Professor Johans Stahre och en robot hand som gör hang loose-tecken
Foto: Sofia Sabel + Mostphotos

Professor: Robotskräcken är överdriven

Publicerat av Jakob Stenberg

Den dystopiska bilden av automatisering och robotisering bör tas med en nypa salt. Det säger professor Johan Stahre vid Chalmers. För att klara kompetensförsörjningen bör vi istället välkomna ny teknik, menar han.

Tar automatiseringen jobb från människor? Frågan ställs dagligen i medier och i den politiska debatten, inte minst under det senaste amerikanska presidentvalet. Men frågeställningen är knappast ny. Redan i juni 1960 presenterade senatorn John F Kennedy, som senare samma år skulle vinna presidentvalet, ett initiativ med titeln ”Meeting the problems of automation”. En utredning visade senare att automatiseringen i stället skapade och förändrade jobb i USA. 

Samma sak gäller idag, under den pågående fjärde industriella revolutionen. Det menar Johan Stahre, professor och chef för avdelningen Produktionssystem, Institutionen för industri- och materialvetenskap vid Chalmers tekniska högskola. I ett kvartssekel har han undersökt vilka krav teknik ställer på människor och hur ansvaret ska fördelas mellan de två. För 25 år sedan var ämnet inte särskilt hett. Nu är läget annorlunda.

– Från flera håll sprids en dystopisk bild av automatisering och robotisering. Men den bör man ta med en nya salt, det är inte så att robotarna tar alla jobb. I svensk industri finns idag drygt 220 robotar per 10 000 anställda och det är ju inte särskilt många. Den skrämmande bilden är överdriven, säger Johan Stahre.

Yrken förändras

Han betonar vikten av att inte blanda ihop jobb, yrken och arbetsuppgifter. Yrken är svetsare, lärare eller läkare. De har olika arbetsuppgifter. När allt fler arbetsuppgifter inom ett yrke kan utföras av automation så minskar efter ett tag antalet jobb inom just det yrket och yrket förändras.

– I industrin har robotar tagit över arbetsuppgifter, men vad jag vet har de inte tagit över några yrken än. Att robotar utför fler uppgifter är ju positivt, det är oftast svåra eller farliga uppgifter som tas över. Automatisering gör arbetslivet lättare för oss, säger Johan Stahre.

– Vi kan även dela uppgifter med automationen. Autopiloter i flygplan har funnits länge, men det har inte inneburit att pilotyrket har försvunnit. Sen finns det många uppgifter som kräver mänsklig etik och kloka mänskliga beslut som därför bara kan utföras av människor, fortsätter han.

Befolkningsutvecklingen oroar

Det är i stället befolkningsutvecklingen som gör Johan Stahre orolig. Demografin talar sitt tydliga språk: antalet unga är för få, samtidigt som andelen äldre stadigt ökar. Så är det i hela västvärlden. Det kommer att innebära riktigt stora utmaningar för arbetsmarknaden framöver, menar han.

– Större delen av Europa har en eländig demografi, inte minst i Tyskland och Italien. I Sverige har vi samma problem. Halva befolkningen är över 40 år. För att klara utmaningen och få företag att vilja stanna i Sverige måste vi dels sluta vara rädda för automatisering, dels arbeta mer med lärande, säger Johan Stahre. 

En väg framåt är löpande utbildning under hela yrkeslivet.

”Måste ta hand om den äldre arbetskraften”

– Både de som är över och under 40 år kommer att behöva utbilda sig för att möta utmaningarna, men kanske behöver utbildningen ske på olika sätt. Vi måste ta väl hand om den äldre arbetskraften. Vi får inte avskriva äldre. Det har vi inte råd med. Samtidigt måste äldre vara öppna för att ta till sig ny teknik. Det är avgörande för att möta kompetensbristen, säger Johan Stahre.

2014 släppte Stiftelsen för strategisk forskning en rapport som spådde att vartannat jobb i Sverige kunde vara automatiserat inom 20 år.  Johan Stahre håller inte alls med om den slutsatsen och konstaterar att det är svårt att sia om framtiden. 

– Det kommer fattas folk att anställa framöver, det vet vi säkert på grund av hur demografin ser ut. Vi vet också att våra digitala arbetsverktyg blir mer kraftfulla. I övrigt kan vi egentligen bara vara säkra på att vi inte vet vad som kommer att hända med arbetslivet. Den här typen av processer går ofta långsammare än vi tror. 

”Gäller att vara smarta”

I digitaliseringens och automatiseringens tidevarv står Sverige trots allt väl rustat. I DESI-indexet, som är ett verktyg som visar hur EU-länder placerar sig inom flera digitaliseringsområden, låg Sverige på tredje plats förra året, efter Danmark och Finland. Högst poäng får Sverige när det gäller användningen av internet. 

– Dessutom har vi många företag och verksamheter som är väldigt långt fram inom digitalisering. Från små startup-företag till globala tillverkningsindustrier och statliga verk. Samtidigt accelererar andra länder nu väldigt kvickt, säger Johan Stahre.

– Det gäller för oss i Sverige att vara smarta för att behålla vår konkurrenskraft. Då har vi helt enkelt inte tid att gå omkring och vara rädda för automatisering och digitalisering i onödan, avslutar han.

Jakob Stenberg

Publicerad av Jakob Stenberg den 2018-04-20 - 12:51  #Kompetensförsörjning #Utbildning