Logo
Logo
Nyhet9 oktober 2020 - 11:10

Så attackerar Bryssel den svenska modellen

EU:s intresse för reformer inom arbetsmarknadsområdet har ökat och flera förslag som hotar den svenska modellen är på gång. ”Vi vill vinna kriget”, säger LO:s vice ordförande Therese Guovelin och får medhåll från både arbetsgivare och svenska EU-parlamentariker.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen
EU-kommissionens ordförande Ursula von der LeyenFoto: TT

Den svenska modellen där fack och arbetsgivare genom kollektivavtal reglerar löner och villkor på arbetsmarknaden har fungerat väl genom åren. Jämfört med hur det ser ut i de flesta andra europeiska länder där politiker styr lönebildningen har svenska löntagare under de senaste två decennierna haft en mycket god reallöneutveckling.

Men nu har ett förslag från EU-kommissionen, med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen, fått svenska fackförbund, arbetsgivarorganisationer, regering och riksdagspartier att göra gemensam sak för att med näbbar och klor försvara den svenska modellen.

Det handlar om att införa gemensamma minimilöner för EU:s medlemsstater. Att lönerna ska höjas för de som har alldeles för låg lön är de flesta eniga om, men i Sverige upprätthålls generellt bra nivåer och få ligger på avtalens lägstalöner.

Inte samma problem som ute i Europa

Ett införande av minimilöner i Europa skulle underminera vår modell, konstaterar Martin Linder, ordförande för PTK och för Unionen.

martin_linder_2_foto_camillasvensk.jpg
Martin Linder
Foto: Camilla Svensk

– Vi har inte samma problem som ute i Europa där många har för låga löner. Det kommissionen vill åstadkomma har vi redan uppfyllt. Lösningen kan inte vara att slå sönder det som fungerar, säger han.

Att behålla den svenska arbetsmarknadsmodellen var en viktig parameter när Sverige blev EU-medlem. EU har inte befogenhet att besluta över lönevillkorsfrågor som minimilöner eftersom det är en nationell angelägenhet, påpekar han.

– I slutänden kokar det ner till hur löner ska regleras på arbetsmarknaden – om det som i Sverige ska avgöras mellan fack och arbetsgivare i förhandlingsrummet eller om det ska avgöras av politiker och till sist kanske i EU-domstolen. Då värnar vi så klart den modell vi har i Sverige, säger Martin Linder.

Den svenska modellen bygger på att parterna reglerar löner och villkor, men om de plötsligt inte förfogar över delar av den kakan ändras förutsättningarna radikalt, menar han.

– Ur fackligt perspektiv är vi förvånade över den tilltro som våra fackliga kollegor i Europa sätter till att lämna över makten över minimilönefrågan till politiken, säger han.

Hög facklig anslutningsgrad

I Sverige är anslutningen till fack och arbetsgivarorganisationer förhållandevis hög vilket ger kollektivavtalet en stark ställning. Det skulle vara kontraproduktivt om politiken går in och med lagstiftning reglerar det som parterna sköter idag, betonar Martin Linder.

– Tar politikerna över hamnar vi snabbt i en negativ spiral som ytterligare försvagar incitamenten att vara medlem i en fack- eller arbetsgivarorganisation och då förlorar kollektivavtalen sin roll.

Flertalet rapporter pekar på att modeller med ett stort inslag av självreglering, där fack och arbetsgivare förhandlar, fungerar bäst för att säkra löntagarnas rättigheter, villkor och löner.

Det bidrar också till företagens konkurrenskraft eftersom det är lättare att göra branschanpassningar och vara flexibel än när lagstiftning styr vad som gäller alla löntagare i alla sektorer.

– Vi får inte glömma att det som lägger grunden för lönebildningen är näringslivets konkurrenskraft och produktivitetsutveckling som skapar en växande kaka som vi kan fördela till löneökningar och välstånd, säger Martin Linder.

Där har EU-samarbetet haft stor betydelse eftersom Sverige är oerhört beroende av sin handel med Europa.

– Men när EU med sitt lagstiftningsmaskineri tar sig an intentionerna i den sociala pelaren blir det problem.

Det är ganska självklart att ställa sig bakom den sociala pelaren som en avsiktsförklaring, poängterar Martin Linder. Men om EU:s inslagna väg är att ta sig an den europeiska arbetsmarknaden med lagstiftning där man inte har befogenhet lär det att dyka upp ytterligare förslag framöver.

– Till slut sitter fack och arbetsgivare i Sverige med en mycket mindre kaka att förhandla om och det tycker ingen är bra – inte ens EU-kommissionen, säger han.

”Vi är oroliga”

Från att tidigare ha upplevt en stor förståelse och beundran inom EU för den svenska modellen, ser Therese Guovelin, förste vice ordförande i LO, EU-kommissionens förslag om minimilöner som ett ”kraftfullt hot mot den svenska modellen”.

LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin
Therese Guovelin
Foto: TT

– Vi är oroliga för att tappa flexibiliteten mellan branscher som vi har idag. Där har vi lägstalöner men utöver det förhandlar vi också utifrån arbetstagarens arbetsuppgifter och kompetens, säger hon.

Ska alla arbetare ha rätt till en fixerad tim- eller månadsinkomst måste kollektivavtalen allmängiltigförklaras, konstaterar hon.

– I slutänden riskerar vi att inte bara få ett lönegolv utan även ett lönetak. Då får vi i stället se sänkta löner för många grupper. Och sänkta löner leder ofta till sämre produktivitet och lönsamhet för företagen.

Att stoppa EU-förslaget om minimilöner är viktigt både på kort och lång sikt, betonar Therese Guovelin.

– Vi vill ju vinna det kriget men det är också viktigt att för att också mota Olle i grind och hitta modeller som skyddar modeller som vår. Blickar vi framåt ser vi flera kommande orosmoln.

Tror inte på undantag

Blir det direktiv vill Therese Guovelin att det ska vara väldigt tydligt att det inte omfattar länder som Sverige.

– Men egentligen tror vi inte på undantag eftersom politiska skrivningar och löften står sig slätt om det kommer till domstol.

För tre år sen när Stefan Löfven och EU-kommissionens dåvarande ordförande Jean-Claude Juncker bjöd in till EU-toppmöte i Göteborg om den sociala pelaren hördes inga kritiska röster från svenska fackförbund. Var har fått er att svänga om?
– Fortfarande ser vi positivt på den sociala pelaren för att förbättra villkoren för Europas löntagare och medborgare men vi är väldigt negativa till direktiv som förstör vår arbetsmarknad.

Det sades att den sociala pelaren skulle handla om rekommendationer, men ett direktiv förbinder sig alla medlemsstater att införa i lag, påpekar Therese Guovelin.

– Vi tycker att kommissionen överskrider sina befogenheter eftersom EU:s grundlag säger att lönebildning är nationell kompetens.

Pekar mot lagstiftning

Enligt Jessica Polfjärd, moderat EU-parlamentariker, pekar mycket på att förslaget om minimilöner som väntas komma i slutet av oktober inte handlar om rekommendationer utan om lagstiftning.

Europaparlamentariker Jessica Polfjärd (M)
Jessica Polfjärd
Foto: TT

– Det skulle vara väldigt olyckligt. Den svenska modellen har fungerat väl under lång tid och lagstiftning på EU-nivå skulle innebära ett hot mot den, säger hon.

Ursula von der Leyen lyfter fram Sverige som en föregångare inom lönebildning men hon är samtidigt inriktad på att realisera den sociala pelaren, bland annat genom lagstiftning kring lönebildning.

– I Sverige har vi redan en fungerande lönemodell som vi inte är intresserade att göra avkall på. Ur svenskt perspektiv ser vi förslaget som ett försök att fixa något som inte är trasigt.

Ytterligare hot

Det finns dessutom ytterligare förslag på gång inom EU som kan hota mot den svenska modellen, berättar Jessica Polfjärd. Många av kommissionärerna har nu i uppdrag att ta fram fler förslag till lagstiftning kopplade till den sociala pelaren.

– Jag tror att det finns stor anledning att vara orolig ur ett svenskt perspektiv. Det är inte slut i och med förslaget om minimilöner.

Legitimiteten urholkas

Kommissionen har sagt att den inte ska gå in och peta i nationella traditioner utan att parterna ska behålla sin autonomi, men mycket är fortfarande oklart. Även om den svenska modellen lämnas ifred idag är det inte självklart att det blir så i framtiden, poängterar Per Skedinger, forskare vid IFN och adjungerad professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Per Skedinger
Per Skedinger
Foto: Karl Gabor

– Fortsätter den fackliga anslutningsgraden att sjunka urholkas legitimiteten i kollektivavtalssystemet och då ökar utrymmet för initiativ på lönebildningsområdet från EU.

Ett annat förslag som är på gång från kommissionen om transparenta löner, pay transparency, går ut på att införa tvingande regler för lönebildningen både på bransch- och företagsnivå inom EU.

– Det ger intryck av klåfingrighet. I likhet med initiativet kring minimilöner är optimismen stor kring vad regleringar kan åstadkomma, men det finns inte mycket fog för den.

Bättre med makronivå

I stället vore det bättre att EU-kommissionen koncentrerade sig på åtgärder på makronivå, som bättre fungerande arbetsmarknader med större rörlighet och lägre marginalskatter, anser han.

– EU har hittills reglerat väldigt lite inom arbetsmarknadsområdet men nu diskuteras det plötsligt generella åtgärder som är mycket mer genomgripande än det vi har sett tidigare.

Även om den sociala pelaren i sig inte innehåller några tvingande åtgärder så är Ursula von der Leyen inne på en helt ny linje och hon har ett högt tempo i sina politiska ambitioner.

– Vi har inte sett vad det mynnar ut i men det som nu diskuteras är på en helt annan nivå med tydligare konkretisering och målinriktning.

Ambitionen är tydlig – en EU-reglering av minimilöner är ett steg mot att implementera den sociala pelaren, konstaterar Per Skedinger.

– Blir EU för klåfingrigt äventyras hela projektet. Det har gått i den riktningen på sista tiden och just nu förs det en ganska aktivistisk politik i EU-kommissionen.

Fakta: 20 principer

Den sociala pelaren innebär att EU-länderna ska förhålla sig till 20 principer som bedöms vara viktiga för en funktionell och rättvis arbetsmarknad och välfärd.

Principerna delas in i tre kategorier:
– Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden – Rättvisa arbetsvillkor – Social trygghet och social integration

#EU#Svenska modellen#Ursula von der Leyen#Jessica Polfjärd#Per Skedinger#Therese Guovelin#Martin Linder#Sociala pelaren#LO#Unionen#PTK#IFN
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Om Oss
Arbetsmarknadsnytt är en nyhetsportal om svensk arbetsmarknad. Vi erbjuder dig nyheter om svensk arbetsmarknad och fokuserar särskilt på avtalsrörelsen.
Var säker på att inte missa något - anmäl dig på vårt nyhetsbrev!
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist