Ylva Johansson och en skylt inne på Arbetsförmedlingen
Foto: TT

Regeringens miljardregn över fel målgrupp

Publicerat av Anders Carlsson

De kallas moderna beredskapsjobb och ska vara en väg in för dem som står långt från arbetsmarknaden och har låg utbildning. Nu visar en utredning att mer än varannan som får beredskapsjobb har minst gymnasieutbildning och att ett stort antal av dem arbetar på – Arbetsförmedlingen.

Staffan Johansson, chef för programsektionen för moderna beredskapsjobb på Arbetsförmedlingen

Staffan Johansson, Arbetsförmedlingen.

Foto: Pressbild
Andreas Bergström, Fores

Andreas Bergström, Fores.

Foto: 15kstudios.com

Moderna beredskapsjobb är regeringens plan för att med enkla jobb ge 5 000 personer en chans på arbetsmarknaden. Målgrupperna är långtidsarbetslösa och nyanlända personer med ingen eller låg utbildning. De ska under två år få ett jobb på en statlig myndighet medan lönen till 100 procent täcks av skattemedel. Men vad som är ett enkelt jobb är inte helt klart.

– Nej, det är lite svårt att definiera vad ett enkelt jobb är. Det kan vara arbetsuppgifter som inte utförs eller görs i mycket begränsad utsträckning. Å andra sidan får det inte bli några undanträngningseffekter, att de subventionerade jobben ersätter jobb som trots allt skulle gjorts, säger Staffan Johansson, chef för programsektionen för moderna beredskapsjobb på Arbetsförmedlingen.

Återskapat arbetsuppgifter

Det har skapat en viss förvirring hos de statliga myndigheterna som ska ta emot de nya beredskapsjobbarna. En kontinuerlig uppföljning som Statskontoret gör av satsningen, visar att jobb som till exempel enklare administration och kontorsgöromål sedan länge är bortrationaliserade. Övrig intern service är ofta upphandlad av en utomstående leverantör och ligger utanför myndighetens möjlighet att sätta en beredskapsjobbare på. I vissa fall har det inneburit att myndigheter har återskapat arbetsuppgifter som tidigare inte har ansetts behövas i den dagliga verksamheten. ”Det krävs kreativt tänkande och ansträngning hos myndigheterna för att hitta de enkla jobben”, skriver Statskontoret i sin utvärdering.

Ett mer allvarligt problem är att de moderna beredskapsjobben till stor del missar sin målgrupp. I första hand är det människor med låg utbildning som ska ha ett beredskapsjobb. Men en tredjedel av myndigheterna menar att det krävs minst gymnasium för att klara de jobb som de kan erbjuda och var femte säger att det krävs högskoleutbildning.

Inga uppgifter till lågutbildade

Mer än hälften av myndigheterna, 55 procent, kan alltså inte ordna beredskapsjobb till människor som har mindre än gymnasiekompetens, det vill säga till dem som beredskapsjobben är till för.

Det går stick i stäv med regeringens intentioner:

– Det här är jobb som ska vara för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden och det betyder att de ska utformas så att man inte behöver gymnasiekompetens, sa arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson till SR Ekot i oktober 2017.

I verkligheten har myndigheterna valt att tolka reglerna efter eget huvud och anställer gärna beredskapsjobbare med en tydlig utbildning – även om det sedan handlar om enkla arbetsuppgifter. Statskontoret skriver lite diplomatiskt att ”regeringen behöver ta ställning till om det ligger i linje med intentionerna med satsningen att de med låg utbildning hittills inte har fått beredskapsjobb i någon större utsträckning.”

”Tänkt fel från början”

– Regeringen har tänkt fel från början. Det går inte att ha en så stor målgrupp som den här för en riktad satsning, utan man måste begränsa gruppen. Som det nu är blir det bara ett slöseri med pengar, säger Andreas Bergström på tankesmedjan Fores som bland annat arbetar aktivt med nyanlända akademikers möjligheter att få ett inträde på den svenska arbetsmarknaden.

– Om de hamnar i ett beredskapsjobb kan det skapa en inlåsningseffekt under två år när diplomerade akademiker istället borde vara tillgängliga på arbetsmarknaden i stort. Även i den aspekten är beredskapsjobben alldeles för dyra och ger inte samhällsekonomiskt tillbaka vad det kostar.

Under de knappt två år som de moderna beredskapsjobben har funnits har cirka 2 000 personer omfattats av stödet och det till en kostnad av drygt en halv miljard, 615 miljoner kronor. Om de 5 000 personer som enligt planerna ska kunna få beredskapsjobb verkligen får det kommer den totala kostnaden för programmet att bli drygt 4,3 miljarder.

40 procent hos Arbetsförmedlingen

Sammanlagt har 130 myndigheter erbjudit platser men det är 10 myndigheter som står för 80 procent av platserna. Arbetsförmedlingen själva har 40 procent av alla beredskapsjobbarna.

Vad som händer sedan, när den det tvååriga beredskapsjobbet är över, är oklart eftersom inga ännu har passerat hela perioden. Men av de tillfrågade myndigheterna tror bara 18 procent att de kommer att anställa någon sedan den subventionerade perioden är över. Allt talar för att det verkliga utfallet blir än mindre. Enligt Arbetsförmedlingens egen statistik är det bara fem procent som går från en subventionerad till en verklig anställning inom ett år.

– Beredskapsjobben ökar chanserna på arbetsmarknaden, men vi ser generellt inte att någon överväldigande majoritet övergår frånsubventionerade anställningar till riktiga jobb, säger Staffan Johansson.

Arbetsmarknadsnytt har sökt arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson för en kommentar, men hon har valt att inte svara på våra frågor.

Anders Carlsson

Publicerad av Anders Carlsson den 2018-08-23 - 15:00  #Politik #Arbetsförmedlingen #Integration