Kopia av 560px x 280px – Namnlös design (7).png

Regeringen misslyckades med sitt stora jobblöfte

Publicerat av Martin Berg

Regeringen har misslyckats med sitt stora vallöfte från 2014 – det att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.Istället halkar vi efter de andra EU-länderna. Orsaken är framförallt höga trösklar till arbetsmarknaden, menar John Hassler, professor i ekonomi vid Stockholms Universitet.

John Hassler, professor i ekonomi vid Stockholms Universitet.

John Hassler, professor i ekonomi och biträdande avdelningschef på Institutionen för internationell ekonomi på Stockholms Universitet

Lars Calmfors

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

Foto: Jessica Gow/TT

Det var på Socialdemokraternas partikongress 2013 som Stefan Löfven levererade den ambitiösa målsättningen om att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020. Han kritiserade samtidigt den då sittande Alliansregeringen för att ha misslyckats med att skapa jobb.

”Det har aldrig varit så dålig matchning på den svenska arbetsmarknaden”, sa Stefan Löfven då.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har inte heller hyst några tvivel om att målet ska nås.

”Jag är inte här för att tro, jag är här för att göra. Och det ska vi göra.”, svarade hon på en direkt fråga för två år sen om målet verkligen kommer att nås.

Regeringen gick för snabbt fram

Fem år senare kan det konstateras att de hade fel och att regeringen har misslyckats. Den kommer inte att nå sitt mål.

För i stället för att klättra på listan över länder med låg arbetslöshet halkar Sverige efter. John Hassler, professor i ekonomi och biträdande avdelningschef på Institutionen för internationell ekonomi på Stockholms Universitet, tror att regeringen rätt tidigt ångrade sitt mål.

– Ja, jag tror att regeringen gick för snabbt fram då och att den ganska snart insåg att den inte skulle kunna nå sitt mål, men att man inte vågade backa helt enkelt. Det är väldigt vanskligt att sätta sådana här jämförande mål under en så pass lång tid.

”Behövs ett löneutrymme nedåt”

Han menar att det stora problemet på den svenska arbetsmarknaden, och anledningen till att Sverige inte har lyckats bättre med att pressa ned arbetslösheten, är att trösklarna in på arbetsmarknaden är för höga. Det resulterar i att lågt kvalificerade personer med lite arbetserfarenhet har det väldigt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

– Vi har under en lång tid satsat på att höja kompetens- och kvalifikationskrav och det är givetvis bra, men arbetsmarknaden skulle också behöva flera enkla jobb. Då behöver vi skapa ett löneutrymme nedåt för att de personerna ska kunna anställas.

Den svenska arbetslösheten har visserligen inte ökat utan pressats ned från drygt 7,8 procent 2014 till dagens 6,5, men andra länder har lyckats bättre. I Tjeckien är till exempel arbetslösheten nere på sensationellt låga 2,4 procent. I viktiga Tyskland ligger den på 3,5 procent och i Storbritannien på 4,1 procent.

Och jämfört med dessa länder så är just de högre kostnaderna i Sverige ett problem.

– Detta syns tydligt om man jämför med till exempel Tyskland där sambandet mellan kvalifikationer och lön är starkare än i Sverige. Om du har låga kvalifikationer får du i Tyskland ett jobb med låg lön, medan du i Sverige riskerar att bli arbetslös, säger John Hassler.

Högt flyktingmottagandet tynger statistiken

De höga kostnaderna rimmar också illa med de senaste årens höga flyktingmottagande eftersom Sverige tagit emot en stor grupp människor med jämförelsevis låga kvalifikationer.

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetslösheten bland utrikes födda till 15,1 procent år 2017. Bland inrikes födda var motsvarande siffra 4,4 procent. Gruppen utrikes födda är dock diversifierad och beroende på hur den delas in den ser bilden väldigt olika ut.

Jämfört med andra grupper är arbetslösheten extremt hög bland personer födda i Afrika och Asien. Det är två världsdelar varifrån flyktinginvandringen har varit omfattande de senaste åren och i genomsnitt har det tagit åtta år innan hälften av de som har asylinvandrat under 2000-talet kommit i arbete, visar statistik från Ekonomifakta.se

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms Universitet, lyfter också särskilt fram det stora flyktingmottagandet som en viktig anledning till att Sverige inte har lyckats bättre med att pressa ned arbetslösheten.

– Hade man gjort större insatser för att förbättra integrationen hade man kunnat lyckas bättre. Arbetslösheten bland inrikes födda är i dag otroligt låg och det är svårt att se att den skulle kunna komma ned ytterligare. Utan det är bland utrikes födda problemet ligger, sa han till Dagens Industri i en intervju från 2017.

”Arbetsmarknaden måste anpassa sig”

Den tilltagande högkonjunkturen har också resulterat i att arbetsmarknaden har fått det allt svårare att komma i balans. Kompetensbristen är idag skriande i så gott som alla branscher. John Hassler menar att arbetsmarknaden måste anpassa sig till att fler människor än tidigare inte har de kvalifikationer som arbetsgivarna skulle önska att de hade.

Från bland annat fackligt håll har det framförts en oro för att lägre ingångslöner skulle ”spilla över” på andra jobb i de lägre löneregionerna. John Hassler menar dock att den rädslan är obefogad.

– Forskning från Danmark har visat att det snarare blir tvärtom. De som tidigare stod på nedersta trappsteget puffas uppåt, både vad gäller lön och arbetsinnehåll.

AMN granskar regeringens arbetsmarknadsreformer

Att inte leverera EU:s lägsta arbetslöshet är bara en av regeringens missar på arbetsmarknaden under mandatperioden.

Den har faktiskt misslyckats med i princip alla sina jobbambitioner under åren vid makten.

AMN kommer under följande veckor titta närmare på ett antal olika arbetsmarknadspolitiska program som sjösatts och på vilka resultat de faktiskt gett.

Närmast på tur står beredskapsjobben och extratjänsterna.

Martin Berg

Publicerad av Martin Berg den 2018-08-21 - 13:33  #Arbetslöshet #Kompetensförsörjning #Politik #Arbetsförmedlingen #Integration