Professor Charlotta Stern vid Ratio
Foto: Ratio

"Visst behövs det kompromisser i det här läget men vi måste påminna oss om att frihandel är bra för välfärden och att protektionism är dåligt. Att Sverige har blivit ett så starkt och rikt land beror på att vi har företag som tillverkar både varor och tjänster och exporterar", säger professor Charlotta Stern.

Professorn: Så kan vi dra nytta av coronakrisen

Publicerat av Karin Myrén

I krisen föds kreativiteten. Och trots den svåra situation som coronakrisen innebär kan det komma något gott ur den. ”I det här läget är det en massa saker som utmanar våra attityder”, säger professor Charlotta Stern. Men hon oroar sig över den kritik mot globalisering som kommer i kölvattnet av corona.

Även om det är svårt för företag att förbereda sig på den typ av händelse som coronakrisen innebär så har Sverige som land bra förutsättningar jämfört med många andra länder.

– Vi har hög tillit och vi är pragmatiska. Det är styrkor som hjälper i en krissituation och även under återuppbyggnaden efter en kris, säger Charlotta Stern, professor och vice vd på Ratio.

Dessutom har den svenska modellen stark legitimitet och parterna på arbetsmarknaden har etablerade relationer.

– Överlag är de bra på att samarbeta vilket är viktigt i svåra situationer. Att lita på sin motpart och att kunna jobba tillsammans för att lösa problem är en stor styrka.

Positivt att virus inte är någons fel

Det är på ett sätt positivt att kriser som den här är inte någons fel – ”ett virus är ett virus”, konstaterar hon. Trenden med polariserade attityder och en samhällsuppdelning i ”vi och de” som har vuxit sig stark på senare tid kan komma att minska i och med coronakrisen.

– Nu är det viruset som är ”de” vilket kan få positiva effekter framåt, säger Charlotta Stern.

Men kriser förstärker också svagheter. Som exempel nämner Charlotta Stern att integrationen av nyanlända och arbetet med att få in unga på arbetsmarknaden måste fortsätta. För dessa var trösklarna sedan tidigare höga och i en krissituation lär det förvärras ytterligare.

– Lyckas vi inte anpassa oss och göra de förändringar som behövs finns det risk för ett långtgående utanförskap i samhället. Får unga extremt svårt att komma in på arbetsmarknaden kan det komma att prägla hela deras yrkesliv, säger hon.

Reformbehoven kvarstår

Även om anställningar inte är högst upp på många företags agenda just nu så kvarstår reformbehov som fanns före pandemin. De kanske till och med förstärks, påpekar Charlotta Stern.

– När det gäller integration är det mycket som behöver göras för att öka riskvilligheten hos företagen vid anställningar – trösklarna för att ta in ny och oprövad arbetskraft måste sänkas, säger hon.

Att starta företag blir också mer riskfyllt i osäkra tider, vilket innebär att den som står i startblocken för att testa sin affärsidé kanske väljer att vänta.

– Risken finns att ingen vågar göra något nytt och att det påverkar arbetsmarknaden men det hoppas vi inte ska hända.

Frihandel bra och protektionism dåligt

Charlotta Stern oroas också av den starka kritiken mot globalisering och importberoende som har framförts i kölvattnet av pandemin.

– Visst behövs det kompromisser i det här läget men vi måste påminna oss om att frihandel är bra för välfärden och att protektionism är dåligt. Att Sverige har blivit ett så starkt och rikt land beror på att vi har företag som tillverkar både varor och tjänster och exporterar.

Trots den snabba teknikutvecklingen har västvärlden länge stått och stampat produktivitetsmässigt, men nu kan coronakrisen göra att digitaliseringen i samhället tar fart. Till exempel tvingas fler lära sig att använda digitala möten, webbföreläsningar och digitala tentor.

– Jag tänker att det kanske är nu det händer. Att vi plötsligt börjar anamma de digitala verktygen och får ut nyttan av dem. Den som har gjort det en gång och sett den kreativa potentialen kanske inser att det går att göra regelbundet.

Hon är övertygad om att vi förutom en produktivitetsökning också får se en mängd entreprenörer som utvecklar helt nya typer av tjänster i kölvattnet av coronakrisen. Dessutom förändras attityder.

– ”Det kanske inte är så dumt med digitala läkare ändå, och Foodora visade sig ju vara en smidig tjänst.” I det här läget är det en massa saker som utmanar våra attityder.

Tre trender på arbetsmarknaden

I januari lanserade Ratio forskningsantologin En dynamisk arbetsmarknad om de viktigaste omvärldsförändringarna som påverkar den svenska arbetsmarknaden. Charlotta Stern pekar på tre tydliga trender:

  • Teknikförändringen: Tiden från idé till att ny teknik kommer ut och sprids på marknaden blir allt kortare. Den snabba utvecklingen påverkar företag internt men också i förhållande till konkurrenterna.
  • Tjänstefieringen: Tillverkande företag köper in mer tjänster men i allt större utsträckning säljer de också egna specialiserade tjänster.
  • EU-regleringar: Även de överstatliga ingreppen från EU har stor påverkan på den svenska arbetsmarknaden. Inte minst hotas den svenska modellen, till exempel av EU– förslaget om att införa en europeisk minimilön.

Förändringsbehoven som fanns före coronautbrottet kommer att finnas kvar även när krisen är över, enligt Charlotta Stern. Till exempel behövs det reformer kring kompetensförsörjning för att öka dynamiken på arbetsmarknaden.

– Vi får inte bara tänka ”mer av samma”, utan det måste till något mer kreativt och innovativt för att stimulera matchningen. Därför måste regler och annat som hindrar våra företag att anpassa sig på ett bra sätt till omvärldens förändringar bort, till exempel måste lagen om anställningsskydd reformeras.

Karin Myrén

Publicerad av Karin Myrén den 2020-03-31 - 13:39  #LAS #Konjunktur #Coronakrisen