Torbjörn Johansson, LO, Tobias Baudin, Kommunal, Stefan Koskinen, Almega, och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).
Foto: TT, Sören Andersson, Almega

Torbjörn Johansson, LO, Tobias Baudin, Kommunal, Stefan Koskinen, Almega, och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Parterna pressar regeringen: Lös etableringsjobben nu

Publicerat av Gabriel Cardona Cervantes

I dagarna fyller överenskommelsen om etableringsjobben två år. Ännu har de inte blivit verklighet. Men nu lovar regeringen att det ska ske nästa sommar. Tajmingen riskerar dock att bli helt fel mot bakgrund av en annalkande konjunktursvacka, säger Stefan Koskinen på Almega: ”Jag befarar att tåget kan ha gått”.

”Det tar för lång tid. Hur svårt kan det vara?”, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO.

”Det är så otroligt frustrerande”, tillägger Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin.

”Det här skulle vara på plats för längesen”, hävdar Stefan Koskinen, chef för Arbetsgivarsamverkan på Almega.

Arbetsmarknadens parter är rörande överens när Arbetsmarknadsnytt frågar om etableringsjobben.

Nu har det gått två år sedan jobbinsatsen presenterades i form av en principöverenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Då var tanken att satsningen skulle införas under andra halvåret 2019. Men en utdragen regeringsbildning och ett blocköverskridande Januariavtal senare, har etableringsjobben fortfarande inte rotts i hamn.

Enligt Stefan Koskinen, chef för Arbetsgivarsamverkan på Almega, beror det på att det politiska maskineriet har kommit emellan.

– Politikerna har uppenbarligen har haft svårt att genomföra en tydlig och snabb process för etableringsprocessen. När parterna träffas för att förhandla om kollektivavtal så kommer man antingen fram till en överenskommelse eller så tas dispyter upp i Arbetsmarknadsdomstolen. Men när politiken ska sätta sig in i frågorna blir allt så tungrott. Överenskommelser görs om till underlag för förhandlingar, och de överenskommelser som nås i de förhandlingarna blir underlag för nästa och så håller det på, säger han.

Många knutar att lösa

Därmed inte sagt att politikerna saknar ambitioner. Efter Januariavtalet fastställde regeringen att etableringsjobben ska vara på plats 1 juli 2020. Ett tidsplan som arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) ämnar hålla enligt en intervju med Arbetsmarknadsnytt i september. Men Stefan Koskinen är inte lika optimistisk.

– Det är inga lätta uppgifter som Ylva Johansson har lämnat åt henne. Det finns fortfarande många knutar att lösa. Vi har dels frågor om matchning, men också EU:s statsstödsregler och utvidgningen av etableringsjobben för att nämna några, säger han.

I den första frågan vill regeringen undersöka om matchningen, som sker genom att rekryterare får tillgång till Arbetsförmedlingens databas, inte äventyrar jobbsökarens integritet.

Vidare måste etableringsjobben få grönt ljus av EU. Knäckfrågan här är om de kraftiga statssubventioner som utlovas inom jobbsatsningen är i linje med unionens statsstödsregler.

Svårnavigerat för ministern

Den tredje punkten handlar om den kritik som har uppstått efter Januariavtalet. I förhandlingarna har Centerpartiet och Liberalerna fått igenom att etableringsjobben ska utvidgas till företag utan kollektivavtal samt bemanningsföretag. När förslaget presenterades i en remiss i somras ifrågasatte flera av fackförbunden, men även SKL och Arbetsförmedlingen, hur företagen utan kollektivavtal kommer att följa principen om lägstalöner. Om det efterlevs riskerar det att leda till en snedvridning av konkurrensen, skriver Dagens Arena.

Eva Nordmark måste därför navigera rätt för att kunna blidka kraven från fack, arbetsgivare och samarbetspartier utan att samtidigt göra avkall på etableringsjobbens ursprungliga utformning. Dessutom måste hon även hitta samsyn mellan parter inom regeringskansliet, menar Stefan Koskinen.

– Etableringsjobben kommer att hanteras av flera olika departement. Arbetsmarknadsdepartementet kommer att sköta anställningen via Arbetsförmedlingen. Men själva ersättningen till individen sköts av Försäkringskassan som går under Socialdepartementet. Här gäller det att departementen emellan kan komma överens, säger Stefan Koskinen.

Med andra ord har Eva Nordmark åtta tuffa månader framför sig. Och detta räknas bara som en av hennes viktiga arbetsmarknadsuppdrag som reformeringen av arbetsrätten och Arbetsförmedlingen.

Kan vara försent

Om arbetsmarknadsministern mot förmodan lyckas leverera etableringsjobben till nästa sommar, är frågan om det inte är för sent, säger Stefan Koskinen.

– Jag befarar att vi kommer att ha missat tåget vid det laget. När överenskommelsen skapades var konjunkturen fortfarande stark. Företag hade både behov och resurser för att tillsvidareanställa. Men om etableringsjobben införs först nästa år kan vi ha gått in i lågkonjunktur. Då finns det en risk att företagen inte har samma förmåga att nyanställa. Då har etableringsjobbens värden gått förlorade, avslutar Stefan Koskinen.

Arbetsmarknadsnytt har sökt kommentarer från regeringen. I ett skriftligt uttalande svarar arbetsmarknadsministerns statssekreterare Rasmus Cruce Naeyé att regeringen står fast vid tidsplanen.

”Lagändringarna som krävs för etableringsjobben har remitterats och nu pågår arbete med lagrådsremiss för beslut efter årsskiftet. Under våren sker därefter arbete med proposition och förordning. Inget har ändrats när det gäller tidsplanen och det är alltså fortfarande 1 juli 2020 som är avsett datum för ikraftträdande”.

Det här är etableringsjobben

Syftet med de så kallade etableringsjobben är att hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa som står långt från arbetsmarknaden. Etableringsjobb ska gälla upp till två år, vara på heltid och normalt leda till tillsvidareanställning.

Modellen för så kallade etableringsjobb har arbetats fram av fack och arbetsgivare. I början av förra året enades regeringen och parterna på arbetsmarknaden om att modellen bör införas. I Januariavtalet mellan regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna anges en ambition att etableringsjobben ska införas 1 juli 2020.

Modellen bygger på kraftiga subventioner från staten. Arbetsgivarens totala lönekostnad för anställningen kommer att uppgå till 8 400 kronor per månad i de två år som etableringsjobbet pågår. Den statliga individersättningen kommer att uppgå till högst 9 870 kronor per månad under samma tid och räknas in som grund till ersättning från a-kassa och sjukpenning. Lön samt bidrag från staten till den etableringsanställde motsvarar en de lägsta nivåerna i kollektivavtalen, omkring 19 000 kronor. Målet från regeringen angavs i fjol att satsningen, fullt utbyggd, ska omfatta minst 10 000 individer.

Till etableringsanställningen kopplas SFI och andra utbildningar som behövs för att etableringsanställningen ska kunna övergå till tillsvidareanställning. När sådan utbildning sker på arbetstid ska inte löneavdrag eller avdrag på bidraget göras.

Källa: TT, Dagens Arena, IF Metall

Gabriel Cardona Cervantes

Publicerad av Gabriel Cardona Cervantes den 2019-11-20 - 11:22  #Arbetslöshet #Etableringsanställningar #Politik #Integration