Riksrevisionen
Foto: Mostphotos

Riksrevisionen vill införa bortre tidsgräns för sjukersättning

Publicerat av Redaktionen

Inför en bortre tidsgräns för sjuk- och aktivitetsersättningen. Det föreslår riksrevisionen. "Tidigare forskning visar att tydliga kontrollstationer i systemet är viktigt för att ta tillvara människors arbetsförmåga", säger Pathric Hägglund, projektledare för Riksrevisonens granskning.

Pathric Hägglund, projektledare Riksrevisonen

Pathric Hägglund

Anledningen till förslagen är en granskning av sjuk- och aktivitetsersättningen som visar att den som nekas sjukersättning har svårt komma tillbaka till arbetsmarknaden, vilket har negativa effekter både på ekonomi och hälsa.

– Det är för att vi ser att de som inte ges ersättning har så dåliga möjligheter att komma tillbaka till arbetsmarknaden som vi rekommenderar en ändring av reglerna för sjukersättning, så att fler kan beviljas. Det är också viktigt att pröva rätten till sjukersättning eftersom att få ett nej i tid är viktigt. Ju bättre förankring du har på arbetsmarknaden desto bättre kan du kompensera ett nej till förtidspension, säger Pathric Hägglund, projektledare för Riksrevisonens granskning.

Kostnaderna riskerar öka

Kostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättningen beräknas till 47 miljarder kronor i år och riskerar med förslaget att öka, enligt rapporten. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning har dessutom varierat kraftigt över tid. Pathric Hägglund ser en risk i att ändra i reglerna för sjukersättningen, men menar samtidigt att en stabil och långsiktig nivå för sjukersättningen är viktig.

– Det är viktigt att tänka över hur en förändring av reglerna för sjukersättning görs. Det har gått upp och ner i antalet personer som beviljas sjukersättning i Sverige och det är ingen vinst för någon att ha stora fluktuationer i sjukersättningen. Samtidigt som det finns risker med att öppna upp bedömningen betvivlar jag att någon vill gå tillbaka till den nivån när 70 000 personer hade sjukersättning. En stabil och långsiktig nivå som speglar människors arbetsförmåga är viktigast, säger han.

Riksrevisionen föreslår i sin granskning att det införs en bortre tidsgräns för prövning av sjukersättningen. Granskningen visar att de prövningar som Försäkringskassan tidigare genomförde efter 2,5 år i sjukskrivning, inte genomförs i samma omfattning längre, efter att den bortre tidsgränsen avskaffades. Kontrollstationer i systemen ser Pathric Hägglund som avgörande för att tillvarata individens rätt till prövning.

Krav ger större möjligheter att komma tillbaka

– Tidigare forskning visar att tydliga kontrollstationer i systemet är viktigt för att ta tillvara människors arbetsförmåga. Det gör också att alla inblandade aktörer, individen, arbetsgivare, läkare och Försäkringskassan ser och kan ställa krav, med större möjligheter för individen att komma tillbaka till arbete, säger Pathric Hägglund.

En separat process hos Försäkringskassan för prövning av förtidspension, skild från den för sjukskrivning, lyfts i Riksrevisionens granskning som ett förslag till en förstärkning av rättssäkerheten för den enskilde.

– Vi ser ett problem att samma handläggare kan påverka två olika sorters ärenden och att gammal information riskerar att påverka besluten. En ny process för att pröva förtidspension skulle innehålla ett helt nytt läkarutlåtande där försäkringsmedicinsk kompetens varit inblandad, säger Pathric Hägglund.

Redaktionen

Publicerad av Redaktionen den 2018-05-03 - 13:22  #Arbetslöshet #Sjukskrivningar