Pierre Constantinou, vd på Panini, tillsammans med medarbetaren Matilda.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Pierre Constantinou, vd på Panini, upprörs över att stora delar av arbetsgivaravgiften inte går till trygghetssystemen. "Vi har straffats för att vi har lyckats få ner sjukfrånvaron", säger han. Här i samtal med Matilda, medarbetare i en av företagets måltidsbutiker.

Panini: Vi kan anställa 25 till med slopad löneavgift

Publicerat av Henrik Sjögren

Största delen av arbetsgivaravgifterna är en straffskatt för att anställa. Det ansåg tusentals företagare i ett upprop nyligen. Enligt Pierre Constantinou, som driver matkedjan Panini, så hindrar denna straffskatt honom att nyanställa, och hindrar även unga och nyanlända att få jobb.

Matilda, 24 år, tillreder en espresso då vi besöker en av Panini Internazionale AB:s måltidsbutiker på Humlegårdsgatan i Stockholm. När fräsandet från bryggaren tystnar passar kedjans medgrundare och delägare Pierre Constantinou på att prata en stund med henne om dagens planering. Han vill också veta hur hon trivs.

– Jag trivs utmärkt med mitt jobb. Vi är många unga som jobbar här och vi har kul. Jag provade en period ett annat arbete som processoperatör på ett företag som tillverkade mikrochips, men jag längtade tillbaka hit, säger Matilda.

För unga människor är restaurangyrken inte bara en möjlig karriärväg. Många får också sitt första jobb och blir skattebetalare för första gången. Men sedan arbetsgivaravgifterna för ungdomar under 26 år fördubblades under den rödgröna regeringen har det blivit väsentligt svårare för Pierre Constantinou att anställa unga.

Ingen koppling till trygghetssystemen

– Kostnaderna för att anställa är alldeles för höga. Därför är det extra upprörande att stora delar av de arbetsgivaravgifter som vi betalar för att anställa inte alls har någon koppling till de trygghetssystem som de är tänkta att finansiera. Vi har straffats för att vi har lyckats få ner sjukfrånvaron, säger han.

Det han hänvisar till är de så kallade allmänna löneavgifterna och de uppgår till över en tredjedel av arbetsgivaravgifterna – och de saknar koppling till försäkringsmässiga förmåner.

Upprop bland småföretagare

Han får medhåll av många. I ett upprop nyligen, initierat av Småföretagarnas Riksförbund, protesterade över 3 000 småföretagare mot de höga arbetsgivaravgifterna. I synnerhet mot den allmänna löneavgiften.

Peter Thörn, Småföretagarnas riksförbund

– Den allmänna löneavgiften är en ren straffskatt för att anställa, menar Peter Thörn på Småföretagarnas riksförbund.

Foto: Anna Lauridsen Ku

– De höga anställningskostnaderna drabbar inte bara företagen. Det stänger även ute människor från arbetsmarknaden, framförallt unga och nyanlända som redan har svårt att få jobb, säger Peter Thörn, ordförande i Småföretagarnas Riksförbund. 

Det ursprungliga syftet med arbetsgivaravgifterna var att företagen skulle finansiera de sociala trygghetssystemen för de som är anställda, som pensioner och sjukvårdskostnader.

– Vi har inget emot sociala avgifter som sådana och det är bra att företagen finansierar ett trygghetsnät för de anställda. Men den allmänna löneavgiften är en ren straffskatt för att anställa. Den kommer nämligen varken företagen eller de anställda till del. Den åker rakt in i statskassan, säger Peter Thörn.

Arbetsgivaravgiften är egentligen sju olika avgifter. Fem av dem går till ålderspension, efterlevandepension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och arbetsskador. En del kallas arbetsmarknadsavgift. Tanken med den är att bland annat arbetslöshetsförsäkringen inte ska belasta statsbudgeten. Den sjunde delen är alltså den allmänna löneavgiften.

Löneavgiften har höjts dramatiskt

Sammantaget har arbetsgivaravgiften varit på en relativt konstant nivå under lång tid*, men delarna inom den har varierat i storlek. I takt med att avgifterna för sjukförsäkring och arbetsskador har sänkts, tack vare minskad sjukfrånvaro och bättre arbetsmiljö, så har den allmänna löneavgiften höjts. Den används för att fylla ut mellanskillnaden, det vill säga att hålla arbetsgivaravgiften på en relativt konstant nivå, men den är inte kopplad till något socialt försäkringssystem. Därför kan den betraktas som en ren skatt.

Åren 2001 och 2002 låg den allmänna löneavgiften på sin lägsta nivå och utgjorde 2,69 procentenheter av de totala arbetsgivaravgifterna, som är 31,42 procent av bruttolönen. Sedan har den allmänna löneavgiften höjts successivt nästan varje år för att i dag ligga på rekordnivån 10,72 procentenheter.

Pierre Constantinou
Foto: Janerik Henriksson/TT

– Att man kallar den allmänna löneavgiften för en avgift är hyckleri, säger Paninis vd Pierre Constantinou.

Pierre Constantinou berättar hur han skapade sitt företag tillsammans med sina fyra bröder. Det började med en enda måltidsbutik år 1990. I dag har företaget vuxit till en kedja med 29 måltidsbutiker i Stockholm. De siktar på 40 inom några år. Men de höga anställningskostnaderna är ett hinder.

– Vi satsar stora resurser på att anställa och behålla vår personal. Vi har långa inkörningsperioder där ny personal ska läras upp samtidigt som befintlig personal arbetar parallellt med att vara handledare. Inkörningskostnaderna är därför höga, säger Pierre Constantinou.

”Ett hyckleri”

Sedan arbetsgivaravgifterna för ungdomar höjdes har han blivit extra intresserad av vart pengarna går och vad de används till. 

– Att man kallar den allmänna löneavgiften för en avgift är hyckleri. Jag har tidigare sett de där 31,42 procenten som något som kommer de sociala trygghetssystemen till del. Men den allra största delen är ju bara en dold skatt som man skönsmässigt kan reglera när sjukförsäkringskostnaderna sjunker. Ju duktigare vi är på att ta hand om vår personal, erbjuder träningsmöjligheter, och får ner sjukskrivningstalen, ju mer höjs straffskatten. Det är orimligt, säger Pierre Constantinou.

Hans företag skulle kunna sätta väsentligt många fler i arbete om den allmänna löneavgiften försvann, även om han har svårt att ge några exakta siffror.

– Vi skulle säkerligen kunna öppna uppemot fyra butiker till om man slopade avgiften. För varje enhet vi öppnar skulle vi behöva anställa mellan fem och sju personer. Det är bara att göra matematiken. Runt 25 personer skulle bli skattebetalande individer. Jag förstår inte varför politikerna inte inser värdet av det, säger Pierre Constantinou.

* Mellan 2007 och 2016 var arbetsgivaravgiften nedsatt för ungdomar upp till 26 år. Denna nedsättning slopades helt per den 1 juni 2016.

Henrik Sjögren

Publicerad av Henrik Sjögren den 2018-10-26 - 09:57  #Arbetsgivaravgift #Skatt