Studenter och Bryan Caplan
Foto: Mostphotos + pressbild

Professor: Stryp anslagen till universiteten och låt unga jobba

Publicerat av Henrik Sjögren

Det högre utbildningssystemet är ett slöseri med både tid och pengar. Det bästa vore att dramatiskt skära ner anslagen till universitet och högskolor och låta ungdomarna komma ut i arbete mycket tidigare, tycker professor Bryan Caplan från George Mason University.

Debatten om den bristfälliga matchningen mellan högre utbildning och näringslivets behov har intensifierats den senaste tiden, på grund av den ökande kompetensbristen inom många branscher.  Enligt nationalekonomen Nils Karlsson, vd på Ratio, har matchningen förvärrats stadigt sedan 70-talet. Andelen överutbildade personer ökade från runt 10 procent till runt 55 procent mellan 1974 och 2010. Och problemet är eskalerande.

Är svaret att satsa ännu mer pengar och överföra ännu mer resurser till högskola och universitet? Eller är det snarare det motsatta – ska man kraftigt skära ner på anslagen till den högre utbildningen?

För att belysa detta bjöd Ratio Näringslivets Forskningsinstitut in Bryan Caplan, professor vid George Mason University, USA. Hans senaste bok ”The case against the education” tar upp ett utbildningssystem I USA där det är viktigare att kunna visa upp ett examensbevis, än att besitta den faktiska ämneskunskapen och där det länge har rått en osund utbildningsinflation. Ett problem som enligt Nils Karlsson existerar även i Sverige.

Paradoxal belöning

Paradoxalt nog fortsätter marknaden att belöna människor med högre examina med högre löner, trots att de flesta verkar vara överens om att huvuddelen av det studenterna lär sig på utbildningen helt saknar relevans på arbetsplatsen.

– Rent statistiskt har människor med universitetsutbildning högre lön och bättre karriär än vad övriga har. Många ekonomer, och även allmänheten, tar det som ett bevis på att utbildning bygger humankapital. Men detta är helt fel, sa Bryan Caplan under seminariet.

– Hur många har inte pluggat stenhårt kvällen före en tenta för att dagen efter ha glömt allt? Forskningen är tydlig – vi glömmer majoriteten av den kunskap vi inte har någon nytta av, sa Bryan Caplan.

Bryan Caplan har andra förklaringar till varför ett examensbevis ger klirr i lönekuvertet. Hans förklaringsmodell bygger på något han kallar för ”signalering”.

– Varför belönar marknaden människor som visar upp kunskaper även om kunskapen i sig är värdelös för jobbet? Svaret är signalering. Genom att uppvisa en examen i komplicerade, men praktiskt oanvändbara ämnen, signalerar man för arbetsgivaren att man är smart nog att ta sig an vilken uppgift som helst. Det leder till falska motiv kring varför man utbildar sig, sa Bryan Caplan.

Arbetsgivare ser också examen som ett praktiskt sätt att snabbt bedöma och sålla bland hundratals ansökningar. Universitetsexamen är ett en stämpel som förväntas gå i god för att personen är lämplig för arbetsuppgiften.

Utbildnings- och examensinflation

Signaleringskarusellen har lett till en utbildnings- och examensinflation som inte ser ut att kunna hejdas utan drastiska åtgärder, enligt Bryan Caplan.   

– I dag är det inte ovanligt att arbetsgivare kräver högskoleexamen för yrken som tillexempel serveringspersonal, som rent praktiskt knappt ens behöver mer utbildning än grundskola, sa Caplan.

Det växande antalet onödiga utbildningar är enligt honom ett extremt slöseri med resurser och ett system som innebär att människor hålls borta från arbetsmarknaden alltför länge, och i många fall gör människor olyckliga.

– Invändningen att alla ska få chansen att bli samhällsmedvetna medborgare håller inte. De flesta kommer ju inte ihåg vad de har lärt sig. Humanistisk kunskap är viktig, men det borde inte krävas för att få arbeta inom yrken där den inte behövs. Många riskerar att få sina liv förstörda genom att de hindras från att jobba med praktiska yrken som de skulle trivas bättre med. 

Strama åt anslagen

Och hans förslag för att komma tillrätta med problemet är drastiskt. Dra ner på anslagen, kraftigt.  

– Det allra bästa vore att strama åt anslagen till utbildningar rejält. Att skära ner är enkelt. Att försöka förändra ett befintligt system som fungerar dåligt är i princip omöjligt. Genom att göra det svårare för människor att ta sig vidare till högre utbildning får dessa människor i stället möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden tidigare, sa Bryan Caplan.

Att ungdomar tidigare få möjligheten att komma i kontakt med olika yrken skulle gynna alla, menade Caplan.

– Låt ungdomar få prova på så många jobb som möjligt under sina skolår. Kanske fastnar de för något de gillar och kan lättare komma ut på arbetsmarknaden. Utbildningssystemet i sin nuvarande form är ett slöseri med både tid och pengar, sa Bryan Caplan och citerade därmed även undertiteln på sin bok.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2018-09-14 - 13:38  #Kompetensförsörjning #Utbildning