Marianne Bertrand
Foto: Mostphotos + pressbild

– Tidigare kunde skillnader exempelvis förklaras med att män var bättre utbildade än kvinnor men det gäller inte idag. Den stora förklaringen är barn och familjebildande, säger professor Marianne Bertrand om skillnaden i löner mellan amerikanska män och kvinnor.

Professor: Barn största förklaringen till ojämställda löner

Publicerat av Zoran Cale

Det största förklaringen till att färre kvinnor får toppjobb och tjänar sämre beror på att de bildar familj och jobbar mindre. Det hävdade ekonomiprofessorn Marianne Bertrand på ett seminarium.

Varför är kvinnor fortfarande underrepresenterade i toppen av inkomstligan trots framstegen som gjorts på jämställdhetsområdet i övrigt? Med den frågeställningen i fokus arrangerade Studieförbundet Näringsliv & Samhälle, SNS, ett seminarium om könsskillnaderna på arbetsmarknaden och hur glastaket som drabbar kvinnor kan förklaras.

Inbjuden talare var Marianne Bertrand, professor i nationalekonomi vid University of Chicago, som forskar om framför allt förhållanden på den amerikanska arbetsmarknaden. Hon hävdade att diskriminering inte är huvudskälet till könsskillnaderna.

Marianne Bertrand har undersökt vad som händer med utexaminerade studenter från amerikanska universitet och upptäckt att män och kvinnor tjänar ungefär lika mycket – till en början. Men sedan händer något och kvinnorna halkar efter både när det gäller karriären och inkomsten.

– Den största förklaringen är barn. Det handlar alltså inte om två grupper: män mot kvinnor. Utan det handlar om män mot kvinnor utan barn och män mot kvinnor med barn, sa Marianne Bertrand.

Små men betydelsefulla skillnader

Hon menade att amerikanska män och kvinnor utan barn arbetar ungefär lika mycket, men att kvinnor med barn arbetar i snitt fem procent mindre i veckan. Det är små men betydelsefulla skillnader. Just det faktum att mammor jobbar mindre förklarar en del av inkomstgapet.

– Tidigare kunde skillnader exempelvis förklaras med att män var bättre utbildade än kvinnor men det gäller inte idag. Den stora förklaringen är barn och familjebildande. Kurvorna följer varandra, det är ungefär lika lön fram till barnafödandet, då dippar kvinnorna djupt och hämtar inte igen det. Vi ser samma sak i Sverige och Danmark, sa Marianne Bertrand.

Hennes forskning visar att kvinnor tjänar betydligt mindre än män i det högre skiktet av inkomstligan och att färre än fem procent av amerikanska företag leds av kvinnor. När kvinnorna väl når toppen tjänar de mindre.

Svårt med avbrott i karrären

Marianne Bertrand framhöll att många av toppjobben har längre och mer oregelbundna arbetstider och kräver kontinuerliga uppdateringar för att hänga med i utvecklingen. Därför blir det svårt med avbrott i karriären som familjebildning, det märks på inkomsten. Eftersom kvinnor fortfarande stannar hemma i större utsträckning drabbar det dem hårdast.

– Vad vi sett är att om man jobbar tio procent mer så tjänar man inte tio procent mer utan man tjänar mer än så. Framför allt gäller det inom jobb där det belönas att tillbringa mycket tid på jobbet och där man måste bygga upp nätverk. I andra typer av jobb där det mer handlar om att lösa en viss arbetsuppgift är löneskillnaderna mindre, sa Marianne Bertrand.

I slutet av sitt anförande sammanfattade Marianne Bertrand:

– Ni har inte hört ordet sexism eller diskriminering en enda gång under de senaste 20 minuterna. Jag vill klargöra att jag inte påstår att det inte finns men jag tror starkt på att vi kan förklara mycket av det som pågår utan att behöva gå in på diskriminering, sa hon.

Männen prioriteras

Under efterföljande debatt menade Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, att kvinnors privata relationer blir lidande när de gör karriär.

– Kvinnor går ofta in i förhållanden där båda parternas karriärer är i fokus eller där mannens prioriteras. Det är mindre troligt att befordrade kvinnor förblir gifta än kvinnor som inte blir befordrade, sa hon.

”Barnstraffet” en viktig faktor

Joacim Tåg, programchef vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, har forskat i Sverige om de som var chefer år 2011 och som fått barn på 1990-talet.

Joacim Tåg

Joacim Tåg, programchef vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Foto: Bosse Johansson

– Arbetskraften i Sverige är ungefär 50 procent män och 50 procent kvinnor. Men bara 21 procent kvinnor är chefer och bara 8 procent kvinnor är vd:ar. ”Barnstraffet” är en viktig faktor, kvinnor tenderar att stanna på sin position medan män är mer rörliga, sa han.

Joakim Tåg menade att kvinnor är hemma mer tills barnen är tio år och därför måste fokus hos arbetsgivarna hamna på de tidiga åren i kvinnors karriärer.

– Jag ser fram mot att upprepa min undersökning om 20 år för att se om normerna ändrats mycket. Jag vill vädja till alla beslutsfattare som sitter här i publiken att fundera på hur föräldraledighet och att vara hemma med sjuka barn ses i era företag och hur ni kan göra dessa normer mer jämställda, sa Joakim Tåg.

Zoran Cale

Publicerad av Zoran Cale den 2018-12-19 - 11:37