Ylva Johansson plus järnvägsspår
Foto: TT

Regeringens snabbspår blev ett stickspår

Publicerat av Anders Carlsson

Med en yrkesutbildning i bagaget skulle många nyanlända snabbt komma ut på arbetsmarknaden. Det var tanken bakom Snabbspåret. Men varken volym eller hastighet motsvarar de mycket högt ställda förväntningarna. Nu gör regeringen sitt bästa för att frisera siffrorna. ”Sättet som regeringen räknar gränsar till kreativ bokföring”, säger en arbetsmarknadsexpert.

En googling på ”Kritik mot snabbspåren” ger närmare 35 000 träffar. I bransch efter bransch luftar företrädare sitt missnöje med hur regeringens ambition att snabba på inträdet på arbetsmarknaden för nyanlända med yrkeserfarenhet inom branscher där det är brist på arbetskraft.

Insatsen skulle lösa två problem på en gång och lanserades i september 2015 i samarbete med arbetsmarknadens parter. Det kröntes snart till att vara ett av regeringens viktigaste integrationsprojekt. Snabbspåret skulle rent av lösa hela problematiken med integrationen av nyanlända.

– Mer än så, det sågs som ett helt nytt arbetssätt, en metod som skulle kunna överföras även till Arbetsförmedlingens övriga områden. Det var genomgående mycket höga tankar kring vad snabbspåren skulle åstadkomma, säger en person som tidigare arbetade på Arbetsförmedlingen och föredrar att vara anonym.

Stötte snabbt på problem

Men ambitionen stötte snabbt på problem. Enligt personer som Arbetsmarknadsnytt har talat med var programmet långt ifrån färdigt när det sjösattes. Begreppet Snabbspår smittade av sig på handläggning och förberedelser som genomfördes alltför snabbt. Detta trots att de olika åtgärder som ingår i Snabbspåret redan fanns som arbetssätt hos Arbetsförmedlingen och så att säga plockades från hyllan. Men när de olika insatserna skulle paketeras om, fungerade det inte.

– Det blev en katastrof, säger personen som tidigare arbetade på Arbetsförmedlingen.

Fullt så kraftfullt uttrycker sig inte Martin Lundell, vd för Sveriges bagare och konditorer, en av de branscher som ropar efter arbetskraft och som Snabbspåret primärt var till för.

– Ja, det gick alldeles för fort och man lyssnade inte på branscherna. I sin tur gjorde det att upplägget inte hade kontakt med verkligheten, sammanfattar han.

Ministern röt ifrån

När det ogenomtänkta programmet hamnade i knät på Arbetsförmedlingen, som var satt att administrera arbetet, blev bristerna i förberedelserna uppenbara: Snabbspåret bromsade snart in till krypfart och fick arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson att peka med hela handen och ryta: ”Det här måste ni bara fixa!”.

Om Snabbspåret nu, två år senare, är ”fixat” råder det delade meningar om. Arbetsförmedlingen utvärderar arbetet varje halvår och den senaste redovisningen är från maj i år: ”Sammanlagt 6 721 personer har påbörjat ett snabbspår sedan de första startade 2016.” Det är siffror som inte imponerar på Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Det är alltså så många som har deltagit i Snabbspåret sedan det startades för snart tre år sedan. I all övrig statistik ger Arbetsförmedlingen aktuella siffror av hur många som för ögonblicket ingår i ett program. Det här sättet att räkna ackumulerat gränsar till kreativ bokföring, skulle jag säga.

Mindre än en procent

En närmare granskning av siffrorna visar att det i april i år fanns 1 365 personer på väg längs Snabbspåret. Av dem deltar endast tolv (12!), det vill säga mindre än en procent, i den viktiga branschvalidering som ska avgöra de befintliga yrkeskunskaperna och hur snabbt de kan komma ut på arbetsmarknaden. Just valideringarna har varit en mycket trång sektor, trots att det är de olika branscherna som har tagit fram valideringsverktyget. Men Arbetsförmedlingen har inte lyckats hålla genomströmningen igång. Martin Lundell igen:

– Vi har validerat sammanlagt 30 personer och det har sållat ut flera som har kunskapsluckor eller rent av inte har yrkeserfarenhet i vår bransch. Eller så är de bara ointresserade. Hur många av dem som efter att ha klarat valideringen, verkligen är ute i arbetslivet vet vi inte. Återkopplingen från Arbetsförmedlingen fungerar dåligt.

I dagsläget finns det Snabbspår till 14 olika bristyrken. Det visar sig också att i de branscher som verkligen ropar efter fler medarbetare går Snabbspåret som allra trögast. Bland annat transportbranschen och besöksnäringen har sedan flera år stora problem att rekrytera och har meddelat att de kan ta emot hundratals människor som har genomgått Snabbspåret. I den senaste statistiken från Arbetsförmedlingen är det 36 lastbilsförare och 42 kockar aktiva i programmet, alltså långt från de volymer som har varit målsättningen.

Kockarna tydligt exempel

Just kockarna är ett tydligt exempel. Enligt branschorganisationen Visita saknar besöksnäringen drygt 5 000 kockar men trots det hade det i april 2017 bara anvisats 182 personer till just det snabbspåret. Ett år senare hade det ökat till blygsamma 269 personer. Erfarenheten visar också att cirka hälften faller bort efter valideringen vilket gör att blott 130 personer kan komma att få en plats på arbetsmarknaden.

Ylva Eva snabbspår
Foto: Ola Torkelsson/TT

Det var på hösten 2015 som arbetsmarknads- och etableringsminiter Ylva Johansson och Visitas dåvarande vd Eva Östling invigde det första snabbspåret för kockar.

Peter Thomelius är utbildningschef på Visita, den branschorganisation som var först med i utformningen av Snabbspåret och som i grunden är positiv till grundtanken i programmet. Men Peter Thomelius menar också att det finns mycket kvar att göra:

– Det är inte i närheten av de volymer vi önskar och det måste Arbetsförmedlingen lastas för. De har inte upphandlat valideringsutförare för att göra validering och förmår heller inte identifiera och anvisa människor till en validering. Det beror främst på att handledarna ute på de olika kontoren i många fall inte har kunskaper om hur insatsen validering fungerar. Om man fick ordning på det skulle genomströmningen öka, då vet vi vilka som är anställningsbara och vilka som behöver utbildningsinsatser, säger han.

– Ytterligare ett hinder är att man i dagsläget fokuserar på de som står längst från arbetsmarknaden. Om man istället synkade samarbetet med A-kassan, vilket heller inte sker, skulle man hitta tusentals människor med branscherfarenhet som kan valideras och snabbt vara ute på arbetsmarknaden. Men det sker inte, vilket är helt ofattbart. Det är grundläggande och hjälper individen, branschen och samhället, slår Peter Thomelius fast.

Oklart hur många som får jobb

Att ingå i programmet är inte heller någon garanti för att verkligen komma ut på arbetsmarknaden. Hur många som verkligen gör det, är även det oklart. De siffror som olika branscher presenterar och som baseras på det antal som har genomgått deras validering, stämmer sällan med de betydligt högre nivåer som Arbetsförmedlingen presenterar. Det konstaterade flera branschorganisationer redan efter ett drygt år.

Enligt den senaste sammanställningen från Arbetsförmedlingen är det sammantaget 246 personer som sedan starten har genomgått ett Snabbspår som nu är aktiva på arbetsmarknaden. Det ska jämföras med de 6 721 som under åren har varit inne i programmet. Det kan också jämföras med de cirka 75 – 80 000 människor som deltar i så kallade etableringsprogram. Snabbspåret hanterar alltså 1,5 procent av dem. Det är helt andra siffror än de som målades upp när programmet presenterades.

I regeringens arbetsmarknadspolitiska kommentarer och utspel nämns Snabbspåret knappast alls idag – till skillnad mot den tilltro som präglade starten i slutet av 2015. Istället är det de ofta till 100 procent subventionerade anställningarna, till exempel de moderna beredskapsjobben och inte minst de dokumenterat ineffektiva extratjänsterna, som ska lösa problemen med integreringen av utlandsfödda på arbetsmarknaden.

– Tystnaden beror helt enkelt på att det inte blivit något av Snabbspåret. Ändå presenterar man ständigt glädjesiffror. Jag vill inte kalla det för Potemkin-kulisser, men det är inte långt därifrån, avslutar Edward Hamilton.

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2018-09-05 - 10:34  #Kompetensförsörjning #Politik #Arbetsförmedlingen