten är hög och det kan ibland vara svårt att avbryta för dagen.

– Jag trivs så bra med jobbet och kamraterna. Och så är det roligt, säger Jasinda Olsson som efter 23 år i Sverige nu är ute i arbetslivet för första gången.

Qlivet kvinnor
Foto: Mats Andersson/TT

Wehazit, Jasinda, Amleset och Saba arbetar med odlingen till Stenegård i Järvsö.

I förlängningen av samarbetet med Stenegård finns viljan att avsätta en del av grönsakerna på andra håll i regionen och att det ska gå att driva verksamheten vidare efter skördetiden i augusti. Det kan handla om att kvinnorna får anställning men också om att de blir egna företagare i mindre skala inom livsmedelssektorn. Den tanken sammanfaller med den nationella livsmedelsstrategi som regeringen antog i juni 2017 och där fokus bland annat ligger på småskalighet och hållbarhet.

– Om det är dit vi ska gå, till fler små odlingar som är med och försörjer hotell, restauranger och butiker i en region, då gör vi det. Vi arbetar förutsättningslöst och öppet, det är det som gör Qlivet så annorlunda, säger Merja Parviainen.

Redan nu är dock klart att två livsmedelsföretag i regionen går med i höst och öppnar för att ta in nya medarbetare. Längre fram finns också planer på att även ta in män i projektet.

– Men egentligen är det oväsentligt om det är män eller kvinnor, det viktiga är att dem som vi väljer ut vill vara med och har ambition att bli egenförsörjare. Och framför allt, att företagen som är med också har en vilja att utvecklas. Lyckas företagen då lyckas också vårt projekt.

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2019-06-26 - 15:02  #Integration